Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå

Kontoret vid Gärdet

Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, förkortat STIM, är en svensk förening grundad 1923 med säte i Stockholm för förvaltning av upphovsrätten till svensk musik för dess medlemmars – kompositörer, textförfattare och verkarrangörer, samt musikförlag – räkning, och genom avtal med liknande organisationer i andra länder förvaltar STIM också utländsk musiks rättigheter och ersättningsavtal i Sverige. I praktiken sker detta med hjälp av "stim-pengar" - en ersättning som alla som spelar offentlig musik skall ge till STIM och som sedan delas ut - i vissa fall proportionerligt mot speltid, i andra fall proportionerligt mot exempelvis en konserts intäkter eller mer schablonartat - till ägarna av upphovsrätten.

STIM är delansvarig för Nordisk Copyright Bureau (NCB) och Export Music Sweden och driver också Svensk Musik (Svensk Musik Swedmic AB) för att dokumentera och informera om upphovsrättsligt skyddad svensk musik. Svensk Musik går internationellt under namnet Swedish Music Information Centre, och ingår i ett internationellt nätverk av motsvarande center över hela världen. Svensk Musik driver även skivbolaget Phono Suecia och musikförlaget Edition Suecia. (Se vidare nedan.)

Historik

Redan 1791 skrevs världens första upphovsrättslagstiftning i Frankrike i samband med Franska revolutionen och 1851 bildades det första riktiga upphovsrättssällskapet (SACEM), även det i Frankrike. I Bern upprättas 1886 ett internationellt regelverk för likahantering av upphovsrätt internationellt, Bernkonventionen, vilken Sverige ansluter sig till först 1904 för att 1919 stifta landets första riktiga upphovsrättslag, där dock sällskapsdans undantogs. 1923 bildades STIM med knappa resurser, ideellt arbete och sitt första kontor i dess förste ordförandes, Natanael Berg, bostad, och intresset från restauranger, biografer etc att tvingas betala ersättning för sin verksamhet var tämligen svalt inledningsvis. Redan 1924 blev Kurt Atterberg ny ordförande och 1927 innefattades även ersättning för sällskapsdansen i verksamheten. 1943 blev STIM en av grundarna och huvudmännen för Nordisk Copyright Bureau (NCB) för skivproduktionshanteringen. 1944-2003 tillsatte på STIM:s begäran svenska staten föreningens ordförande och två andra styrelseledamöter, men numera är STIM helt självständigt. Antalet anslutna medlemmar är cirka 60000 (2012).

STIM är anslutet till flera internationella paraplyorganisationer inom området, såsom CISAC (Paris-baserat globalt samarbetsorgan sedan 1926), GESAC (europeiskt samarbetsorgan sedan 1990), BIEM (förhandlingsorganisation för internationella inspelningsrättigheter) och WIPO (FN-organ för rättighetsfrågor).

Medlemskapsvillkor

För att en kompositör, textförfattare eller arrangör ska kunna ansluta sig till organisationen måste den ha skapat ett musikaliskt verk som har framförts offentligt och/eller blivit inspelat och utgivet. Även musikförlag kan ansluta sig. När en kompositör ansluter sig, så upplåter den via kontrakt alla sina rättigheter och ansvar för att ge tillstånd till samt ta betalt för användningen av musiken i offentliga sammanhang (t.ex spela i radio eller TV eller under en konsert). Detta gäller automatiskt samtliga musikaliska verk kompositören är upphovsman till, och kommer att gälla så länge han eller hon är medlem. Kompositören överlåter alltså alla sina rättigheter som upphovsman att ge t.ex. ensamrätt till någon att framföra verket offentligt, och kan således inte, personligen, ge sådana tillstånd eller välja att släppa ett visst verk under exempelvis en creative commons-licens. Har kompositören någonsin släppt ett verk under en liknande licens (ex. copyleft), så kan han/hon rent tekniskt sett med dagens regler, aldrig gå med i Stim utan att bryta mot antingen kontraktet med Stim eller licensen. Det gäller även kompositören själv, som utan Stims tillåtelse till exempel inte får skapa en webbplats där vederbörande säljer sina verk. Stim gör dock undantag för egen musik på upphovsmannens privata webbplats om denna har full egenkontroll över sajten (vilket alltså inte inkluderar t.ex. MySpace) om inga kopplingar till kommersiella företag görs.

Medlemskap i Stim medför automatiskt medlemskap i Nordisk Copyright Bureau (NCB), vilken förvaltar frågor rörande skivproduktion och därmed också rätten att trycka skivor, s.k mekaniska rättigheter. NCB kräver att upphovsmannen trycker en text motsvarande "ALLA RÄTTIGHETER RESERVERAS/ALL RIGHTS RESERVED" på skivan, vilket ytterligare omöjliggör ex. en Creative Commons-licens på ett eller flera verk (där motsvarigheten är "Some rights reserved"). En ansluten kompositör som vill trycka sin egna musik på till exempel en cd-skiva måste betala till NCB, utom i speciella undantagsfall i små upplagor. Även icke ansluta kompositörer måste visa ett "fribrev" (ett godkännande) från NCB för att tryckeriet ska trycka skivan.

Det officiella syftet med detta är för att Stim och NCB vill avtala om så mycket musik som möjligt för att förenkla för exempelvis radiostationer som vill spela ett verk, eller musiker som vill spela in en cover, utan att behöva avtala med massvis med olika kompositörer och istället ha ett enda centralt avtal.

En kompositör som inte accepterar ovanstående inskränkningar i sin upphovsrätt, till exempel möjligheten att själv, personligen, avtala om sin musik, välja att släppa vissa verk fritt på internet och så vidare och därmed inte ansluter sig till Stim har ingen möjlighet att få betalt genom Stim när vederbörandes musik framförs i radio, eller spelas offentligt. Stim samlar dock in pengar även för icke ansluten musik med motivationen att en kompositör kan ansluta sig i efterhand och få betalt retroaktivt i upp till tre år.

Stim bevakar inte de ideella rättigheterna, exempelvis om någon plagierar verket eller använder det i ett för upphovsmannen kränkande syfte, utan endast de ekonomiska rättigheterna.

Ersättning

Samhällsparter – företag, butiker, restauranger, sjukvård, skolor, föreningar, kollektivtrafik etc – som spelar/tillgängliggör andras musik i sin verksamhet, har radio eller TV eller dylikt på för allmänheten i sina verksamhetslokaler måste skriva avtal med och betala en fast årlig avgift till Stim för denna rätt. Likaså måste konsertarrangörer, filmproducenter etc och medier som radio-, TV-bolag och datorbaserade musikförmedlare skriva ett speciellt rättighets- och ersättningsavtal med Stim och betala avgifter enligt en särskild tabell (för radio och TV gäller normalt en årlig klumpsumma). Ersättningsintäkterna fördelas sedan enligt en särskild modell – där finansieringen av Stims egna verksamheter och en särskild stödfond för upphovspersoners resebidrag etc – dras av, och betalas ut till en medlem, när Stim fått in en rapport (från exempelvis en radiokanal eller konsertarrangör) om att något av dennes anmälda verk spelats offentligt. Detta gäller även om kompositören framför sin egen musik offentligt, om vederbörande inte själv arrangerar hela tillställningen. Ersättningens storlek beror på antalet upphovsmän verket har, verkets speltid, var verket spelats, antal lyssnare, i vilket sammanhang, Stims administrationsavgift samt en gradering av verkets form, struktur, komplexitet, m.m. Ett orkeststerverk graderas i allmänhet högre än en punklåt som exempel.

NCB betalar ut ersättning till upphovsmannen när någon framställer en mekanisk kopia (ex. en cd-skiva) med upphovsmannens verk på. Den som framställer en omodifierad version av det anslutna verket måste alltså inte ha upphovsmannens tillstånd för att göra en sådan, utan endast NCB:s.

Svensk Musik/Swedish Music Information Centre

Svensk Musik Swedmic AB (eng. Swedish Music Information Centre) var tidigare en avdelning av STIM, men är sedan 1 juli 2008 ett eget aktiebolag, helägt av STIM, och finansieras till största delen genom den verksamhetstäckande kvoten av upphovsrätts-intäkterna. Dess uppgift är att dokumentera och informera om upphovsrättsligt skyddad svensk musik och katalogisera och arkivera svensk konstmusik och främst äldre populärmusik, producera och tillhandahålla notmaterial – med separata stämmor för orkestrar/ensembler – till försäljning och uthyrning och dessutom att förmedla utskrifts- och resebidrag för behövande STIM-medlemmar för resor i samband med speciella evenemang eller verkuppföranden på annan ort. På Svensk Musiks webbplats finns arkiv tillgängliga om svensk musik och dess upphovspersoner.

STIM/Svensk Musik är också en av huvudmännen och finansiärerna till exportorganisationen för svensk musikproduktion, Export Music Sweden.

Phono Suecia och Favorit

Phono Suecia och Favorit är sedan 1990 Svensk Musiks helägda skivmärken för inspelning och utgivning av svensk musik, framförallt sådant som inte primärt görs av den mer kommersiellt inriktade skivindustrin. Utgivningen på Phono Suecia innefattar de flesta genrer, ofta med landets mest framstående artister och musiker. Favorit är Phono Suecias underetikett för visor i nya arrangemang och äldre populärmusik. Den egna skivverksamheten startades av STIM i början av 1980-talet, sedan de upphört med den finansiering de gjort sedan 1966 av skivinspelningar på andras skivbolag. Många av produktionerna har erhållit kvalitetsutmärkelser och priser (även ett flertal nomineringar) som Grammis, Svenska grammofonpriset och Gyllene skivan.

Edition Suecia

Edition Suecia är Svensk Musiks musikförlag, som verkar för att förlägga, marknadsföra och distribuera svensk, mer icke-kommersiellt inriktad konstmusik, jazz och visor inom och utom landet. Förlaget grundades av Föreningen svenska tonsättare (FST) 1930 och övertogs 1965 av Svensk Musik.

Se även

• SAMI
• IFPI
• ASCAP (amerikansk motsvarighet)
• SACEM (fransk motsvarighet)
• Export Music Sweden

Externa länkar

• stim.se - officiell webbplats
• Svensk Musik
• Phono Suecia, skivbolag
• Edition Suecia, musikförlag

• Wikimedia Commons har media som rör Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå.
  Bilder & media