Sasanider

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Irans historia
Fravashi
Denna artikel är en del av en serie
Förhistoria
Civilisationen i Jiroft (3000–500 f.Kr.)
Kungadömet Elam (2700–539 f.Kr.)
Efter indoeuropeiska invandringen
Medien (728–550 f.Kr.)
Akemeniderna (648–330 f.Kr.)
Alexander den store (330–323 f.Kr.)
Seleukiderna (323–150 f.Kr.)
Arsakiderna (250 f.Kr.–226 e.Kr.)
Sasaniderna (226–650)
Efter den islamiska erövringen
Umayyadernas kalifat (661–750)
Abbasidernas kalifat (750–1258)
Tahiriderna (820–873)
Safariderna (861–1003)
Samaniderna (875–999)
Ziyariderna (928–1043)
Buwayhiderna (934–1055)
Ghaznaviderna (963–1187)
Seldjukerna (1037–1187)
Khwarezmiderna (1077–1231)
Ilkhanatet (1256–1353)
Muzaffariderna (1314–1393)
Timuriderna (1370–1506)
Modern tid
Safaviderna (1501–1736)
Afshariderna (1736–1802)
Zanddynastin (1750–1794)
Qajardynastin (1781–1925)
Pahlavidynastin (1925–1979)
Iranska revolutionen 1979
Islamiska republiken Iran 1979–

Iran-portalen
Historisk karta över kalifatets utbredning år 750 e.Kr. med Sasanidernas rike utmärkt.

Sasaniderna var den sista inhemska dynastin att styra Persien före den arabisk-muslimska invasionen. Den sasanidiska epoken sträckte sig mellan 226, när partherna besegrades, och 640, med Ktesifon som huvudstad. Huvudstaden föll för araberna redan 636.

Dynastins beteckning kommer av Sassan, en förfader till Ardashir I, den förste sasanidiske härskaren (224-240).

Drafš ī Kāvayān (medelpersiska) Irans legendariska riksbaner.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Statsreligionen var zoroastrism. Riktningen zervanism var den viktigaste riktningen inom zoroastrismen i det Sasanidiska riket. Profeten Mani (216-277), som hade emellertid utvecklat en ny skriftreligion, verkade i Iran under denna period. År 250 fick Mani den iranske kungen Shapur I att konvertera till manikeismen, och under dennes tid rönte manikeismen stor framgång. Efter kungens död förföljdes Mani och hans anhängare. Så småningom greps Mani, fängslades och dömdes till döden. Han avled i fängelset innan domen hann verkställas.[1][2]

Ktesifons bibliotek[redigera | redigera wikitext]

Ktesifon hyste under sasaniderna en av antikens främsta bibliotek. Detta bibliotek plundrades av araberna vid den muslimska invasionen av Iran. Böckerna brändes eller kastades i Eufrat. Enligt historikern al-Tabari, skrev befälhavaren Sa'd ibn Abi Waqqas till kalifen Umar ibn al-Khattab och frågade vad han skulle göra med boksamlingarna i palatsen i den sassanidiska huvudstaden. Umar skrev tillbaka: "Om böckerna motstrider Koranen är de blasfemiska, men om de överensstämmer så är det ingen fara."

Alla böckerna brändes eller kastades i Eufrat. På så sätt gick en stor del av perserrikets bokskatter förlorade för eftervärlden.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mani”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/mani/250300. Läst 17 maj 2012. 
  2. ^ Ewald, Stefan (huvudförfattare) (1990, sv upplaga 1996). Religionslexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum. ISBN 91-37-11539-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]