Schweizergardet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Schweizergardist i paraddräkt
Schweizergardist i daglig dräkt

Schweizergardet, eg. Påvliga schweizergardet, (latin: Pontificia Cohors Helvetica: it. Guardia Svizzera Pontificia) är ett schweizergarde grundat av påven Julius II den 22 januari 1506. Formellt sett anses Schweizgardet vara i tjänst för den Heliga stolen och inte för Vatikanstaten, men gardet utgör idag, de facto, (2005) med sina 134 man, och Vatikanstatens gendarmeri, med 108 man, Vatikanstatens militära styrkor och är det enda kvarvarande schweizergardet i världen.[1]

Uppgift[redigera | redigera wikitext]

Schweizergardets huvuduppgift är att skydda påven och hans residens. Gardet skall även eskortera påven på hans resor, bevaka tillträdet till Vatikanstaten och medverka till att ordningen upprätthålls inne i Vatikanen. Därför har de tränats för att besvara terroristangrepp, och de har en modern beväpning.[2] I praktiken är gardets tjänstgöring uppdelat i vakttjänst, paradtjänst, ordningstjänst och personskydd. Tjänstespråket är tyska.

Rekrytering[redigera | redigera wikitext]

För att bli schweizergardist måste man vara schweizisk medborgare av manligt kön och av romersk-katolsk tro, ha genomgått schweizisk militär grundutbildning, vara mellan 19 och 30 år gammal, minst 174 cm lång, ogift och ha avlagt yrkesexamen eller studentexamen. Lönen ligger på ca 13 000 kr/månaden (2006) och är skattefri.

Uniformering[redigera | redigera wikitext]

En vanligt förekommande men felaktig uppfattning är att Michelangelo är skapare av Schweizergardets uniformer. Den nuvarande uniformen utarbetades av gardeskommandanten Jules Répond (1910—1921) med utgångspunkt i tidigare uniformer samt med inspiration från Rafaels målningar. Paraduniformens färger gult, blått och rött finns i familjen Medicis vapen och minner om påven Clemens VII och det mod gardet uppvisade under Roms skövling (1527) (se nedan).

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Schweizergardet är organiserat i en stab och tre skvadroner (av plutons storlek). Gardeskommendanten, en överste, är chef. Det finns även en överstelöjtnant som ställföreträdande chef och utbildningschef, en gardeskaplan som ansvarig för själavården, en major som stabschef, två kaptener som kvartermästare och en fältväbel som gardesadjutant.

En av kaptenerna är tillika chef för första skvadronen (tyskspråkig), överstelöjtnanten är tillika chef för andra skvadronen (franskspråkig) och majoren är tillika chef för tredje skvadronen (flerspråkig; gardesmusiken tillhör huvudsakligen denna skvadron). Fältväbeln är tillika fanförare vid parader. Alla officerare tjänstgör även som vakthavande befäl. Officerarna och fältväbeln tjänstgör vanligen i civila kläder. Uniform bär de endast vid exercis och parader.

De sex vaktmästarna (sergeanterna) är ställföreträdande skvadronschefer, de tio korpralerna gruppchefer och de tio vicekorpralerna ställföreträdande gruppchefer. De 77 meniga gardisterna kallas hillebardiärer.

Tjänstegrader[redigera | redigera wikitext]

  • Oberst
  • Oberstleutnant
  • Major
  • Hauptmann
  • Feldwebel
  • Wachtmeister
  • Korporal
  • Vizekorporal
  • Hellebardier

Faned[redigera | redigera wikitext]

Schweizergardets fana. Det första fältet består av den regerande påvens sköldemärke (här Benedikt XVI:s vapen); det fjärde fältet av påven Julius II sköldemärke; där korsarmarna möts är gardeskommendantens heraldiska vapen inom en lagerkrans (här vapnet för Elmar Th. Mäder).

Faneden avläggs den 6 maj.

"Jag svär att troget, redligt och hedersamt tjäna den regerande påven [namn på aktuell påve] och hans rättmätiga efterföljare, och att sätta in min fulla kraft för honom, beredd, om det så skulle krävas, att ge mitt liv för honom. Vid den apostoliska stolens sedisvakans tar jag på mig samma förpliktelse gentemot det heliga kardinalskollegiet.

Jag lovar vidare herr kommendanten och mina övriga överordnande aktning, trohet och lydnad. Jag svär att iakttaga allt detta som mitt stånds ära kräver.

Jag, N.N., svär att troget och hedersamt hålla allt detta, som nu har blivit uppläst för mig, så hjälpe mig Gud och hans helgon."

Motto[redigera | redigera wikitext]

Acriter et fideliter / "Tapfer und treu" (Tapper och trogen)

Historia[redigera | redigera wikitext]

Påven Julius II irriterades över att vara tvungen att be om hjälp varje gång Kyrkostaten hotades. Hans farbror Sixtus IV hade 24 år tidigare ingått en allians med Schweiska edsförbundet, vilket av påven gavs möjlighet rekrytera schweiziska legosoldater. 1506 marscherade de första 150 soldaterna in i Vatikanen. Drygt ett halvt år senare erövrade påven Bologna utan strid. 1512 kastade kardinalen Matthäus Schiner med en 12 000 man stark armé fransmännen ur Milano.

Den 6 maj 1527 visade gardet sitt mod under Roms skövling, då staden plundrades av kejsar Karl V:s armé på 20 000 man. 189 gardister samlades i Peterskyrkan för att försvara Vatikanen mot inkräktarna. 42 andra gardister höll tillbaka fienden medan påven flydde genom Passetto di Borgo, en hemlig gång som går till fästningen Castel Sant'Angelo. Alla gardister massakrerades.

1981 räddade en av gardets kaptener, Alois Estermann, Johannes Paulus II liv genom att ställa sig i vägen som en levande sköld då terroristen Mehmet Ali Ağca försökte döda honom med pistol. Den 22 januari 2006 välsignade Benedictus XVI sitt garde på 500-årsdagen av dess upprättande. I april och maj 2006 gick en grupp veteraner på en månadslång resa från Schweiz till Vatikanen för att visa påven sin trohet och för att fira att det var 500 år sedan gardet bildades.

Beväpning[redigera | redigera wikitext]

Heckler & Koch MP7

Schweizergardet är utrustad med traditionella vapen för ceremoniellt bruk, men de är även utrustade med moderna vapen.

Traditionella vapen[redigera | redigera wikitext]

Svärd, Batong, Bardisan, Flamberg och Harnesk

Moderna vapen[redigera | redigera wikitext]

SIG Sauer P220, Glock 19, Heckler & Koch MP5, Heckler & Koch MP7, SIG SG 550, SIG SG 552

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Swiss Guards Vatican City 2013-03-08.
  2. ^ Malcolm Moore, Pope Benedict XVI sets up anti-terrorist squad, The Daily Telegraph, den 11 Juni 2008, Läst den 12 mars 2013.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]