Sigtuna stift

	Sigtuna stift
	Sankt Pers kyrkoruin, Sigtuna. Sankt Pers kyrka anses ha varit ärkestiftets domkyrka före flytten till Gamla Uppsala år 1190.
Inrättat	cirka 1060-talet
Upplöst	cirka 1200-talet
Samfund	Romersk-katolska kyrkan
Biskopssäte	Sigtuna, Uppland

Sigtuna stift var ett medeltida stift inom katolska kyrkan grundat i början av 1060-talet med säte Sigtuna, Uppland, som då var viktig ort för det svenska kungahuset. Kung Stenkil (cirka 1030-1066) lär ha varit drivande bakom biskopssätets upprättande. Förste biskop av Sigtuna stift lär ha varit Adalvard den yngre (död före 1072 och då inte längre biskop för detta stift).

Fem sigtunabiskopar är kända från skriftliga källor, varav fyra stiftsbiskopar, men det verkar som att frånsett Adalvard var de flesta inte stationerade i Sigtuna och biskopssätet i Sigtuna var mestadels obesatt. Cirka 1120 anges Sigtuna som stift men inte Uppsala.^[1]. Uppsala stift bildades dock på 1130-talet medan då Sigtuna stift blev utan egen biskop. Senast när Uppsala stift upphöjdes till ärkebiskopssäte 1164, upphörde Sigtuna stift även formellt.^{[förtydliga]}

Historik

Kungsgårdstomten låg mitt i staden, och här byggdes vid 1000-talets slut den första stenkyrkan i Mälarområdet. Omkring 1060 grundades i Sigtuna Svealands första biskopssäte med Adalvard d.y.. Ovannämnda stenkyrka var biskopens kyrka, den första domkyrkan. Den revs under högmedeltiden men rester av murarna finns bevarade under mark. På denna tomt ligger numera Sigtuna museum. Där grävade man 1993 ut en biskopsgrav, men vem biskopen är har man inte kunnat identifiera.^[2] Om stadens dåtida betydelse vittnar Adam av Bremen, som omkring 1070 kallar Sigtuna civitas magna.^[3]

Under den tidiga medeltiden byggdes inte mindre än sex eller sju andra stenkyrkor med omgivande kyrkogårdar. Alla utom domkyrkan lades längs en nyanlagd gata utanför det gamla bebyggelseområdet. Av dessa kyrkor står S:t Per, S:t Lars och S:t Olof kvar som ruiner, av de övriga syns inget ovan mark. Gustav Vasa lät använda stenarna från ruinerna som byggnadsmaterial till Svartsjö slott. Johan III befallde sedermera att ruinerna skulle bevaras.^[4]

Bildgalleri

Sankt Lars kyrkoruin i Sigtuna ligger längs Prästgatan. Sankt Lars kyrkoruin är den ruin i Sigtuna som det finns minst rester av. Kyrkan uppfördes i samband med kristnandet på 1100-talet.
Sankt Olofs kyrkoruin är förhållandevis välbevarad. Sankt Olof har varit knuten till kulten kring den norska helgonkungen Sankt Olof, Olav den helige (Olav Haraldsson), som flera gånger i början på 1000-talet färdades genom Sigtuna.

Se även

Referenser

http://www.ne.se/lang/uppsala-stift
Sigtuna i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)

Noter

^ Florenslistan över den kyrkliga stiftsindelningen i Norden cirka 1120
^ Biskopen i museets trädgård, Peter Kristenson, nättidningen Svensk historia 2007.
^ Svensk uppslagsbok, band 25 sp. 1091 (Sigtuna)
^ N.H. Sjöborg, Samlingar för Nordens fornälskare, I-III 1822-1830. Bokförlaget Rediviva: Stockholm 1978, s. 28

Vidare läsning

Hedberg, B. 2007. Uppsala stifts herdaminne. Från missionstid till år 1366. Band IV:1. Stiftshistoriska kommittén i Uppsala.
Hallencreutz, C. F. 2001. Vem var den gårfulle Sigtunabiskopen? Det stiftshistoriska perspektivet. – I: Tesch, S & Edberg, R. (red.), Biskopen i museets trädgård. En arkeologisk gåta. Sigtuna Museers skriftserie 9.
Adam av Bremen. Historien om Hamburgstiftets och dess biskopar. Proprius förlag 1984. Med kommentarer av bl a Carl Fredrik Hallencreutz.

[1] Florenslistan över den kyrkliga stiftsindelningen i Norden cirka 1120

[2] Biskopen i museets trädgård, Peter Kristenson, nättidningen Svensk historia 2007.

[Svensk_uppslagsbok-3] Svensk uppslagsbok, band 25 sp. 1091 (Sigtuna)

[4] N.H. Sjöborg, Samlingar för Nordens fornälskare, I-III 1822-1830. Bokförlaget Rediviva: Stockholm 1978, s. 28

[1]

[2]

[3]

[4]