Sitges

	Sitges
	Kommun
	Sitges
Flagga
Land	Spanien
Koordinater	41°14′2″N 1°48′15″Ö / 41.23389°N 1.80417°Ö
Folkmängd	27 668 (2009)
Alkald	Miquel Forns i Fusté
Postnummer	08870
Geonames	6356289
	Webbplats: Officiell webbplats

Sitges (ˈsidʒəs, katalanska för silos) är en spansk stad i Katalonien som ligger mellan Garraf-massivet och havet cirka 35 kilometer sydväst om Barcelona. Staden är känd för sina stränder, nattklubbar och historiska platser samt för sin filmfestival och karneval..

Sitges konstnärliga anseende går tillbaka till det sena 1800-talet, när den spanska konstnären Santiago Rusiñol bodde där under sommarmånaderna. På 1960-talet blev staden ett centrum för det spanska fastlandets (då fortfarande under Francisco Francos dikatur) counterkultur och blev känd som "Ibiza i miniatyr". Numera är det en populär destination för homosexuella resenärer, eftersom det har blivit en av de mest gayvänliga platserna i världen.^{[källa behövs]}

Idag är Sitges ekonomi byggd på turism och kultur som erbjuder mer än 4 500 hotellbäddar, varav hälften i fyrstjärniga hotell.

Nästan 35 procent av de cirka 26 000 bofasta invånare är från Nederländerna, Storbritannien, Frankrike och Skandinavien, vars barn går i internationella skolor i området. Det finns 17 stränder. Sitges var också platsen för den Bilderbergkonferens som hölls i juni 2010.

Fastigheter

Sitges kallas för Spaniens Saint-Tropez,^[1]^[2] med fastighetspriser som närmar sig de dyraste europeiska städerna, den främsta orsaken till detta är den miljö vid havet och det omgivande Parc Natural del Garraf. Närheten till Barcelona-El Prats flygplats är också en stor fördel.

Historia

Mänsklig närvaro i området har funnits åtminstone sedan neolitikum, och en iberisk bosättning från 300-talet. På 000-talet^{[förtydliga]} f.Kr. ingick det två separata byar, senare absorberade av romarna.

Under medeltiden byggdes ett slott i Sitges, ägt av biskopsstolen i Barcelona, som senare överläts att ingå Mir Geribert (1041). På 1100-talet lydde staden under Sitgesfamiljen. Den senare ägde staden fram till 1308, då Agnes i Sitges sålde staden till Bernat de Fonollar, som efter vars död gick till Pia Almoina, en välgörenhetsinstitution, som det tillhörde fram till 1814.

År 1814 föddes Facundo Bacardi, grundare av den internationella rommärket Bacardi, i Sitges, innan han emigrerade till Kuba där han startade sitt företag.

Sitges ekonomi var mestadels baserad på produktionen av vin tills högkonjunkturen på 1960-talet, varefter det blev en turistort.

Karnevalen

I över ett sekel har Sitges firat nonstop - mellan månaderna februari och mars, enligt den liturgiska kalendern - Carnestoltes, eller karnival.

Festligheterna börjar på Dijous Gras ('fettorsdagen') med Arribo, kung Carnestoltes spektakulära ankomst. Från det ögonblick denna figur visas tills begravningen av sardin – sen eftermiddag på askonsdagen – pågår festligheterna kontinuerligt.

Folkdanser och xatonades (traditionell lokal sallad som serveras med blandade omeletter) är också kännetecknande karnevalselement. De två viktigaste ögonblicken är Rua de la Disbauxa, utsvävningsparaden, på söndag kväll och Rua de l'Extermini, utrotningsparaden, på tisdagskvällen.

Huvudsakliga sevärdheter

Kyrkan Sant Bartomeu I Santa Tecla (1600-talet). Här finns två gotiska gravar (1317 och 1322), tillhör en äldre kyrka som ligger på samma plats. Baptisteriet har målningar från Pere Pruna, medan högaltaret har en renässans retablo (1499).
Cau Ferrat-museet, hus-cum-studion av konstnären och författaren Santiago Rusiñol, en av de ledande figurerna i katalanska modernisme.
Palau Maricel byggd av den amerikanen Charles Deering att inhysa hans konstsamling i ett försök att kopiera prejudikatet Cau Ferrat. År 1921 återvände Deering till USA och slottet tömdes. År 1969 däremot, återfick byggnaden på vilket det hade verkade avsett sedan dess tillkomst, genom att välkomna en stor privat samling, mestadels tillägnad medeltida konst.
Museu Romàntic "Can Llopis", återger livsstilen av en familj av katalanska hushåll under romantikens år.

Gastronomi

Xató är Sitges mest typiska maträtt. Dess första inspelade omnämnandet är i lokaltidningen Eco de Sitges rapport om skärtorsdagen, publicerad den 16 februari 1896. Rapporten hänvisar till en måltid som tre dagar innan de hade samlat ihop en utvald grupp av katalanska konstnärer och intellektuella, inklusive Santiago Rusiñol, Miquel Utrillo och Gaieta Buigas. Namnet "xató" kommer från ett uttryckt uttalade av Canudas flera år tidigare, en medlem av Rusiñols grupp.

Huvudingredienserna i xató är sydcikoriasallad, torsk, tonfisk, ansjovis, aubergine och svarta oliver. Dock är kärnan i skålen sin sås, gjord med skållade chili, rostade mandlar, vitlök, olivolja, salt, vinäger och chilipeppar. Den kompletta xatómåltiden består av några olika omeletter eller fricandó (en typisk katalansk varm måltid) och som en efterrätt, coca de llardons (typisk katalansk tårta, tillverkad av svål), serveras med en flaska Penedès svart vin.

Sitges kök innehåller många av de katalanska sjömännens rätter såsom ris, Sitgesstil, stuvade sepia med potatis och allioli (katalanska vitlökssås), bull de tonyina (gjord med tonfisk), fideuada (liknar paella, men med nudlar och skaldjur) eller fylld paprika med torsk.

Malvasia är en/ett delikat sprit/vin som serveras i Sitges, främst med dessert. Namnet "malvasia" kommer från den peloponnesiska porten Monembasía. I Sitges fortsätter sjukhuset Sant Joan Baptista producera och marknadsföra Malvasia enligt den traditionella metoden med egna vinstockar och inom sina egna källare. Dessa intäkter går till välgörenhet. Den årliga produktionen är cirka 4.000 flaskor.

Stränder

Sitges har 17 sandstränder. Fyra av dem är i öst: den första heter Les Botigues och är belägen i början av kusten, intill stränderna i Castelldefels och de andra tre följer kusten i Garraf (C-31). En av dem är byn Garrafs strand.

Det finns elva stränder i staden och två i väster, som är svåra att komma åt.

Alla de östra och urbana stränderna har flaggor som indikerar tillståndet i havet och de flesta av dem har kvalitetsdiplom och blå flaggor tilldelas av Europeiska unionen.

Vänorter

Bagnères-de-Luchon (Frankrike)

Motorsport

Sitges är en del av motorsportens långa historia i Katalonien. Mellan 1908-1920 arrangerades evenemang över allmänna vägar från Sitges till Canyelles till Vilanova i la Geltrú, och från Mataro till Vilassar de Mar och Argentona. Mellan 1922 och 1923 sprang Real Moto Club de Catalunya Penya Rhin Grand Prix under en 9-milskrets kring staden Vilafranca del Penedès tills den ersattes av ett kortlivat byggt ändamålskrets, Autodromo Sitges Terramar, som fortfarande är synlig vid 41°14′18.35″N 1°46′50.20″Ö / 41.2384306°N 1.7806111°Ö / 41.2384306; 1.7806111. Albert Divo vann bara Spanska Grand Prix som hölls på "Sitges Terramar" körande en Sunbeam.

Se även

Referenser

Noter

^ Boyd, Mark (1 augusti 2011). ”Sitges is Hot Property”. blog.lucasfox.com. lucasfox.com. Arkiverad från originalet den 30 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120330151143/http://blog.lucasfox.com/sitges/sitges-hot-property/. Läst 9 augusti 2011.
^ ”Sitges the St Tropez of Spain”. http://www.telegraph.co.uk/travel/destinations/europe/spain/5832845/Sitges-the-St-Tropez-of-Spain.html. Läst 13 februari 2011.

Källor

Panareda Clopés, Josep Maria; Rios Calvet, Jaume; Rabella Vives, Josep Maria (1989). Guia de Catalunya, Barcelona:Caixa de Catalunya. ISBN 84-87135-01-3 (spanska). ISBN 84-87135-02-1 (katalanska).

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Sitges.
Bilder & media
Officiiell webbplats

[Sitges_som_San_Tropez-1] Boyd, Mark (1 augusti 2011). ”Sitges is Hot Property”. blog.lucasfox.com. lucasfox.com. Arkiverad från originalet den 30 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120330151143/http://blog.lucasfox.com/sitges/sitges-hot-property/. Läst 9 augusti 2011.

[2] ”Sitges the St Tropez of Spain”. http://www.telegraph.co.uk/travel/destinations/europe/spain/5832845/Sitges-the-St-Tropez-of-Spain.html. Läst 13 februari 2011.

[1]

[2]