Karneval
Från Wikipedia
Karneval var ursprungligen benämningen på dagarna före askonsdagen, som inleder fastetiden. I Centraleuropa kallas företeelsen Fasching, eller liknande och firandet de sista dagarna är ofta högst påtagligt. I Sverige har benämningen i modern tid kommit att användas om folkfester utan anknytning till fastan, bl.a. studentkarnevalerna – från början kallade majfester – i främst Lund och tidigare även Uppsala, samt allehanda lokala tillställningar i vilka "karnevalståg" ingår.
Innehåll |
[redigera] Etymologi
Karneval (ital. carnevale, trol. till carne-levare "ta bort kött"), ursprungligen benämning på tiden före fastan; Trettondedag jul till askonsdagen, sedermera de tre till åtta dagarna före askonsdagen, motsvarande fastlagen. Fastlag är således motsats till fasta och denna tid föregår fastan med frosseri av mat och fester. Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen varefter fastan som varar fram till Påsk inleds. Termen karneval är tidigast belagd 1142 men började inte att användas norr om Alperna förrän ca 1700.
[redigera] Historia
Karnevalen har förmodligen sina rötter i magiska riter för att betvinga de krafter som håller våren tillbaka. Man firar dagarna med upptåg, maskerader och dans. I karnevals- och fastlagsfirandet ingår från början sannolikt element ur de vårliga upptåg åt vilka man brukade ägna sig i bl.a. antikens Rom och Bysans, t.ex. lupercalierna, men det rymde även socialkritiska inslag med ventilfunktion – i skydd av maskeringen kunde de eljest förtryckta ge luft åt sina aggressioner.
De egentliga karnevalerna har i första hand hört hemma i den urbana traditionen i områden där den romersk-katolska kyrkans fasteregler iakttagits. De har förekommit sedan medeltiden, men har även präglat barocken. I Sydamerika märker man påverkan från candomblé. En liknande lössläppthet kännetecknade de romerska saturnalierna. I Norden är det ännu kallt under den egentliga karnevalstiden, och man anordnar därför "karnevaler" längre fram under våren och sommaren, utan anknytning till kyrkoåret. Karnevalerna var på 1400-talet särskilt omfattande i Rom, som har den längsta obrutna karnevalstraditionen, och Venedig och spreds därifrån bl.a. till medicéernas Florens, varifrån de förmedlades till Frankrike.
Att svenskarna under katolsk tid firade karnevalen/fastlagen med utklädningsupptåg vittnade Olaus Magnus, som i sin "Historia om de nordiska folken" beskrev hur olika yrkesmän därvid maskerade sig allt efter sin hantering: fiskare i nät, slaktare med oxhuvuden "och härmande dessa djurs läten eller grymtande som svin". Denna anknytning till skråna motsvarade förhållandena på kontinenten, där utvecklingen från mera familjära fastlagsfester inom ramen för skrån och gillen till 1800- och 1900-talens påkostade "kommunala" karnevalståg med "Prins Karneval" i täten i hög grad gynnades av skrånas avveckling efter franska revolutionen.
Efter reformationen försvann karnevalerna från de protestantiska länderna, medan de mera lantliga fastlagsupptåg som försiggått vid samma tid kunde fortleva, inte minst i Norden.
Den tyska motsvarigheten, fasching, började under 1600-talet utveckla sin urbana form och blomstrade från 1820-talet särskilt i städer vid Rhen samt i Bayern och Österrike.
Flera karnevalsorter blev under 1800-talet särdeles berömda för sina grandiosa och på turismen inriktade karnevaler, bl.a. Nice, Binche (Belgien), Köln, New Orleans ("Mardi Gras") och Rio de Janeiro. Ett mindre glamoröst men mera folkligt och spontant karnevalsfirande utövas än i dag på många ställen i Västindien samt i Mellan- och Sydamerika.
[redigera] Genrer
Karnevalerna eller delar av dem skiljer sig åt. De flesta har inslag från Brasilien med samba och traditionell orkester med dansöser
Den andra stora genren kommer från Trinidad och är mer kostyminspirerad och musiken är Soca , ofta från stora PA-system på lastbilar. Exempelvis europas största karneval i Notting Hill London med uppåt 2 miljoner besökare
I Tyskland är den mest förkommande karnevalen Fastnacht eller Fasching, vilket oftare har paradmässig karaktär.
Italiens största karneval är den i Venedig, som är beröd för sina traditionella dräkter med masker, med anor från 1268.
I USA firas New Orleans Mardi Gras-karneval.
[redigera] Karnevaler i Norden
Köpenhamn hade under 1980-talet en ledande position men för nu en mer begränsad tillvaro. I Stockholm anordnar Bar Brasil Estocolmo skandinaviens största inomhuskarneval årligen i februari/mars i samband med infallandet av askonsdagen. Uppemot 2.000 gäster brukar komma och ofta bjuds internationella artister in. År 2006 var man på Berns Salonger och enligt många var det den bästa karnevalen hittills. Stockholms sista stora officiella utomhuskarneval, undantaget Pridefestivalen, arrangerades i augusti 2008 i samband med Stockholms Kulturfestival. Under arbetsnamnet VIVA! lockade Johan von Friedrichs på Bar Brasil och Thomas Gylling tusentals människor till Stockholms city samt till Gustav Adolfs Torg där man genomförde en ”Street-Carnival” med ett flertal lastbilar med soundsystems, dansare, slagverkare och artister från Brasilien och Trinidad Tobago. Under 1980- och 1990-talet arrangerande Norrköping troligtvis under flera år de hittills största svenska utomhuskarnevalerna publikmässigt. Under 2000-talet är det främst Hammarkullenkarnevalen i Göteborg samt Landskronakarnevalen som haft flest professionella grupper och uppmärksamhet. Båda dessa karnevaler kan betackas som uppträdande av främst sambagrupper eller etniska grupper. Arbogakarnevalen är en årligen återkommande karneval som startade 1992 med ett stort inslag av internationell karnevalskultur.
Internationellt sett för Norden en tynande tillvaro med ett undantag av Aalborgskarnevalen i Danmark som är Nordeuropas största karneval. Här har man över 16 - 18 000 utklädda deltagare i själva tåget, vilket troligtvis är europeiskt rekord.
[redigera] Studentkarnevaler
Studentkarnevaler är studentikosa festligheter anordnade av studentkårer eller elevkårer vid gymnasier, universitet och högskolor.
Någon form av karnevalståg, parad eller regatta till lands eller till sjöss ingår alltid. Karnevalståget, paraden eller regattan består av ett större antal mer eller mindre fantasifulla fordon eller farkoster som studenterna själva har byggt dagarna innan karnevalen. Ofta byggs och smyckas fordonen eller farkosterna efter ett tema, till exempel med aktuella (student-)politiska, spetsfundiga, satiriska budskap. I karnevalståget ingår ofta även spektakulärt och fantasifullt utsmyckade sambadansare, studentorkestrar, studentbaletter etc. I vissa tåg kan man se en vacker karnevalsprinsessa färdas längst fram i tåget.
Studentkarnevaler hålles normalt på våren i april eller maj. Studentkarnevalerna kan en solig vårdag attrahera hundratusentals glada åskådare. Karnevalstågen kan skapa mindre trafikkaos i de aktuella städerna, då paradvägen normalt stängs av för ordinarie trafik. Förutom själva karnevalståget, paraden eller regattan brukar det även anordnas mängder av kringaktiviteter i form av fester och jippon, främst avsedda för de deltagande studenterna. T.ex. anordnar Quarnevalen i Stockholm en melodifestival några veckor innan själva Quarnevalen, på vilken årets quarnevalslåt utses.
Lundakarnevalen, som återkommer vart fjärde år, lockar enligt arrangörerna 500 000 besökare per dag, men är mer att betrakta som en kortege och saknar inslag av traditionell internationell karnevalskultur. Här framförs även ett stort antal små och stora spex, revyer, en cirkusföreställning, kabaré, med mera under karnevalshelgen. Dessutom produceras en film och inom karnevalsområdet finns ett barnvänligt området som heter Barnevalen.
Andra svenska orter har haft kortege-artade karnevaler som då arrangerats av ortens tekniska gymnasium. Exempel är Växjö (arrangör: Elevkåren vid Teknikum) och Örebro (arrangör: föreningen In Statu Nascendi vid Rudbecksskolan).
Några studentkarnevaler:
- Cortègen, Göteborg, årligen, valborgsmässoafton (http://www.cortege.chalmers.se/)
- Forsränningen, Uppsala, årligen, valborgsmässoafton
- Kårtegen, Luleå, vart tredje år, senast 2006
- Lundakarnevalen, Lund, vart fjärde år, senast 2006 (http://www.lundakarnevalen.nu/)
- Quarnevalen, Stockholm, vart tredje år, senast år 2008 (http://www.quarnevalen.nu/)
- Studentorkesterfestivalen, SOF, Linköping, udda år, senast år 2007
- Studentorkesterfestivalen, STORK, Uppsala, jämna år, senast år 2008
- SquVALp, Stockholm, de år då det inte är Quarneval (http://www.squvalp.nu/)
[redigera] Europa och världen
De större karnevalerna i Europa är Köln, Altona i Hamburg, Notting Hill i London, Rotterdam, Venedig och på Teneriffa. I världen räknas de brasilianska karnevalerna, Trinidad och Tobago, Montreal i Canada samt Mardi Gras i USA samt Notting Hill som de mest besökta eller mest omtalade inom karnevalskretsar.
