Skärtorsdagen

Skärtorsdagen

Jesus tvättade lärjungarnas fötter på skärtorsdagen.
Typ	Kristen högtid
Datum	Torsdagen före Påskdagen
Geografi och firare	Kristna, Hela världen
Period	-
Anledning	Jesus åt Sista nattvarden (Kristendomen) Häxornas färd till Blåkulla (gammal folktro)
Traditioner	Gudstjänster Påskkärringar

Skärtorsdagen är en kristen högtidsdag som infaller torsdagen före påsk (2011 innebär detta den 21 april), dagen före långfredagen.

Skärtorsdagen i Sverige

Svenska kyrkan i Sverige beskriver skärtorsdagen enligt följande. Temat på skärtorsdagens gudstjänst är "Det nya förbundet". Den liturgiska färgen är vit och det betyder att textilierna på prediksstol, altare och prästens kläder är vita. Altaret dekoreras med vita och röda blommor och sex ljus. Denna dag firar kristenheten att Jesus instiftade nattvarden då Jesus den natten firade den judiska påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar. Namnet, skärtorsdagen, kommer av att Jesus tvättade lärjungarnas fötter innan måltiden, se fottvagning. Skära betydde förr rena.

Vissa exegeter menar att han då förklarade symboliken hos ett av bröden och en av bägarna (de som judarna menade tillhörde den stundande Elia), som sin kropp respektive sitt blod.^{[källa behövs]}

Denna ordning är också enligt Svenska kyrkan. När kyrkklockorna ringt in till skärtorsdagens mässa är de sedan tysta fram till gudstjänsten under påsknatten/påskdagen. Under skärtorsdagens mässa sjunges Lovsången Gloria den enda gången under Fastan.^{[källa behövs]} Som regel kläs altaret av på kvällen efter avslutad mässa vilket innebär att alla ljus, blommor, vaser och dukar bärs bort. Detta symboliserar att även Jesus Kristus var bar och utblottad denna natt. Den gudstjänstfirande församlingen kan be Psaltaren 22, "De delade mina kläder mellan sig".^{[källa behövs]}

Skärtorsdag i övriga världen

Skärtorsdag är helgdag i Norge, Danmark, Finland och Island.^{[källa behövs]}

Utomkristna traditioner

Skärtorsdagen är enligt folktron den dag då häxorna begav sig till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen. Detta förorsakade allehanda försiktighetsåtgärder i form av gömda kvastar och spisrakor, stängda skorstensspjäll och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas förehavanden. En och annan påskeld kunde därtill råka bli för tidigt tänd.^{[källa behövs]} Detta är bakgrunden till att barn klär sig till påskkärringar, en sed som har uppstått under 1900-talet i Stockholms villaförorter och som kan förekomma på olika dagar under påskhelgen i olika delar av landet. Utklädda barn går då omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar glad påsk och hoppas att få godis i utbyte. Ibland kan seden också innehålla penninginsamling till välgörande ändamål.^{[källa behövs]}

Inom modern asatro använder man istället denna asen Tors dag till att förbereda vårblotet. För vissa får det skära då syfta på den bleka ansiktsfärg Tor ådragit sig under vinterhalvåret. Dagens "häxor" associerar även färden med rening, i så motto att den eld som erbjuds i Blåkulla kan befria dem från den klåda, som vissa kvalster med "skärtor" likljudande benämning orsakar. ^{[källa behövs]}

Referenser

Källor

• Svenskakyrkan.se”Påsk”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=643574. Läst 18 april 2011. 
• Svenskakyrkan.se ”Bibeltexter skärtorsdagen”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=643711. Läst 18 april 2011. 
• Svenska kyrkan ”Kyrkoåret”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=643587. Läst 18 april 2011. 

Se även

• Coena Domini
• Nätverket Forn Sed
• Påskkärring
• Påsksmällare
• Samfundet Forn Sed Sverige (tidigare Sveriges Asatrosamfund)