Skärtorsdagen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skärtorsdagen
Meister des Hausbuches 003.jpg
Jesus tvättade lärjungarnas fötter på skärtorsdagen.
Typ Kristen högtid
Datum Torsdagen före Påskdagen
Geografi och firare Kristna, Jorden sedd från Apollo 17 Hela världen
Period -
Anledning Jesus åt Sista nattvarden (Kristendomen)
Häxornas färd till Blåkulla (gammal folktro)
Traditioner Gudstjänster
Påskkärringar

Skärtorsdagen är en kristen högtidsdag som infaller torsdagen före påsk, dagen efter dymmelonsdagen, före långfredagen, i stilla veckan (2014 innebär detta den 17 april).

I romersk-katolska kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag, varav ordet skärtorsdag är bildat. "Skär" kommer från ett fornnordiskt ord för 'ren', 'vacker', 'blank' eller 'klar', som också finns i förleden till ordet skärseld. Dagens namn är det samma på norska och danska. I äldre tid sade man omväxlande "skärdag" och "skärhelgd" om denna torsdag.[1]

Skärtorsdagen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkan i Sverige beskriver skärtorsdagen som följer: Temat på skärtorsdagens gudstjänst är "Det nya förbundet". Den liturgiska färgen är vit och det betyder att textilierna på predikstol, altare och prästens kläder är vita.[2][3] Altaret dekoreras med vita och röda blommor och sex ljus.[3] Denna dag firar kristendomen att Jesus instiftade nattvarden då han den natten firade den judiska påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar. Namnet, skärtorsdagen, kommer av att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före måltiden, se fottvagning. Skär betyder ren.[4]

Vissa exegeter menar att han då förklarade symboliken hos ett av bröden och en av bägarna (de som judarna menade tillhörde den stundande Elia), som sin kropp respektive sitt blod.[källa behövs]

Denna ordning är också enligt Svenska kyrkan. När kyrkklockorna ringt in till skärtorsdagens mässa, är de sedan tysta fram till gudstjänsten under påsknatten/påskdagen.[4] Under skärtorsdagens mässa sjunges Lovsången Gloria den enda gången under Fastan.[källa behövs] Som regel kläs altaret av på kvällen efter avslutad mässa, vilket innebär att alla ljus, blommor, vaser och dukar bärs bort. Detta symboliserar att även Jesus Kristus var bar och utblottad denna natt.[4] Den gudstjänstfirande församlingen kan be Psaltaren 22:19, "de delar mina plagg emellan sig, de kastar lott om mina kläder."[5]. Seden att klä av altaret hålls i hävd särskilt inom den romersk-katolska kyrkan samt inom de ortodoxa kyrkorna. I den ortodoxa kyrkan benämns avklädandet anamphiasis.[6]

Skärtorsdag i övriga världen[redigera | redigera wikitext]

Skärtorsdag är helgdag i Norge, Danmark, Island, Colombia, Venezuela, Paraguay, Filippinerna och stora delar av Spanien. [källa behövs]

Utomkristna traditioner[redigera | redigera wikitext]

Skärtorsdagen är enligt folktron den dag då häxorna begav sig till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen.[4] Detta förorsakade allehanda försiktighetsåtgärder i form av gömda kvastar och spisrakor, stängda skorstensspjäll och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas förehavanden. En och annan påskeld kunde därtill råka bli för tidigt tänd.[källa behövs] Detta är bakgrunden till att barn klär sig till påskkärringar[4], en sed som har uppstått under 1900-talet i Stockholms villaförorter och som kan förekomma på olika dagar under påskhelgen i olika delar av landet. Utklädda barn går då omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar glad påsk och hoppas att få godis i utbyte. Ibland kan seden också innehålla penninginsamling till välgörande ändamål.[källa behövs]

Inom modern asatro använder man istället denna asen Tors dag till att förbereda vårblotet. För vissa får det skära då syfta på den bleka ansiktsfärg Tor ådragit sig under vinterhalvåret. Dagens "häxor" associerar även färden med rening, i så motto att den eld som erbjuds i Blåkulla kan befria dem från den klåda, som vissa kvalster med "skärtor" likljudande benämning orsakar. [källa behövs].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "skärtorsdag" och hänvisningsordet "skär" i SAOB, webbupplagan.
  2. ^ Svenskakyrkan Kyrkoåret
  3. ^ [a b] Svenskakyrkan.se Bibeltexter skärtorsdag
  4. ^ [a b c d e] Svenskakyrkan.se Påsk
  5. ^ Psaltaren 22:19. Läst 26 oktober 2013
  6. ^ Davies, John Gordon; Hellerström A. O. T. (1968). Liturgiskt handlexikon. Stockholm: Verbum. Libris 710376 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]