Skogskrematoriet
Skogskrematoriet är tillsammans med den stora, öppna Monumenthallen och Trons, Hoppets och Heliga Korsets kapell den centrala krematorie- och kapellanläggningen vid Skogskyrkogården i Stockholm. Anläggningen ritades 1935-1940 av Gunnar Asplund och fullbordade därmed Skogskyrkogårdens landskapsbild.
Skogskrematoriet är som en central del av Skogskyrkogården sedan 1994 upptagen som ett världsarv, och det ansvariga borgarrådet Yngve Larsson skrev 1977 om anläggningen: "kanske vågar man säga: stadens skönaste byggnadsverk i vår generation"[1].
Historik
År 1935 fick Gunnar Asplund av kyrkogårdsnämnden och dess ordförande borgarrådet Yngve Larsson i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett krematorium med tillhörande kapell. Uppdraget ledde till bitterhet från Sigurd Lewerentz' sida, och sorg och vånda för Asplund eftersom de båda arkitekterna tillsammans hade arbetat med ett förslag till krematoriet. Nämndens beslut byggde förmodligen på missnöje med Lewerentz långsamhet som berodde på hans perfektionism.[2]
Skogskrematoriet invigdes 1940 av kronprins Gustaf Adolf (blivande Gustaf VI Adolf) tillsammans med prins Eugén och borgarrådet Yngve Larsson, även Gunnar Asplund kunde delta. Han dog i oktober samma år och kremerades här. Han är begraven i grav nummer 1B precis utanför Trons kapell invid Yngve Larssons grav.[3] Ett enkelt epitafium bär inskriptionen: "Hans verk lever".
Arkitektur
Asplunds förslag omfattade tre separata kapell med ett gemensamt krematorium och en öppen monumenthall. Kapellen fick namnen Trons, Hoppets och Heliga Korsets kapell. Det största av dessa tre kapell är Heliga Korsets kapell som är hopbyggt med Monumenthallen.
Byggnaderna hålls samman av tekniska lokaler i bakkanten och i undervåningen. Fronten mot kyrkogårdens öppna landskap i väst är upplöst i skilda enheter som sakta trappar upp längs den lutande promenadvägen. Byggnadsgruppen får sin höjdpunkt i den tempelliknande Monumenthallen. Intrycket förstärks av en näckrosdamm, i vilken hallen speglar sig. Asplund skrev själv:
| ” | Monumentaliteten blev medvetet förbehållen det bibliska landskapet [...] Alla kapell är formade kring sin grundmening, kring avskedets svåra ögonblick. | „ |
| – Gunnar Asplund[4] | ||
Gestaltningen är stram med enkel elegans. Fasaderna är klädda med gul travertin, detaljer och beslag är utförda i koppar. I Monumenthallen står John Lundqvists Uppståndelsemonument under hallens ljusöppning, där en grupp människor sträcker sig uppåt himlen. Varje pelare bär en av Asplund formgiven uppåtriktad belysningsarmatur i koppar som ger ett effektfullt intryck efter mörkrets inbrott. Monumenthallen och Heliga Korsets kapell avskiljs genom en höj- och sänkbar glasad vägg som är smyckad med bronsreliefer av Bror Hjorth. Fondmålningen i Heliga Korsets kapell är utförd av Sven Erixson.[5]
Exteriörbilder
-
Trons, Hoppets och Heliga Korsets kapell (längst till höger) -
Monumenthallen med Lundqvists "Uppståndelsemonument" -
Monumentahallen, vy mot Meditationslunden -
Monumenthallen 2012.
Interiörbilder
-
Heliga korsets kapell -
Trons kapell allhelgonahelgen 2009 -
Trons kapell, väntrum -
Heliga korsets kapell, väntrummet
Detaljbilder
Krematoriet
Skogskyrkogårdens gamla krematorium, anlagt i slutet på 1930-talet, används inte längre. År 2009 genomförde Stockholms stad en arkitekttävling om ett nytt krematorium inom Skogskyrkogården, då det befintliga krematoriet i Asplunds anläggning har tjänat ut. Tävlingen vanns av Johan Celsings arkitektkontor tillsammans med den schweiziska firman Müller Illien Landschaftarchitekten. Deras tävlingsbidrag hade namnet "En sten i skogen". Det nya krematoriet blev klart 2013. Arkitekturen belönades med samma års Kasper Salin-pris.
Referenser
Noter
Tryckta källor
- Caldenby, Claes; Hultin, Olof; Acking, Carl-Axel, red (1985). Asplund. Stockholm: Arkitektur förlag i samarbete med Arkitekturmuseet. Libris 7754397. ISBN 91-86050-11-7
- Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. sid 431 f, 500 f. Libris 7751622. ISBN 91-85676-00-4 (Digital version, s. 343–673)
- Claes Caldenby, Eva Rudberg, Thorbjörn Andersson m.fl. (1998). Att bygga ett land. Byggförlaget och Arkitekturmuseet. ISBN 91-540-5813-9
Litteratur
- Stockholms kyrkogårdsnämnd (1972). Skogskyrkogården och skogskrematoriet, Stockholm. Stockholm: Stockholms kyrkogårdsnämnd. Libris 10971985
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Skogskrematoriet.- Wikimedia Commons har media som rör Monumenthallen.
| ||||||||||||||
