Snögås
| Snögås Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Egentliga andfåglar Anatidae |
| Underfamilj | Anserinae |
| Tribus | Gäss Anserini |
| Släkte | Anser |
| Art | Snögås A. caerulescens |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anser caerulescens | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Synonymer | |
| Chen caerulescens | |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Snögås (Anser caerulescens) är en fågel i släktgruppen gäss. Ny forskning placerar den ibland i släktet Chen.
Innehåll |
Utseende [redigera]
Snögåsen blir mellan 60 och 75 centimeter lång och har en vikt mellan 2 500 och 4 000 gram. Den har orangerosa näbb och fötter. Snögås förekommer i två morfer. En adult fågel i ljus morf har helvit fjäderdräkt och svarta handpennor. På en adult fågel i mörk morf, som också kallas "blågås", är bara huvudet, övre delen av halsen och stjärtspetsen vit. Resten går i brunt med blå och grå inslag. Det förekommer också mellanformer mellan dessa båda morfer.
Utbredning [redigera]
Snögåsen häckar i nordvästra Grönland, norra Kanada och Sibirien. Den övervintrar huvudsaklig i USA. Sällan träffar man denna art i Europa. Vid flyttningen finns stora flockar med några tusen djur. Eftersom snögåsen är en vanlig parkfågel så bedöms oftast de fåglar som observeras i Europa vara parkrymlingar.
Ekologi [redigera]
Vid slutet av maj bygger snögåsen sitt bo på marken. Boet består av lav och fjädrar. Den lägger mellan fyra till sex ägg som nästan är vita. Honan ruvar i cirka tre veckor och vårdar sedan ungarna ytterligare i sex veckor. Snögåsen blir könsmogen efter tre år. Som föda tar den gräs, frön och rot.
Referenser [redigera]
- ^ BirdLife International 2004. Chen caerulescens. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061010
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Snögås