Solros

	Solros
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen; Asterales
Familj	Korgblommiga växter; Asteraceae
Släkte	Solrossläktet; Helianthus
Art	Solros; H. annuus
Vetenskapligt namn
	§ Helianthus annuus
Auktor	Linné

Solros (Helianthus annuus) är en art inom familjen korgblommiga växter. Blomman är gul till färgen och växten kan bli upp till 3 meter hög, i vissa fall ända upp till 5 meter.^[1] De strålblomstriga blomkorgarna är mycket stora, gula och bruna. Den kommer ursprungligen från Mexiko men odlas över stora delar av världen som prydnadsväxt eller för kommersiell framställning av solrosolja och solrosfrön. Det vetenskapliga namnet kommer av grekiska helios, solen, ánthos, blomma^[2]^[3] och annuus, ettårig.

Användning

Solrosens tillplattade frukter, solrosfrön, används gärna som fågelfrö vid fågelmatning, till exempel på fågelbord. Solrosen odlas också för oljeproduktion. Ur fröna kan pressas en blekgul, tunnflytande, mild och fet olja, solrosolja, som torkar in om den befinner sig i kontakt med luften. Den har behaglig smak och lukt och är löslig i eter och etanol. Kemiskt sett består den av olein, palmitin, stearin och linolein (triglyceriderna av oljesyra, palmitinsyra, stearinsyra och linolsyra). Oljan används kallpressad som matolja och varmpressad i fernissa- och tvålfabrikation.

Det som återstår när oljan pressats ur fröna kallas solroskakor eller solrosfrökakor och används som foder till husdjur. De är vanligen mycket tjocka och hårda. Solrosfrökakor som kommer från skalade frön innehåller upp till 30 % smältbart protein, 10 % fett och 20 % smältbara kolhydrater. Kakor som görs av oskalade frön har högre halt av kostfiber.

Blomman och solen

Innan solrosorna har slagit ut vänder de sig mot solen under dagen, så kallad heliotropism. Efter blomning intar de dock ett fast läge och följer inte längre solen. Om man tittar på blomkorgarna ser man att de har spiraler i varsin riktning och antalet spiraler i ena riktningen är större. Antalet spiraler i respektive riktning är vanligen antingen 21 och 34, 34 och 55, 55 och 89, eller 89 och 144. De hör alla till Fibonaccis talserie: 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, etc. För att optimera utfyllnaden är det nödvändigt för växten att välja det mest passande förhållandet. Förhållandet är exakt gyllene snittet, cirka 1,6180. Motsvarande vinkel, den gyllene vinkeln, är 137,5 grader. Med denna vinkel får man optimal utfyllnad, det vill säga samma utrymme mellan alla fröna. Detta ger en optimal packning av fröna.^[4]