Stockholmsbörsen
- För Stockholmsbörsens tidigare byggnad, se Börshuset.
Stockholmsbörsen, som numera heter Nasdaq OMX Nordic Stockholm, är en marknadsplats för handel med värdepapper. Förutom aktier i olika svenska företag handlas även andra typer av värdepapper, till exempel obligationer, förlagsbevis, premieobligationer, warranter, optioner och terminer. Stockholmsbörsen ägs sedan 2008 av NASDAQ OMX Group.
Innehåll |
[redigera] Historik
Redan under slutet av 1600-talet fungerade Stortorget i Gamla stan i Stockholm som en marknadsplats för handel med en mängd olika varor. På 1760-talet bestämde stadens borgare och handelsmän att ett börshus skulle byggas och 1778 stod Börshuset klart. Under slutet av 1700-talet och första hälften av 1800- talet var dock börsen en marknadsplats för betydligt fler varor än dagens värdepapper. En timme varje eftermiddag samlades stadens bankirer, köpmän, handelsmän och borgare för att göra affärer med varandra. Då handlades det i växlar, sjöförsäkringar och varukontrakt. Affärerna förmedlades av mäklare som staden hade utsett. Dessa var specialiserade på olika områden, exempelvis växlar och reverser, spannmål och brännvin eller specerier. Handel förekom även i fondpapper (aktier som handlas på värdepappersmarknaden), om än i begränsad omfattning. Under större delen av 1850-talet fanns bara tio noterade värdepapper. Fyra av dem var obligationer och sex var aktier. En av stadsmäklarna, C.G. Hiezéel, skrev till Stockholms Handelsförening och begärde att få tillstånd att bedriva en fondbörs med ”fondpapper, lottbref, obligationer och actier".
Den första fondbörsauktionen i börshuset hölls den 4 februari 1863. Denna dag räknas som den officiella tillkomsten av Stockholms Fondbörs. Fram till sekelskiftet ökade omsättningen stadigt men sättet handeln sköttes på var inte effektivt, vilket bland annat berodde på att två stadsmäklare nära nog hade skaffat sig monopol på handeln. Efter en utredning om förbättringar gjorde börsen en nystart den 1 oktober 1901. Efter mönster från Köpenhamn infördes ett uppropssystem, verkställt av en fondbörsledare. Denne ropade i tur och ordning upp de noterade pappren, och mäklarna fick lägga in köp-, respektive säljkurser för vart och ett. Inte förrän 1907 blev det ordentlig fart på affärerna. Fram till dess hade nämligen antalet börsmedlemmar bara varit fem, beroende på att affärsbankerna hölls utanför. När de tilläts bli medlemmar ökade antalet börsmedlemmar i ett slag till 20. En viktig faktor för börsens utveckling var telefonens genombrott. I och med införandet av telefonen behövde spekulanter personligen inte vara på plats i börshuset utan kunde istället snabbt agera via ombud. 1917 nåddes på detta sätt 150 mottagare runt om i landet av information från börsen och antalet aktörer på börsen ökade kraftigt samtidigt som allt större summor placerades i aktier. 1929 ledde den ekonomiska situationen i världen till en kraftig och världsomspännande börsnedgång. En effekt av börskraschen blev slutet för den svenska finansmannen Ivar Kreugers imperium 1932, då en av världens mäktigaste finansmän. Börsen återhämtade sig därefter inte förrän på 1950-talet.[källa behövs]
[redigera] Börsen idag
I media rapporteras ofta hur utvecklingen på Stockholmsbörsen varit under dagen. Man syftar då på hur något av Stockholmsbörsens olika index, tex OMXS, har utvecklats. Utvecklingen anges i procent jämfört med föregående börsdag, eller senaste årsskifte.
Handeln är helt och hållet elektronisk (aktiehandeln sker i det s.k. Inet-systemet och derivathandeln i Click-systemet) och sker alltså inte på någon specifik plats. Längre tillbaka i tiden skedde handeln i Börshuset i Stockholm. Ett större antal fondkommissionärer och banker, både svenska och utländska, är medlemmar på Stockholmsbörsen och ger därmed sina kunder, såväl institutioner som privatpersoner, rätt att handla på marknadsplatsen. En börsmedlem är en fondkommissionär eller bank som är ansluten till Stockholmsbörsen och därför har rätt att handla där.
Stockholmsbörsen drivs av företaget Nasdaq OMX Group, vars aktie är noterad på Nasdaq-börsen. Nasdaq OMX Group driver även börserna i Helsingfors, Köpenhamn, Tallinn, Riga och Vilnius, under det gemensamma namnet NASDAQ OMX Nordic.
Stockholmsbörsen är öppen helgfria måndagar-fredagar 09.00-17.30. Upp emot 300 företags aktier handlas på Stockholmsbörsen. Handeln blev elektronisk den 1 juni 1990.
[redigera] Börsindex
Aktieindex som beskriver utvecklingen på Stockholmsbörsen
[redigera] Indelning av företag noterade på Stockholmsbörsen
Sedan 2006 är den svenska, danska och finska börserna sammanslagna till den Nordiska listan och de tre baltiska ländernas börser sammanslagna till en baltisk lista. Målsättningen är att på sikt förena dessa två till en enda. Den nordiska listan är uppdelade på tre listor:
Börsvärdet på bolaget ska vara över en miljard euro.
Bolaget ska ha ett börsvärde mellan 150 miljoner och 1 miljard euro.
Företag med ett börsvärde som är mindre än 150 miljoner euro återfinns här.
- First North (f d Nya marknaden) - en handelsplats (MTF) för mindre tillväxtföretag i Norden. Handelsplatsen drivs av samma företag, men är inte en formell börs.
Dessutom förekommer en sektorindelning enligt GICS, Global Industry Classification Standard. Företagen delas in i tio olika sektorer beroende på deras huvudsakliga verksamhet. De tio sektorerna är:
- Energi
- Material
- Industrivaror och –tjänster
- Sällanköpsvaror och –tjänster
- Dagligvaror
- Hälsovård
- Finans och fastighet
- Informationsteknik
- Telekomoperatörer
- Kraftförsörjning
[redigera] Äldre indelning
De aktier som noteras på Stockholmsbörsen var tidigare indelade i olika listor bl a efter hur stor omsättningen på de enskilda aktierna var:
- A-listan, som i sin tur var uppdelad på:
- Mest omsatta
- Övriga
- O-listan, som i sin tur var uppdelad på:
- Attract 40 - de 40 mest omsatta aktierna de senaste sex månaderna på O-listan
- Övriga
- Xterna listan - utländska företag som ej är noterade på Stockholmsbörsen
- First North (f d Nya marknaden) - handelsplats för mindre tillväxtföretag i Norden
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
|
|||||||||||