Thage G. Peterson

Thage G. Peterson talar på Sergels torg i Stockholm den 9 oktober 2010 mot Sveriges deltagande i Afghanistankriget.

Thage Edvin Gerhard Peterson, född 24 september 1933 i Berg i Småland, är en svensk politiker (socialdemokrat). Han tillhörde sin tids tunga socialdemokratiska namn och har bland annat varit industriminister, försvarsminister och riksdagens talman.

Biografi

Peterson är son till kyrkovaktmästaren Edvin Peterson och Martina, född Jonasson. Peterson var jordbruksarbetare 1947–1951, gick i folkhögskola 1951–1953, blev socionom i Lund 1957, var kommunalkamrer i Ärla 1958–1959, var anställd vid Folkets husföreningarnas riksorganisation 1959 och deras verkställande direktör 1967–1971. Han var statssekreterare i statsrådsberedningen 1971–1975, styrelseledamot i RESO:s förvaltningsråd 1965–1971, ARE-bolagen 1967–1971, Sveriges Biografägarförbund 1967–1971, styrelseleordförande Folkets husrörelsens affärsbolag 1968–1971 och styrelseledamot i Apoteksbolaget 1970–1972.

Thage G. Peterson var ledamot av radionämnden 1964–1971, styrelseledamot av Svenska Filminstitutet 1967–1971, vice ordförande i Svenska Riksteatern 1967–1974, ordförande i företagsdemokratirådet 1982–1983, regionalpolitiska rådet från 1982, industriella och tekniska rådet från 1982, näringspolitiska rådet från 1982, läkemedelsindustrirådet från 1984 och småföretagaredelegationen från 1982 samt ledamot av forskningsberedningens arbetsutskott från 1983. Han var ledamot av filmcensurutredningen 1965–1969 och 1968 års filmutredning 1968–1972, ordförande i ungdomsbostadsutredningen 1969–1971 och delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor 1973–1974, expert i 1962 års polisutbildningskommitté 1962–1966, expert och sedermera ordförande i Samlingslokalutredningen 1968–1972 och expert i energirådet 1974–1976. Peterson var vice ordförande i Nacka arbetarekommun 1959–1964 och dess ordförande 1967–1974, ledamot av verkställande utskottet i SSU 1961–1967, 2:e förbundsordförande och förbundssekreterare 1964–1967, ordförande i SAP-kretsen Nacka 1967–1970 och i SAP-distriktet Stockholms län från 1974, ledamot av partistyrelsen och dess verkställande utskott från 1975. Han var stads- och kommunfullmäktig i Nacka 1967–1974 samt ledamot av skolstyrelsen 1959–1968.

Under 2000-talet har Peterson varit engagerad i att skapa opinion för tillbakadragandet av svensk trupp från Afghanistan, bland annat genom arbete i föreningen Afghanistansolidaritet. Som talare på demonstrationer och författare av debattinlägg kritiserar han skarpt det svenska deltagandet i USA:s krig mot landet och menar att det svenska försvaret istället ska ägna sig åt att försvara sitt eget land snarare än att vaggas in i ett Natosamarbete som riskerar solka ned den tradition av alliansfrihet svensk utrikespolitik tidigare burit prägel av.

”

Sveriges möjligheter och förtroende att mäkla fred i konflikter på olika håll i världen håller på att fördärvas till följd av deltagandet i kriget i Afghanistan. Vår tvåhundraåriga fredsperiod med många aktiva mäklarinsatser har naggats i kanten. Respekten för Sveriges alliansfrihet och neutralitet har försvagats genom att Sverige blivit en part i kriget med NATO-emblemet på de svenska soldaternas uniformer.

„

Thage G. Peterson var en av initiativtagarna till det upprop, "Ta hem de svenska trupperna från Afghanistan", mot kriget som publicerades i Aftonbladet februari 2007.

Peterson är sedan 1962 gift med Marion, född Karlsson 1935.

Befattningar från 1971

• Riksdagsledamot 1971–1998
• Styrelseledamot i Riksdagsgruppen 1977–1982
• Konsultativt statsråd i statsrådsberedningen (samordningsminister) 27 oktober 1975–1976 och 1997–1998
• Industriminister 1982–1988
• Justitieminister 1988
• Riksdagens talman 1988–1991
• Försvarsminister 1994–1997

Ordnar och utmärkelser

• Medaljen Illis Quorum i guld av 18:e storleken (1998)

Bibliografi

• Olof Palme som jag minns honom. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 2002. Libris 8560550. ISBN 91-0-058042-2 (inb.) 
• Resan till Berg : ska hela Sverige leva? : en tidsresa. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 2000. Libris 7150494. ISBN 91-0-057410-4 (inb.) 
• Resan mot Mars - anteckningar och minnen. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 1999. Libris 8345216. ISBN 91-0-057020-6 (inb.) 

Referenser

Tryckta källor

• Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988. Stockholm: Riksdagens förvaltningskontor. 1986. sid. 226-227 

Externa länkar

• Varför talar vi så lite om freden? Om Sveriges krig i Afghanistan - Tal vid fredskonferens i Degerfors 2012

Företrädare: Carl Lidbom statsråd i statsrådsberedningen	Sveriges samordningsminister 1975–1976	Efterträdare: -
Företrädare: Nils G. Åsling	Sveriges industriminister 1982–1988	Efterträdare: Ivar Nordberg
Företrädare: Anna-Greta Leijon	Sveriges justitieminister 1988	Efterträdare: Laila Freivalds
Företrädare: Ingemund Bengtsson	Talman i Sveriges riksdag 1988–1991	Efterträdare: Ingegerd Troedsson
Företrädare: Olle Svensson	Konstitutionsutskottets ordförande 1991-1994	Efterträdare: Birgit Friggebo
Företrädare: Anders Björck	Sveriges försvarsminister 1994–1997	Efterträdare: Björn von Sydow
Företrädare: Leif Pagrotsky	Statsråd i statsrådsberedningen 1997–1998	Efterträdare: Lena Hjelm-Wallén