Timotej
- För popgruppen, se Timoteij.
| Timotej | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Timotejer Phleum |
| Art | Timotej P. pratense |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phleum pratense | |
| Auktor | L. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Timotej, Phleum pratense, är ett av de allmännaste ängsgräsen i nästan hela Europa, norra Asien och Nordamerika och numera odlat i alla tempererade länder i lika stor skala som sädesslagen. Används som foder.
Namnet "timotej" betyder Timoteus-gräs, eller såsom det ursprungligen lydde "Timothy-grass", efter en nordamerikansk lantbrukare, Timothy Hanson, som i mitten av 1700-talet odlade denna växt till foder. Dess inhemska svenska namn är Ängskampe, med alternativformen Kampegräs[1]. Även i Sverige (Dalarna) började dess odling vid 1700-talets mitt, fast denna allmänna, inhemska växt snart fick det utländska namnet, liksom våra väpplingarter fick namnet klöver. Det vetenskapliga namnet, Phleum, kommer av ett grekiskt ord med betydelsen "svälla upp" och liknande, väl syftande på den uppsvällda stråbasen - se nedan.
Timotejen kan odlas på olika jordmån, torr och fuktig, lerig och sandig. Den får snart mycket styvt och segt strå, och till hö måste den därför skäras tidigt. Blommande timotej träffar man på odlade ställen från högsommaren till långt in på senhösten. Dess blomställning är en mycket tät, axlikt hopdragen, cylindrisk vippa, som till form och storlek liknar ängskavlens men kännes sträv av de små styva borst, som bildas av tomfjällens utdragna uddar; ängskavlens vippa är däremot mycket len för känseln. Särskilt på torr och hård mark har timotejen vid stråets bas en hård, rund uppsvällning, som är ett gott igenkänningstecken på denna växt, — en knölstamsbildning, som innehåller näringsförråd av egendomligt slag, däribland så kallad flein, en kondensationsprodukt av fruktsocker.
[redigera] Källor
- ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
[redigera] Externa länkar
- Den virtuella floran
- Timotej i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Timotej