Titan (databas)

Titan är en databas som finns hos Försvarets radioanstalt där tele- och datakontakter (trafikdata) lagras. Lagringen omfattar stora mängder kommunikation som korsar Sveriges gränser, även svenskars telefonsamtal och e-post. Informationen på databasen kan användas för trafikanalys, det vill säga för att kartlägga enskilda personers kontaktnät, surfvanor eller internettelefonerande, eller sociogram.

Databasens existens var okänd fram till 16 juni 2008 när den avslöjades av journalisten Filip Struwe i SVT Rapport. Verksamheten beträffande teletrafik har pågått sedan tidigast 1993 och internettrafik kan ha registrerats sedan 2000. Avslöjandet visade på en avvikelse från regeringens bild av att FRA:s insamling och lagring varit smal och endast begränsad till "yttre hot". Vid tidpunkten för avslöjandet skedde lagringen med gallring efter 18 månader, men detta ändrades från 1 december 2009 till 12 månader. Källan till SVT Rapports reportage har eftersökts av SÄPO, men förundersökningen är numera nedlagd.

Ny Teknik avslöjade 27 augusti 2008 att FRA utbyter stora mängder rådata, obearbetad digital trafik, med andra länder, bland annat USA. Av regeringens lagrådsremiss om ändringar i FRA-lagen framgick att rådata även omfattar trafikdata.

Reaktion på SVT Rapports avslöjande

Riksdagens omröstning 18 juni 2008

SVT Rapports avslöjande skedde 16 juni 2008, dagen före riksdagens debatt om den s.k. FRA-lagen och två dagar innan den antogs. Det var endast tre riksdagsledamöter som tog upp saken. Centerpartisten Annie Johansson förklarade under riksdagsdebatten och på sin blogg att det handlar om att tillsätta en kommission som ser över FRA:s tidigare verksamhet och hur den har inkräktat på den enskildes grundläggande rättighet till privatliv. Hon redogjorde för att regeringen själv tagit initiativ till en utredning om vad som egentligen sker på FRA och hur det står till med de uppgifter om olaglig lagring av uppgifter som förekommit i media, vilket var en avgörande punkt. Från oppositionen uppmärksammade miljöpartisterna Mehmet Kaplan och Lage Rahm SVT Rapports avslöjande.

Riksdagsdebatt 16 oktober 2008

Eftersom ingen kommission tillsattes för att utreda SVT rapports uppgifter, vilket Annie Johansson angav som villkor för sitt stöd, växte under sommaren 2008 kritiken mot regeringen. I samband med en riksdagsdebatt den 16 oktober 2008 upprepade centerns Fredrick Federley kravet om en historisk utredning av verksamheten hos Försvarets radioanstalt. Moderaten och försvarsminister Sten Tolgfors svarade att en sådan utredning inte var aktuell.

Polisanmälan och anmälan till datainspektionen

Efter polisanmälan 25 juni 2008 beslutade åklagare 10 juli 2008 att inte inleda förundersökning om brott av Försvarets radioanstalt eftersom signalspaning i etern inte betraktades som "olaglig avlyssning". Uppgifterna från Rapport har även lett till en anmälan till Datainspektionen i september 2008. Datainspektionen beslöt 24 oktober 2008 att inte utreda Rapports uppgifter.

Datainspektionen fick i uppdrag att följa personuppgiftsbehandlingen vid Försvarets radioanstalt med redovisning till regeringen den 6 december 2010. Uppdraget var begränsat bland annat genom att arbetet skulle bedrivas så "att det inte skadar Sveriges förbindelser och samarbeten med andra länder". Denna begränsning har kritiserats bland annat av journalisten Per Agerman eftersom FRA:s signalspaning ej får ifrågasättas. Granskningen omfattar också enbart den personuppgiftsbehandling som föranleds av FRA:s tillämpning av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderättelseverksamhet och inte tidigare verksamhet.

Regeringens reaktion under 2008

Statsminister Fredrik Reinfeldt uppgav efter avslöjandet att han inte känt till att Försvarets radioanstalt lagrade svensk trafikdata eller lagringens omfattning. Han medgav dock att han kände till att FRA haft möjlighet att lagra viss data.

Trots krav från bland annat centerpartiet vägrade försvarsminister Sten Tolgfors att utreda Försvarets radioanstalt historiskt med motiveringen att Sverige "har en relation till andra länder som vi inte ska riskera att undergräva", samt att "Datainspektionen funnit att FRA agerat i enlighet med lagstiftningen". Datainspektionens enda tillsynsärende mot Försvarets radioanstalt under 2008 rörde dock andra klagomål från maj till juli 2008 avseende registrering av svenskar hos FRA under tiden 1994-1997, närmare bestämt en lista med 103 svenskar.

Försvarsminister Sten Tolgfors anklagades av den folkpartistiske juristen Mark Klamberg för att mörklägga Försvarets radioanstalts trafikdatalagring.

Krav på förnyad granskning

Europaparlamentarikern Anders Wijkman, riksdagsledamoten Camilla Lindberg, gruppledare i Stockholm stad Per Ankersjö och informationsansvarig Mattias Söderhielm skrev den 7 juli 2009 artikeln "FRA-lagen måste granskas på nytt" på DN Debatt där de uppmärksammade att människor kan kartläggas via trafikdata. De krävde att den nya lagstiftningen borde tydliggöra att FRA inte får bedriva sådan kartläggning på eget initiativ.

Riksdagens omröstning 14 oktober 2009

Frågor kring FRA:s trafikdatalagring blev alltmer intensiva inför att riksdagen 14 oktober 2009 skulle behandla de ändringar som regeringen och kritikerna inom de egna leden kommit överens om.^{[källa behövs]} I socialdemokraternas och miljöpartiets motion 2008/09:Fö269 ställdes frågor om kontrollmyndighetens bevakning av och regleringen avseende trafikdata. I motionen 2008/09:FÖ7 från 16 juni 2009 som ersätter motion 2008/09:Fö269 avstod socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet från att ta upp frågan om trafikdata.

I samband med riksdagsdebatten anklagade kritiker regeringen för att dölja att FRA inte bara kan inhämta kommunikation eller information som har koppling till yttre hot. Med hänvisning till FRA:s utvecklingsverksamhet hävdades att myndigheten även kan inhämta information som saknar koppling till yttre hot. Miljöpartiets Peter Rådberg framförde i riksdagsdebatten meningen att "FRA kan spana på vad de vill".^{[källa behövs]} Försvarsutskottets ordförande Karin Enström anförde genom fråga att "Kan man genom att säga att man vill ta reda på lite teknisk metodutveckling plötsligt få spana på vad som helst hur som helst? Nej, naturligtvis inte!" samt svarade att "Peter Rådberg vet vad syftena är med hela lagen. Syftet är inte att kartlägga varje enskild svensk." FRA vägrade att ge några svar på frågor från journalister på hur utvecklingsverksamheten fungerade i praktiken. På frågan hur mycket information myndigheten behöver samla in och hur stor FRA:s trafikdatabas är gavs svarade man att det var sekretessbelagt; man ansåg att det skulle avslöja för mycket om FRA:s förmåga.

Datainspektionens granskning den 6 december 2010

Datainspektionen granskade FRA:s verksamhet inför den kontrollstation som skulle äga rum 2011. Datainspektionen skriver i sin rapport bl.a. följande om trafikdata: "Sökbegreppen vid inhämtning av trafikdata är mer generella än vid inhämtning av meddelanden och medför en omfattande behandling av personuppgifter hos FRA. Det innebär i sin tur att det finns en relativt hög sannolikhet för att de personer som kommunicerar i de signalbärare som FRA bedriver inhämtning mot, kommer att få uppgifter om sin kommunikation sparad hos FRA i form av trafikdata."

Lagstöd och förarbeten

Fil:Processing.png

Chart describing processing of data at the FRA (Mark Klamberg)

Regeringen angav inte vilket lagstöd trafikdatalagringen hos Försvarets radioanstalt hade innan lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet antogs. Med anledning av införandet av lagstiftningen, kommentarer från företrädare för regering och FRA kan nedanstående slutsatser dras om trafikdatalagringens 1) omfattning, 2) användning, 3) typ av data, 4) metoder för bearbetning, 5) lagring, 6) tillståndsprövning och 7) utbyte med andra länder.

Den rättsliga regleringen av FRA:s verksamhet gör en uppdelning mellan myndighetens försvarsunderrättelse- respektive utvecklingsverksamhet. Något förenklat kan försvarsunderrättelseverksamheten beskrivas som djup och smal genom att den generar fokuserad underrättelserapportering. Jämförelsevis kan utvecklingsverksamheten beskrivas som ytlig och bred genom att den i sig inte generar underrättelserapportering men samtidigt medför den inhämtning, bearbetning och lagring av en stor mängd uppgifter, även sådana rörande privatpersoners kommunikation som saknar koppling till yttre hot eller dylikt.

Omfattning

Regeringen och FRA avstod länge från att kommentera med vilket lagstöd FRA kan inhämta trafikdata. I en DN-chatt 13 oktober 2009 med försvarsminister Sten Tolgfors framgick att trafikdata insamlades i utvecklingsverksamheten. Tolgfors angav att FRA bara givits tillgång till de signalbärare som domstolen bestämt. Samma regler gällde för trafikdata i utvecklingsverksamheten, till exempel för spaning vid konkreta underrättelseuppdrag.

FRA:s utvecklingsverksamheten regleras i 1 § tredje stycket lag (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Verksamheten enligt detta lagrum är till sin omfattning inte begränsad till de yttre hot som anges i FRA:s ändamålskatalog för försvarsunderrättelseverksamhet (yttre militära hot, internationell terrorism, m.m.), vilket möjliggör en bred inhämtning av information som inte rör yttre hot.

Användning

Det fanns inledningsvis olika uppfattningar om för vilka ändamål FRA får använda trafikdata. Centerpartistiske riksdagsledamoten Staffan Danielsson skrev 18 juni 2009 att information inhämtad enligt 1 § tredje stycket signalspaningslagen inte fick användas i försvarsunderrättelseverksamheten där rapporter genereras till FRA:s uppdragsgivare. Samtidigt framgick det av förarbetena att information som samlats in enligt 1 § tredje stycket signalspaningslagen får användas i FRA:s försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaningslagen säger bland annat att ett syfte med verksamheten som regleras i det lagrummet är att kartlägga vilka kommunikationsvägar som kan vara av intresse för att inhämta information av relevans för försvarsunderrättelseverksamheten och därför kan det vara aktuellt att använda uppgifter från den verksamheten även i försvarsunderrättelseverksamheten. Eftersom den beskrivna verksamheten syftar till att möjliggöra försvarsunderrättelseverksamheten kan det inte anses oförenligt med det ändamål för vilka uppgifterna samlas in att uppgifterna också i viss utsträckning behandlas i försvarsunderrättelseverksamheten. Staffan Danielsson har vid ett senare tillfälle ändrat sig. Han skrev den 12 oktober 2009 att den information som FRA erhåller vid signalspaning för teknisk utvecklingsspaning lagras i en källdatabas. I denna kan FRA söka efter information.

I en DN-chatt 13 oktober 2009 förklarade försvarsminister Sten Tolgfors att trafikdata används i utvecklingsverksamheten. Han angav att trafikdata är ett viktigt verktyg som bidrar till att inrikta verksamheten mot relevant kommunikation. Utan kunskap om trafikmiljön, i vilken trafikdata är en faktor, angav han att verksamheten skulle bli trubbigare och därför var tvungen att bedrivas bredare.http://www.dn.se/nyheter/chattarkiv/chatt-om-fra-lagen-1/ Chatta om FRA-lagen] DN</ref>

Typ av data

I förarbetena anges det att verksamheten som bedrivs enligt 1 § tredje stycket signalspaningslagen förutsätter inhämtning av metadata (data om data, såsom till exempel kanalnummer och bärfrekvens), verksamheten avser normalt inte innehållet i meddelanden och kan komma att innefatta inhämtning av information, till exempel om mellan vilka viss kommunikation äger rum, som är känslig ur integritetssynpunkt. Detta utgör stöd för uppfattningen att FRA inhämtar trafikdata i den så kallade utvecklingsverksamheten.

Metoder för bearbetning

I lagtexten saknas en definition av vad signalspaning är och vilka metoder FRA använder. I förarbetena till lagstiftningen utvecklas saken och där anges att signalspaning bl.a. innefattar trafikbearbetning. Genom trafikbearbetning kan man konstatera vem som kommunicerar med vem och varför. De uppfångade radiosignalerna identifieras och trafikmönster fastställs. I SOU 2009:66 anges att resultatet av Försvarets radioanstalts arbete redovisas till Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen i form av rapporter som kan röra "s.k. trafikkartläggningar (dvs. omfattande beskrivningar av trafikmönster)". I samma utredning anges även att genom signalspaning har utländska organisationers utbredning och kommunikationsmönster kunnat kartläggas och analyseras.

Lagring

Försvarets radioanstalt har en "Källdatabas", numera benämnd som "uppgiftssamling för råmaterial", som kan avse Trafikdatabasen Titan. Förarbetena till lagstiftningen anger att Källdatabasen är en omfattande databas. Den innehåller personuppgifter som kan eftersökas, till exempel namn på personer, adresser eller personnummer. I sakens natur ligger att även personuppgifter som rör politiska åsikter, etniskt ursprung och andra känsliga personuppgifter kan förekomma.

I de ändringar i lagstiftningen som genomfördes den 14 oktober 2009 finns inget specifikt som begränsar trafikdatalagringen utöver att lagringen av rådata minskat från 18 till 12 månader. Denna ändring trädde ikraft den 1 december 2009. Staffan Danielsson (c) har bekräftat detta. Han skrev den 12 oktober 2009 att den information som FRA erhåller vid signalspaning mot allvarliga säkerhetshot respektive vid teknisk utvecklingsspaning lagras i en källdatabas, varvid den nya lagstiftningen begränsar lagring till max 12 månader.

Tillståndsprövning

Försvarsunderrättelsedomstolens tillståndsprövning omfattar även den verksamhet som bedrivs enligt 1 § tredje stycket signalspaningslagen. Av regeringens proposition 2008/09:201 framgår att tillståndskrav för all signalspaning innebär att tillstånd ska krävas även för inhämtning i den så kallade utvecklingsverksamheten. Det framgår dock att försvarsunderrättelsedomstolen kommer att ha små möjligheter att neka ansökningar från Försvarets radioanstalt eftersom domstolen inte ska ta ställning om ett sådant behov föreligger. I förarbetena anges att riksdagen genom antagandet av lagstiftningen redan har tagit ställning för detta och att domstolen inte ska göra en egen bedömning.

Utbyte med andra länder

Trafikdata får utbytas med andra länder och det finns inget krav på att sådant utbyte ska vara kopplat till yttre hot. I signalspaningslagen anges att FRA får för utvecklingverksamheten, enligt regeringens närmare bestämmande, etablera och upprätthålla samarbete i signalspaningsfrågor med andra länder och internationella organisationer. I 1 kap. 17 § lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet anges att personuppgifter som behandlas med stöd av nämnda lag får föras över till andra länder eller mellanfolkliga organisationer.

Förenlighet med Europakonventionen om mänskliga rättigheter

Jur. kand. Anders Lagervall förklarade i Dagens Nyheter att FRA-lagen befinner sig farligt nära, eller rent av på fel sida av gränsen när det gäller konventionens artikel 8 om rätt till skydd av medborgarnas privatliv och korrespondens. Särskilt kritisk var han till oklarheterna kring FRA:s hantering av trafikdata. Anders Lagerwall konstaterade att Europadomstolen även ser övervakning av trafikdata som ett allvarligt intrång, där han förmodligen avsåg rättsfallet Malone mot Storbritannien. Lagervall menade att innehåll i meddelanden ofta får sitt fulla värde som underrättelse först när det kopplas ihop med trafikdata, och man kan se i vilket sammanhang meddelandet hör hemma. Otydligheten kring trafikdata står i strid med två krav som Europadomstolen ställer på lagstiftning, nämligen att den ska vara förutsebar och rättssäker.

Försvarets radioanstalts beskrivning

I det dokument som läckte från Försvarets radioanstalt och publicerades den 16 juni 2008 av SVT Rapport återges en frågestund med myndighetens anställda där en av dem vill att myndighetens hemsida ska kompletteras avseende FRA:s inhämtning av trafikdata. I dokumentet framkommer följande: 1) FRA lagrar redan stora mängder information som därefter söks igenom, 2) FRA skiljer på hanteringen av innehåll och trafikdata, 3) trafikdata lämpar sig volymmässigt bättre för lagring än innehåll, 4) trafikdata är ett verktyg för inriktningsbeslut och möjligheten att finna nya urvalsparametrar, 5) FRA anger att de är mycket angelägna om att använda trafikdata även i framtiden, 6) med ökad framtida kryptering och ständigt ökande trafikvolymer ökar trafikbearbetningens styrkor i förhållande till den klassiska icke-militära innehållsbearbetningen och 7) de sökbegrepp som styr vad som ska inhämtas kan omfatta ”svenska parametrar”.

Motsvarighet i andra länder

Genom uppgifter som presenterats i media, utredningar och parlamentariska utfrågningar har det framkommit att organisationer i andra länder som motsvarar FRA inhämtar och använder trafikdata.

USA

USA Today avslöjade den 10 maj 2006 att National Security Agency, den amerikanska motsvarigheten till Försvarets radioanstalt, har en liknande databas, NSA Call Database. Det uppskattas att databasen innehåller information om mer än 1,9 biljoner telefonsamtal.

Storbritannien

I Storbritannien finns det ett förslag om att trafikdata rörande all kommunikation, inklusive inhemsk, ska lagras i en central databas av Government Communications Headquarters, den brittiska motsvarigheten till Försvarets radioanstalt. Databasen har benämnts som "Big Brother Database", vilket har tonats ner av regeringsföreträdare. Förslaget har det officiella namnet Interception Modernisation Programme. Systemet bygger på att tusentals "svarta boxar" kopplas till kommunikationsnätet, inte helt olikt de samverkanspunkter som Försvarets radioanstalt ska använda, med den väsentliga skillnaden att det brittiska förslaget även rör inhemsk kommunikation.

Kanada

I ett senatsförhör i Kanada den 30 april 2007 framkom det att John Adams, chefen för Communications Security Establishment ansåg att den kanadensiska lagstiftningen borde ändras så att organisationen skulle ha färre begränsningar avseende inhämtning av trafikdata.

Se även

• Signalspaning
• Call Detail Record
• Internet Protocol Detail Record
• Metadata
• Informationsutvinning
• Trafikanalys
• Trafikdatalagring
• Datalagringsdirektivet