Transleithanien

Österrike-Ungern med Cisleithanien (ljusgrå), Transleithanien (grön) och Bosnien-Hercegovina (mörkgrå).

Sankt Stefanskronans länder: i mitten det ungerska vapnet; runtom Kroatiens, Transsylvaniens, Rijekas, Bosnien och Hercegovinas, Slavoniens och Dalmatiens vapen

Transleithanien (latin: landet bortom Leitha) var efter 1867 års Ausgleich den inofficiella beteckningen för den Heliga ungerska kronans länder (ungerska: A magyar Szent Korona országai).

Den heliga kronan är Stefanskronan, som går tillbaka på Stefan den helige.

Med begreppet ungerska kronan avgränsades Ungern inom Habsburgsmonarkin på 1700-talet och Kejsardömet Österrike på 1800-talet; från 1867 avgränsade Transleithanien i Österrike-Ungern från Cisleithaniens områden:

Läge	Land	Huvudstad
	Kungariket Ungern	Budapest
	Kungariket Kroatien och Slavonien	Agram
	Staden Fiume med omnejd (idag Rijeka)	Fiume
	Storfurstendömet Siebenbürgen (Transsylvanien)
	Vojvodina

Transleithaniens regering motsatte sig Siebenbürgens avskiljande och gjorde fruktlösa försök att knyta till historiska förbindelser med Dalmatien, Bosnien och Galizien.

Efter föreningen med Siebenbürgen 1848 och 1867 omfattade det slutligen bara Kungariket Ungern och Kungariket Kroatien och Slavonien. Den 29 oktober 1918 kungjorde det kroatiska parlamentet slutet på denna union och förklarade bildandet av Sloveners, kroaters och serbers stat som några månader efter bildandet kom att uppgå i den nyskapade staten Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (sedermera ändrat till Kungariket Jugoslavien).

Transleithaniens huvudstad var Budapest.

Se även

• Ungerns historia
• Kroatiens historia

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Cisleithanien, 1904–1926.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Transleithanien, 1 september 2009.