Militärligan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Militärligan eller AK-ligan som dom själv valde att kalla sig, var en sammanslutning av kriminella, specialiserade på grova rån, verksamma i början av 1990-talet och leddes av Carl Sumonja, numera Carl Thunberg. En del av Militärligan bestod av Sumonjas släktingar.[1] Kvällstidningarna uppmärksammade att brotten präglades av en som man uppfattade militär organisation och precision (medlemmarna var med i Hemvärnet samt reservofficerare) och döpte ligan till militärligan. Vid rånen agerade ligan som en militär skyttegrupp och var närmast överdrivet utrustade med skyddsvästar, stridsselar och radioutrustning med headset. De bar också sjukvårds- eller skyddsmaskväskor. Ligans beväpning var också osedvanligt tung och bestod av skarpladdade kulsprutepistoler, automatkarbiner och i några fall kulsprutor. Vid minst ett tillfälle hade man skurit upp ett hål i taket på en skåpbil och monterat en kulspruta (ksp 58).[2] Militärligans tillhåll förmodades vara Sursa Gård som ligger på Överselö som Carl Sumonja hade anknytning till. Ligan sprängdes efter rånet i Heby 1993. Samtliga medlemmar i militärligan dömdes för grova brott. Militärligans ledare Carl Sumonja dömdes till 14 års fängelse för att bland annat ha deltagit i tio grova rån och allmänfarlig ödeläggelse.[1]

Brotten[redigera | redigera wikitext]

Det första uppmärksammade brottet som militärligan begick var ett inbrott i en vapenkassun i området Getryggen i Botkyrka den 16 september 1991. Ligan grävde sig där under kassunen och sprängde upp ett hål i golvet för att komma in. Man stal 124 kulsprutepistol m/45, 92 automatkarbin 4 och fem ksp 58.[3] Det andra kom inte långt efteråt, i oktober då man tog sig in ett intilliggande mobiliseringsförråd med hjälp av borrmaskin och skärbrännare. På platsen stal man ca 500 AK 4-magasin, cirka 400 kpistmagasin, tio ksp-band och annat militärt material. Platsen städades upp så väl att brottet inte upptäcktes för ens ett halvår senare.

Ligans första rån kom att ske den 25 oktober 1991 då man kommer över 528 000 kronor efter ett värdetransportrån i Farsta. Militärligan använde sig av sofistikerad utrustning för att försvåra för de förföljande poliserna. Dagen innan nyårsafton 1991 placerar ligan en sprängladdning i en förvaringsbox på Centralstationen i Stockholm i ett försök till utpressning mot dåvarande länspolismästaren, i breven artigt kallad Herr Hjälmroth. Tanken var att tvinga polisen att köpa tillbaka vapenarsenalen och en intrikat plan där 25 miljoner kronor skulle slängas ned från en helikopter som betalning lades fram för ordningsmakten men planen gick i stöpet och brevväxlingen upphörde.[2]

Den 13 januari 1992 genomför man ett grovt rån mot Posten i Svedmyra.[1] Den 13 mars 1992 begår ligan ett dubbelrån mot Posten och Handelsbanken i Ösmo och kommer över 1,2 miljoner kronor. De båda rånen genomfördes på exakt tre minuter.[4] Den 24 september 1992 genomför man ett rån mot Posten i Kungsör.

Senare samma år i oktober rånar man postkontoret i Rimbo på 740 000 kronor och i december genomför man ett trippelrån mot posten, Sparbanken och Föreningsbanken i Ullared under mellandagarna och kommer över två miljoner kronor.[3] Vid detta tillfälle höll ligans förare vakt utanför i en stulen van med en ksp 58 genom ett urkapat hål i biltaket.[2]

Rånet mot Sala Sparbank i Heby den 23 december 1993 blev deras sista medan polisen, under ledning av åklagare Stefan Karlmark, därefter snabbt kunde ringa in rånarna. Innan dess hade polisen famlat i blindo över vilka ligan bestod av. Mitt i natten greps rånarna i en övergiven sommarstuga i Skorkebo mellan Heby och Sala av specialutbildade poliser från Stockholm.

Överblick över rånen[redigera | redigera wikitext]

  • 1991-09-16 - Vapenstöld i Botkyrka. Byte: 124 kpistar, 92 AK 4:or, 5 kulsprutor av modell 58.[4]
  • 1991-09-30 - Vapenstöld i Botkyrka. Byte: 864 magasin och annan militär utrustning.[4]
  • 1991-10-25 - Grovt rån mot värdetransport i Farsta. Byte: 528 000 kronor.[4]
  • 1991-12-30 - Bombdåd i Stockholm när ligan spränger en förvaringsbox på Centralstationen.[4]
  • 1992-01-02 - Försök till rån av värdetransport i Trångsund.[4]
  • 1992-01-10 - Försök till rån av värdetransport i Skogås.[4]
  • 1992-01-13 - Postrån i Svedmyra. Byte: 708 657 kronor.[4]
  • 1992-03-13 - Post- och bankrån i Ösmo. Byte: 1 219 839 kronor.[4]
  • 1992-09-24 - Postrån i Kungsör. Byte: 152 040 kronor.[4]
  • 1992-10-14 - Postrån i Rimbo. Byte: 737 029 kronor.[4]
  • 1992-12-10 - Försök till rån av värdetransport i Brösarp.[4]
  • 1992-12-29 - Trippelrån mot post och två banker i Ullared. Byte: 2 025 646 kronor.[4]
  • 1993-12-23 - Bankrån i Heby. Byte: 952 350 kronor.[4]

Medlemmar[redigera | redigera wikitext]

  • Carl Sumonja, född 28 november 1965, den äldste av fyra bröder, var Militärligans ledare
  • David Sumonja, född 25 januari 1974, bror till Carl
  • Lennart Sumonja, född 3 juli 1970, bror till Carl
  • Johan Ahlin, bekant till Carl
  • Erik Gröndahl, född 12 augusti 1968, bekant till Carl
  • Boris Sumonja, brödernas far
  • Lena Eklöw, Carls fästmö
  • Bo Petersson, bekant till Carl.[1][5]

Flera hade militär bakgrund, en var reservofficer, en var jägarutbildad värnpliktig gruppbefäl och en utbildad värnpliktigt officer.

Domar[redigera | redigera wikitext]

Medlemmar i Militärligan dömdes för:

  • Två vapenstölder
  • Ett grovt rån mot värdetransport
  • Sprängattentat mot Centralstationen i Stockholm
  • Fyra bankrån
  • Fem postrån
  • Tre försök till grovt rån mot värdetransport

Personligt fick de:[6]

  • Carl Sumonja, 14 års fängelse för 10 grova rån och tre grova stölder och bomben i Centralstationen. Satt i Kumlabunkern. Senare på Beateberganstalten[7] och Tidaholmsanstalten[8]
  • Johan Ahlin, 12 års fängelse på Norrköpingsanstalten
  • Erik Gröndahl, 10 års fängelse på Norrköpingsanstalten
  • Lennart Sumonja, 8 års fängelse på Tidaholmsanstalten
  • David Sumonja, 5 års fängelse på ungdomsanstalten i Mariefred
  • Boris Sumonja, 4 års fängelse
  • Bo Petersson, 4 års fängelse
  • Lena Eklöw, 3 års fängelse

Nya misstankar[redigera | redigera wikitext]

I augusti 2008 greps två av de tidigare medlemmarna som misstänkta för mord respektive medhjälp till mord.[1] Carl Sumonja och hans bror misstänks för att ha fört en man till Polen, för att där ha mördat honom. En tredje man sitter häktad som misstänks vara delaktig i en insiderkupp mot värdebolaget Falck Security i Akalla i januari 2005. De friades under sommaren 2009 i brist på bevis. Carl Sumonja fick 390 000 kronor i skadestånd av staten för de tio månader som de var frihetsberövade och brodern Lennart Sumonja fick än högre ersättning, sammanlagt 600 000 kronor i skadestånd och ersättning för förlorad arbetsinkomst[9].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Pohjanen, Kina; Hårdstedt, Viktoria (20 augusti). ”Uppsalabo gripen för mord”. Upsala Nya Tidning. http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=77-AV_ID=789780,00.html?from=sectionlinks77. Läst 6 november 2008. 
  2. ^ [a b c] Nevelius, Eva (14 december 2007). ”BAKGRUND: Rånarfamiljen”. Upsala Nya Tidning. http://www2.unt.se/printartikel/1,3110,MC=77-AV_ID=789612-SC_ID=24,00.html. Läst 6 november 2008. 
  3. ^ [a b] Stenquist, Victor (21 augusti 2008). ”Militärligans ledare gripen för mordet i Polen”. Expressen. http://stockholm.expressen.se/nyheter/1.1273131/militarligans-ledare-gripen-for-mordet-i-polen. Läst 6 november 2008. 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Solum, Linda (21 augusti 2008). ”Bröder i Militärligan misstänkta för mord”. Dalarnas Tidningar. http://www.dt.se/brottsplats/article343850.ece. Läst 6 november 2008. 
  5. ^ ”Militärligan”. Skolarbete.nu. http://skolarbete.nu/skolarbeten/militarligan/. Läst 6 november 2008. 
  6. ^ Hansson, Kristoffer; Johnson, Fredrik (27 augusti 2006). ”Militärligan” (MP3). P3 Dokumentär. Sveriges Radio P3. http://www.sr.se/laddahem/podradio/SR_p3_dokumentar_060828020006.mp3. Läst 6 november 2008. 
  7. ^ Saving, Maria (12 juli 2001). ”Medlem i Militärligan har fått över 100 permissioner”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10221168.ab. Läst 31 december 2011. 
  8. ^ Börjesson, Tore S (3 juni 1999). ”Militärligans ledare vädjar till sin vän Tony Olsson att ge upp”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9906/03/polis33.html. Läst 31 december 2011. 
  9. ^ Solum, Linda (27 september 2011). ”Bröder i Militärligan får höga skadestånd”. Dalarnas Tidningar. http://www.dt.se/brottsplats/1.3946508-broder-i-militarligan-far-hoga-skadestand. Läst 31 december 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]