Nina Björk
| Nina Björk | |
| Född | Nina Karolina Björk 18 maj 1967 Offerdal, Jämtlands län |
|---|---|
| Yrke | Litteraturvetare, författare, frilansjournalist. |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1996- |
| Ämnen | Feminism, kapitalism |
| Framstående verk | Under det rosa täcket |
| Make/maka | Stefan Arvidsson |
Nina Karolina Björk, född 18 maj 1967 i Offerdal,[1] är en svensk litteraturvetare, journalist, författare och feminist. Hon växte upp i Falkenberg och är mest känd för den feministiska debattboken Under det rosa täcket från 1996, vilken sålt i 100 000 exemplar. Hon är gift med Stefan Arvidsson sedan år 2000 och bosatt i Lund.[2]
Björk anses höra till det postmoderna likhetsfeministiska lägret inom svensk feminism och tar aktivt avstånd från särartsfeminismen. Hon disputerade i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet 2008 med avhandlingen Fria själar. Hon har även varit kolumnist i Dagens Nyheter. Av en krönika[3] publicerad där den 18 mars 2010 framgår att Björk är en av de anställda på DN:s kulturredaktion som sagts upp till följd av Gunilla Herlitz' besparingsprogram. 2001 var hon sommarpratare i Sommar i P1.[4]
I senare böcker som Fria själar och Lyckliga i alla sina dagar har hennes samhällskritik rört sig bort från feminismen specifikt till en kritik av det kapitalistiska varusystemet.[2]
Innehåll |
Daghemsdebatten [redigera]
År 2005 rörde Björk upp en debatt på Dagens Nyheters[5] och Expressens kultursidor efter att ha ifrågasatt om det är bra för barn att börja tidigt i förskola, grundat på erfarenheter från de egna barnen. Hennes förslag var att barn inte skulle få börja i förskola före två års ålder och föräldraledigheten under denna tid skulle kvoteras.
Detta möttes av starka reaktioner, möjligen på grund av att svenska feminister sedan Grupp 8 hållit frågan om heltidsarbete och rätt till daghemsplats mycket högt. Nina Lekander, Petra Ulmanen, Magnus Linton och Linna Johansson kritiserade förslaget mycket hårt. Hon fick emellertid medhåll från bland andra Anna Wahlgren[6], som menade att hon fört fram samma åsikt redan på 1970-talet, Linda Skugge och Maria Larsson, som välkomnade Björk till Kristdemokraterna.[7] En tredje ståndpunkt, till Björks försvar, hävdades av Lisa Gålmark. [8]
Bibliografi [redigera]
- Under det rosa täcket, 1996, ISBN 91-46-17011-1
- Sireners sång, 1999, ISBN 91-46-17469-9
- Fria själar, 2008, ISBN 91-46-21927-7
- Lyckliga i alla sina dagar - Om pengars och människors värde, 2012, ISBN 978-91-46-22210-1
Priser och utmärkelser [redigera]
- Gerard Bonniers stipendium för kulturjournalistik 2008. Motivering
- Gerard Bonniers essäpris 2000
- Läsarnas Sveriges Medalj 2013 [2]
Källor [redigera]
- ^ Sveriges befolkning 1990: Björk, Nina Karolina
- ^ [a b] Granestrand, Lasse (2012-09-16). ”Nina Björk: ”Jag kan inte leva som jag lär””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/livsstil/intervjuer/nina-bjork-jag-kan-inte-leva-som-jag-lar. Läst 2012-09-16.
- ^ [1]
- ^ Radioprogrammet Sommar 18 juni 2001
- ^ Hur mäter vi lycka?[död länk], Nina Björks inledning till daghemsdebatten med länkar till ett flertal repliker och svar.
- ^ Anna Wahlgrens artikel om Nina Björks ställningstagande om daghemmen
- ^ Dagisbråket, översiktsartikel från Aftonbladet
- ^ "Vad var det hon sa egentligen?", artikel i Falukuriren
Externa länkar [redigera]
- Nina Björk i Libris
- Förlaget Wahlström & Widstrands webbsida om Nina Björk
- Vad hände sen? Nina Björk om studier och studentliv
