Vårpipare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vårpipare[1]
Status i världen: Livskraftig (lc)[2]
H crucifer USGS.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Groddjur
Amphibia
Ordning Stjärtlösa groddjur
Anura
Familj Lövgrodor
Hylidae
Släkte Pseudacris
Art Vårpipare
P. crucifer
Vetenskapligt namn
§ Pseudacris crucifer
Auktor Wied-Neuwied, 1838
Hitta fler artiklar om djur med

Vårpipare, Pseudacris crucifer, är en groda från Nordamerika som tillhör släktet Pseudacris och familjen lövgrodor.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Vårpiparen är en liten groda med en längd från 2 – 2,5 till 3,5 cm och en vikt mellan 3 och 5 g. Den har vanligtvis brun, grå eller olivgrön ovansida, även om gulaktiga eller rödaktiga färgteckningar också förekommer. På ryggen har den ett mörkt kors, och på benen mörka band. Mellan ögonen har den en mörk fläck eller streck. Buken är vitaktig eller beige, och fötterna är delvis simhudsförsedda och har tydliga tådynor. Hanen har en struppåse som syns som veckad hud under hakan.[3] [4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten finns i östra USA med undantag för södra Florida, samt sydöstra Kanada. Västgränsen går från Manitoba över Minnesota, Iowa, östra Kansas, Oklahoma samt östra Texas.[2]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i de flesta trädbevuxna områden, gärna nära parningsvatten. Den vistas främst på land där den gömmer sig under stockar, stenar och liknande föremål när den inte är i rörelse.[2] Övervintring sker under bark, i trädhål och under stockar.[5] Lätet är ett gällt pipande.[3]

Föda och predation[redigera | redigera wikitext]

Arten livnär sig på leddjur som insekter (bland annat myror och skalbaggar), kvalster, spindlar och lockespindlar. Själv utgör vårpiparen föda åt strumpebandssnokar, dykare, jättesimskinnbaggar, trollsländelarver och fiskar som öring.[5]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Lek och larvutveckling äger rum i vattensamlingar med växtlighet, stickor och andra föremål, som kärr, sumpmarker och diken.[2] Leken börjar under tidig vår, strax efter vinterdvalan, och håller på till omkring juni. Hanarna samlas vid parningsvattnen, där de bildar små revir (diameter mellan 1,2 till 5,5 m) och kallar på honorna. Honan lägger omkring 800 – 1 000 ägg som kläcks efter 6 till 12 dagar. Grodynglen förvandlas efter mellan 1,5 och 3 månader.[5]

Status[redigera | redigera wikitext]

Vårpiparen är klassificerad som livskraftig ("LC") av IUCN, och populationen är stabil. Några egentliga hot föreligger inte, men arten är känslig för utdikning, intensivt jordbruk och urbanisation.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statens jordbruksverks allmänna råd (1999:2)...” (PDF). Statens jordbruksverks författningssamling. 1999-10-20. http://www.jordbruksverket.se/download/18.26424bf71212ecc74b08000952/allmannarad_1999-002.PDF. Läst 2009-11-06. 
  2. ^ [a b c d e] Pseudacris crucifer IUCN (2004). Auktorer: Geoffrey Hammerson (engelska) Läst 2009-11-03
  3. ^ [a b] Jennifer Largett, Monica Mingo, Jon Hirst (1999). Pseudacris crucifer (på engelska). Animal Diversity Web, University of Michigan Museum of Zoology. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Pseudacris_crucifer.html. Läst 2009-11-03. 
  4. ^ ”Spring Peeper, Pseudacris crucifer (på engelska). Illinois Natural History Survey, University of Illinois. 2009. http://www.inhs.illinois.edu/animals_plants/herps/species/ps_crucife.html. Läst 2009-11-03. 
  5. ^ [a b c] Brian P. Butterfield, Michael J. Lannoo, Priya Nanjappa (2009). Pseudacris crucifer (på engelska). AmphibiaWeb, University of California. http://www.amphibiaweb.org/cgi-bin/amphib_query?query_src=aw_search_index&table=amphib&special=one_record&where-genus=Pseudacris&where-species=crucifer. Läst 2009-11-03.