Vattenmynta

	Vattenmynta; L.; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Mentha aquatica L.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Plisterordningen; Lamiales
Familj	Kransblommiga växter; Lamiaceae
Släkte	Myntasläktet; Mentha
Art	Vattenmynta; M. aquatica
Vetenskapligt namn
	§ Mentha aquatica
Auktor	L.
Synonymer
	Mentha acuta Opiz, 1852; Mentha acuta Strail; Mentha acutata Opiz., 1853; Mentha affinis Boreau, 1857; Mentha affinis Druse, 1917; Mentha aquatica L., 1753; Mentha aquatica O.F.Müll, 1777; Mentha benearnensis Gand.; Mentha braunii Oborny, 1884; Mentha capitat Gilb., 1782; Mentha capitata Opiz nom. illeg.; Mentha capitata Raf., 1838 nom. inval.; Mentha capitata Gilib., 1782; Mentha cetica H.Braun, 1896; Mentha crenatodentata Strail, 1887; Mentha danubialis Gand., 1883; Mentha danubialisBorbás & Heinr.Braun, 1890; Mentha denticulata Strail, 1887; Mentha dichrocalyx Gand.; Mentha esthonica Gand.; Mentha fruteticola Gand., 1883; Mentha grandidentata Strail, 1887; Mentha hirsuta Huds., 1762; Mentha intermedia Host, 1831 nom. illeg.; Mentha intermedia Nees ex Bluff & Fingerh., 1825; Mentha intermedia Opiz., 1826; Mentha intermedia Krock., 1823; Mentha intermedia Host, 1831; Mentha lentata Gand.; Mentha lloydii Boreau, 1857; Mentha montenegrina Gand., 1883; Mentha pyramidalis Ten.; Mentha pyramidalis J.Lloyd nom. illeg.; Mentha riparia; Lej. ex Malinv. nom. illeg.; Mentha riparia Lej. ex Malinv., 1870; Mentha riparia Schreber; Mentha rossica Gand.; Mentha schleicheri Opiz; Mentha schuriana Gand., 1883; Mentha scopoliana Gand., 1883; Mentha studnickae Gand., 1883; Mentha supranuda Gand., 1883; Mentha umbrosa Opiz, 1885;

Vattenmynta (Mentha aquatica L.) är en flerårig ört i familjen kransblommiga växter. Kallas ibland hästmynta.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Vattenmynta är en väldoftande ört, med krypande jordstam, som blir upp till 70 cm hög. Hela växten är kal eller något hårig. Jordstammen bildar utlöpare, varav en del av dessa är ovanjordiska.

Bladen är rundade till spetsigt elliptiska och har oftast tydligt tvär bas. Bladkanterna är helbräddade till grovt naggade eller sågade och har tydliga nerver.

De violetta blommorna sitter i huvudlika klasar i stjälkens topp. Ofta finns det några klasar även i bladvecken strax under toppen. Den närstående arten åkermynta, Mentha avrensis L., har däremot aldrig blommor i stjälkens topp.

Fodret har spetsiga flikar och tydliga nerver. Kronan är hårig med utskjutande ståndare, fyra stycken i var liten delblomma.

Vattenmynta blommar i juli – augusti.

Underart[redigera | redigera wikitext]

Huvudarten, vanlig vattenmynta, är hårig på såväl blad, blomma och stjälk, men underarten Mentha aquatica subsp. literalis saknar hår helt och hållet.

Hybrid[redigera | redigera wikitext]

Mentha × pyramidalis Ten., 1811

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Europa, västra Asien och Nordafrika. Växten kan uppdelas i två underarter:

Mentha aquatica ssp. aquatica finns i hela utbredningsområdet.
Mentha aquatica ssp. literalis finns enbart vid havsstränder längs Östersjöns kuster och öar.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Norden [1]
Norra halvklotet [2]
- Ej ursprunglig i Nordamerika

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Kärr, stränder, bäckar och diken. Kalkgynnad.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Släktet Mentha syftar på den grekiska mytologin, där det sades att nymfen Minthe förvandlade sig till en mynta, när hon uppvaktades av guden Pluton. Redan Hippokrates (460 f.Kr. – 370 f.Kr) använde Mentha som namnet på en växt, dock oklart om exakt vilken art.
Artepitetet aquatica är latin och betyder växer vid vatten, av aqua = vatten.