Visbyklass (korvett)
|
||
HMS Helsingborg (K32)
|
||
| Allmänt | ||
|---|---|---|
| Typ | Korvett med stealthteknik | |
| Design | FMV | |
| Varv | Kockums AB, Sverige | |
| Före | Göteborgsklass | |
| Fartyg tillhörande klassen | HMS Visby HMS Helsingborg HMS Härnösand HMS Nyköping HMS Karlstad |
|
| Tekniska data | ||
| Deplacement | 600 ton[1] | |
| Längd överallt | 72,8 m[1] | |
| Bredd överallt | 10,4 m[1] | |
| Djupgående | 2,4 m[1] | |
| Framdrift | ||
| Huvudmaskin | 4 x Allied Signal TF50A gas-turbin (5370hk) 2 x MTU 16V 2000 N90 dieselmotorer (1760 hk) |
|
| Propellrar | 2 × Vattenjetaggregat | |
| Hjälpmaskin | 3 x 270-kVA diesel generatorer | |
| Prestanda | ||
| Maxfart | 40 knop[1] | |
| Räckvidd | 2 300 nautiska mil vid 15 knop | |
| Lastförmåga | ||
| Besättning | 44 personer (28 officerare och specialistofficerare, 16 sjömän) | |
| Beväpning | ||
| Huvudartilleri | 57 Mk3 med programmerbar ammunition (BAE) | |
| Ubåtsjaktvapen | Torped 45 (Saab) | |
| Robotar | Sjömålsrobot RBS 15 Mk2 (Saab) | |
| Flygdäck | Landningsmöjlighet för helikopter | |
| Motmedel | Motmedelssystem (Rheinmetall) | |
Visbyklass eller Korvett typ Visby är en serie omfattande fem korvetter som utformats av Försvarets materielverk, FMV och tillverkas av Kockums AB i Karlskrona. Fartygen har smygegenskaper, (eng. stealth), och är utformade för att kunna fullgöra många olika typer av uppgifter. Skroven till de 650 ton tunga fartygen tillverkas av kolfiberarmerat plastlaminat i stället för stål. Fartygen saknar även konventionella propellrar och utnyttjar istället vattenjetaggregat som drivs av ett kombinationsmaskineri bestående av både dieselmotorer och gasturbiner. Det första fartyget i serien sjösattes den 8 juni 2000 och den 16 december 2009 levererades de första två fartygen till marinen.
Innehåll |
Historia [redigera]
Bakgrund [redigera]
Utvecklingen av Visbykorvetterna påbörjades i början av 90-talet.[2] Kostnaden för modern försvarsmateriel sköt vid denna tid i höjden i en allt snabbare takt, samtidigt som modern materiel ansågs vara en förutsättning för ett effektivt försvar.[2] År 1991 sjösattes fartyget HMS Smyge, som var en plattform för att testa ny vapenteknologi, sensorer och kommunikation för stealth-tekniken. Det var till stor del kunskaperna från detta projekt som låg till grund för designen av fartyget i Visbyklassen.[3]
Projektering [redigera]
Från början beslutade regeringen att Visbyklassen skulle bestå av sex fartyg. Dessa skulle levereras i två delserier, den första om fyra fartyg, och den andra om två fartyg.[4] Försvarets materielverk (FMV) påbörjade arbetet med projektet år 1995 och 1999 bedömde man att de sex fartygen skulle vara operativa år 2010.[5] För att tillmötesgå Kockums ägare, beslutades år 2001 på politisk nivå att fartygsserien skulle minska med ett fartyg, och att alltså bara fem skulle byggas.[6]
Visbyklassens fartyg ersatte de föråldrade robotbåtarna i Norrköpingsklassen,[7] och avsågs med sin betydligt större uthållighet än dessa, och andra dåvarande svenska ytstridsfartyg, öka de svenska fartygsförbandens användbarhet. Redan från början utrustades fartygen även för att kunna samarbeta med övriga delar av totalförsvaret, såsom flygvapen, kustbevakning, räddningstjänst, tull och polis samt den civila sjöfarten.[8]
Vid projekteringen avsågs korvetterna ges förmåga att lösa uppgifterna[9]:
- minröjning
- ubåtsjakt
- ytstrid
- havsövervakning och sjöfartsskydd
- stöd till det civila samhället vid exempelvis olyckor till sjöss
- deltaga i internationella insatser
Byggnation, sjösättning och provturer [redigera]
Samtliga fartyg i serien byggdes av Kockums vid Karlskronavarvet och sjösattes mellan åren 2000 och 2006. Efter sjösättningen genomfördes en mängd prover för att utprova funktionen hos fartygen och alla kringsystem. Under februari 2007 var HMS Visby baserad i Härnösand för att genomföra prover under vinterförhållanden. Bland annat genomfördes prover i att förflytta fartyget i obruten is och i bruten isränna samt att pröva fartyget och ingående system vid nedisning och kyla.[10]
Leverans [redigera]
De första fartygen i klassen att överlämnas till marinen var HMS Helsingborg (K32) och HMS Härnösand (K33). Vid en ceremoni i Karlskrona den 16 december 2009 överlämnades de till Tredje sjöstridsflottiljen.[11] Vid leveransen var dessa båda fartyg av version fyra, vilket innebar att den planerade robot- och torpedbestyckningen saknas och beväpningen utgörs enbart av en allmålskanon tillsammans med lätta och tunga kulsprutor. Fartygen planeras att efter att ha varit operativa i två-tre år lämnas tillbaka till FMV för uppgradering till version fem.[12]
De resterande tre fartygen planeras att överlämnas till Försvarsmakten åren 2012 och 2013 och kommer att vara av version fem. I version fem avses både sjömålsrobot RBS-15 Mk2 och torpeder vara integrerade.
Utformning [redigera]
Övergripande [redigera]
Fartygen i visbyklassen är 72,8 meter långa, 10,4 meter breda och har ett djupgående på 2,4 meter. Skrovet är byggt av ett kolfiberarmerat plastmaterial, vilket både minskar den magnetiska signaturen, och ger ett förhållandevis litet deplacement, 650 ton. Om fartygen vore byggda av stål skulle deplacementet blivit cirka 1 100 ton. För att minimera radarsignaturen är skrovet utformat med stora plana vinklade ytor, och i princip all utrustning har byggts in i fartyget, eller sitter bakom särskilt utformade luckor.[13] På fördäcket står allmålskanonen och akterdäcket utgör en helikopterplattform. På masten som står akter om kommandobryggan sitter lanternor som krävs enligt civila krav, i en krigssituation kan denna mast monteras av för att minimera radarsignaturen.
Maskineri [redigera]
Framdrivningsmaskineriet består av två dieselmotorer och fyra gasturbiner. Dessa är uppbyggda som ett CODOG-system (Combined Diesel Or Gas) vilket innebär att motorerna och turbinerna kan kopplas till samma två axlar.[13] Dieselmotorerna ger en effekt av 2 600 kW och används vid låga farter. För högre farter kopplas istället turbinerna in, vilkas effekt av 16 000 kW ger fartygen dess maxfart på 40 knop. Avgaserna från maskinerna leds ut genom dolda utlopp nära vattenytan i fartygets akter.[13] Fartygen drivs av två stycken vattenjetaggregat och har alltså inga propellrar.
Bestyckning [redigera]
Fartygens bestyckning avses i huvudversionen utgöras av en allmålspjäs modell 57 Mk3, 8 sjömålsrobotar typ RBS 15, 4 Torped 45 samt minrälsar för minutläggning. Samtliga vapen utom allmålspjäsen byggs in i fartygen för att utsidan skall bli så plan som möjligt. Kanonen på allmålspjäsen kan av samma anledning fällas in då den inte används. Att ha vapensystemen inbyggda i skrovet medför många svårigheter. Bland annat vid avfyrning av robotar, då de avfyras i ett helt inneslutet system där både värme och avgaser går via slutna avgaskanaler ut på motsatt sida av fartyget.[12]
Ursprungligen var avsikten att de skulle bestyckas med IR-målsökande luftvärnsrobotar av typ Umkhonto, men av budgetskäl anskaffades inte dessa.
Sensorer [redigera]
- Spaningsradar Sea Giraffe AMB (Saab)
- Eldledningssikte CEROS 200 (Saab)
- Signalspaningsutrustning (ITT)
- Ubåtsjaktsystem HYDRA (GDC, General Dynamics Canada)
- Variable Depth Sonar (C-Tech)
- Towed Array Sonar (Hydroscience Technologies)
- Skrovfast sonar (C-Tech)
- Navigationsradar (Saab)
Fartyg i klassen [redigera]
- HMS Visby (K31)
- HMS Helsingborg (K32)
- HMS Härnösand (K33)
- HMS Nyköping (K34)
- HMS Karlstad (K35)
- HMS Uddevalla (K36) Utgick
Bildgalleri [redigera]
-
HMS Visby (K31) i Kiel 2002, notera att konen över kommandobryggan ännu inte är monterad
-
HMS Visby akterifrån i Visby 2006
-
HMS Nyköping (K34) i Karlskrona 2008
.jpg)
Referenser [redigera]
- ^ [a b c d e] Ericsson, Jörgen. ”Marinens fartyg och båtar”. i Jörgen Ericsson. Örlogsboken. Försvarsmakten. Sid. 34. http://www.scribd.com/doc/5538348/Swedish-Navy-Handbook-in-Swedish. Läst 22 december 2008
- ^ [a b] ”Historik och bakgrund”. fmv.se. Försvarets materielverk. 2005-02-24. http://www.fmv.se/WmTemplates/Page.aspx?id=976. Läst 18 april 2010.
- ^ Andersson, Mikael (2001). ”Utvärdering av brandrisker på HMS Visby”. Lunds Tekniska Högskola. http://130.235.7.155/publikationsdb/docs/5084.pdf. Läst 18 april 2010.
- ^ ”Framställningar och redogörelser”. riksdagen.se. Riksdagen. 2000. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3451&rm=2000/01&bet=RR2&typ=frsrdg. Läst 18 april 2010.
- ^ ”Det nya försvaret Prop. 1999/2000:30”. regeringen.se. Regeringen. 2009-11-18. http://regeringen.se/sb/d/108/a/3241. Läst 18 april 2010.
- ^ Salomonsson, Lars (2008). ”Utmaningar för marinen (Arkiverad version)”. Tidsskrivt i sjöväsendet. http://web.archive.org/web/20100813071939/http://www.koms.se/ul_pdf/332_TiS.pdf. Läst 18 april 2010.
- ^ ”Robotbåtarna går i pension”. sr.se. Sveriges Radio Blekinge. 2005-07-08. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=654323. Läst 18 april 2010.
- ^ ”Mål och vision”. fmv.se. Försvarets materielverk. 2005-02-24. http://www.fmv.se/WmTemplates/Page.aspx?id=977. Läst 18 april 2010.
- ^ ”Korvett Visby”. fmv.se. Försvarets materielverk. 2005-04-13. http://www.fmv.se/WmTemplates/Page.aspx?id=1249. Läst 18 april 2010.
- ^ ”Visby har testats i is och kyla”. fmv.se. Försvarets materielverk. 2007-02-27. http://www.fmv.se/WmTemplates/page.aspx?id=2345. Läst 18 april 2010.
- ^ Adamsson, Jimmie (2009-12-16). ”Smyganpassade nytillskott”. forsvarsmakten.se. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/I-Sverige/Tredje-sjostridsflottiljen-3sjostridsflj/11976/Forsta-Visbykorvetterna-levererade/. Läst 18 april 2010.
- ^ [a b] Kleja, Monica (2009-12-16). ”Korvetten saknar flera av sina tyngsta vapen”. nyteknik.se. NyTeknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/fartyg/article696130.ece. Läst 18 april 2010.
- ^ [a b c] ”Korvett typ Visby”. kockums.se. Kockums. 2010-02-03. http://kockums.se/produkter/marina-ytfartyg/ytstridsfartyg/korvett-typ-visby/. Läst 18 april 2010.
Tryckta källor [redigera]
- Ericsson, Jörgen (2003), Örlogsboken, Försvarsmakten, M 7742-730002, http://rexhenrik.se/AHolmersSpace/Havsfidra/orlogsbok%5B1%5D.pdf
- von Hofsten, Gustav; Waernberg, Jan (2003), Örlogsfartyg: Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg (utgåva 1:a), Karlskrona: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, ISBN 91-974015-4-4
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Visbyklass (korvett).
|
|||||||||||
