Robotsystem 15

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Robotsystem 15
Rb15.JPG
RB 15F
Typ Sjömålsrobot
Ursprungsplats  Sverige
Tjänstehistoria
I tjänst 1985-idag
Produktionshistoria
Tillverkare Saab Bofors Dynamics
Specifikationer
Vikt Robot: 560 kg
Startraketer: 170 kg
Längd 4,33 m
Diameter 50 cm

Effektiv räckvidd 70-200 km
Stridsspets 200 kg

Motor Jetmotor
Startraketer
Spännvidd 1,4 m
Hastighet >0,8 Mach
Navigationssystem Radar (J band)

Robotsystem 15 (RBS 15), är en Saab-tillverkad sjömålsrobot avsedd att slå ut ytfartyg. Roboten infördes på 1980-talet på torpedbåtarna i Norrköpings-klassen. I slutet av 1990-talet modifierades den till den förbättrade versionen Mk.II. Under 2000-talet uppgraderades systemet ännu en gång till version Mk 3. Robot 15 använder aktiv radar för att hitta sitt mål och har en räckvidd på 200 kilometer. Roboten används av svenska flottan och utgör huvudbestyckning på svenska korvetter av Stockholms-, Göteborgs- och Visby-klass. Robot 15 utgjorde också huvudbestyckning på svenska robotbåtar av Norrköping-klass. Robot 15 finns även i en luftburen version (RB 15F) avsedd för svenska flygvapnet.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Sovjetunionen var först med att införa sjömålsrobotar i form av P-15 Termit år 1960. Svenska marinen var först i västvärlden med att införa Robot 08jagare klass Halland år 1966. När jagarna avvecklades i början på 1980-talet saknade flottan sjömålsrobotar. Sådana anskaffades i form av den norska roboten Pingvin för de nya patrullbåtarna klass Hugin som levererades 1978-1982. Då denna hade tämligen kort räckvidd och liten stridsspets så flottan förordade att den amerikanska roboten Harpoon skulle anskaffas för att använda på torpedbåtar av klass Norrköping. Marinen hade redan fått klartecken från försvarsdepartementet och ÖB för anskaffning av den amerikanska roboten när Saab 1978 gjorde ett försök att sälja in en turbojetdriven variant av flygvapnets sjömålsrobot robot 04. Den föreslagna RB 04 Turbo förbättrades successivt och bytte namn för att det skulle bli en helt ny robot. Den 25 april 1979 fick FMV i uppdrag av regeringen att förhandla med Saab-Bofors Missile Corporation (SBMC) om utveckling och anskaffning av RBS 15. Efter en osedvanligt kort utvecklingstid så började leveransen av de första robotarna till marinen i juni 1984.[1]

Tillkomsthistoria[redigera | redigera wikitext]

Robot 15M[redigera | redigera wikitext]

Robot 15 på HMS Västervik.

Försvarets materielverk beställde Robot 15M i juli 1979 och robotarna levererades till torpedbåtarna i mitten av 1980-talet. Dessa omklassificerades då till robotbåtar.

I mars 1983 beställdes ett antal Robot 15M för finska marinens robotbåtar av Helsinki-klass. Dessa benämndes då Robot 15SF.

Robot 15F[redigera | redigera wikitext]

En version avsedd för attackflygplan, Robot 15F beställdes i juni 1982. För denna behövdes inga startraketer. Sådana robotar benämnes attackrobot.[2]

Robot 15KA[redigera | redigera wikitext]

Robot 15KA på terrängbil tillhörande den Kroatiska flottan.

I Försvarsbeslutet 1987 planerade man för fyra stycken Tungt kustrobotbatteri 90 beväpnade med Robot 15KA som ersättning för tungt kustrobotbatteri 08 beväpnade med den åldrande Robot 08. Senare minskades beställningen till endast ett batteri till förmån för satsningar på ubåtarna av Västergötlandklass. Detta enda batteri ingick i Kustartilleriets krigsorganisation under benämningen 1. tunga kustrobotbatteriet och utbildades på Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) första gången 1995. I samband med Försvarsbeslutet 2000 så utgick förbandet.[3]

Ett Tungt kustrobotbatteri 90 bestod av följande:

Stab

En mindre stab med sambandspersonal och tekniker. Det fanns även två robotledare som skulle befinna sig hos milobefälhavare för att kunna ge beslutsstöd för insats av kustrobot.

Batterieldledningspluton

Två stycken batterieldledningsplutoner kontrollerade varsin Robotpluton och planerade anflygnings vägen för robotarna mot önskade mål utifrån uppgifter från både batteriets egna spaningsresurser samt externa resurser.

Robotpluton

Batteriets två robotplutoner bestod av vardera tre robotgrupper med en robotbil (totalt sex robotbilar). Varje bil lastade fyra RBS-15M3 i robottuber. Totalt förfogade kustrobotbatteriet över 24 stycken RB-15 i en omgång.

Mätpluton

Plutonen var delad i två mätavdelningar som förfogade över vardera en spaningsradar PS-902 som är en PS-90 modifierad för att vara optimerad mot sjömål. PS-902 var byggd på två Tgb 40. Måldata överfördes antingen via radio eller tråd. Trots dessa egna resurser för inmätning av sjömål så prioriterades extern måldata i första hand för att inte röja förbandet.

Vidare förfogade batteriet över en närskyddspluton och en trosspluton.

Finland och Kroatien har ännu idag liknade system i tjänst.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • RBS-15 M (Mk.I) ursprungsvarianten som beställdes 1979 till svenska flottans robotbåtar.
    • RBS-15F flygburen variant av Mk.I som beställdes i juni 1982 till svenska flygvapnet.
  • RBS-15 Mk.II
    • RBS-15SF
  • RBS-15 Mk 3
    • RBS-15SF-3
  • RBS-15 Mk.IV version med längre räckvidd, mer avancerad målsökare

Användare[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande
Beställda
Tidigare
  •  Jugoslaviska flottan beställde robotar för nya Jugoslaviska robotbåtar som ersättning för sovjetiska robotar men projektet hann aldrig slutföras på grund av inbördeskriget. De levererade robotarna togs över av Kroatien.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”RB 04 Turbo”. Arboga Elektronikhistoriska Förening. http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/AMF_rb_04.htm. Läst 10 april 2013. 
  2. ^ ”RB 15F”. Arboga Elektronikhistoriska Förening. http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/AMF_rb_15F.htm. Läst 10 april 2013. 
  3. ^ ”Sjömålsrobotar”. kustartilleriet.se. http://kustartilleriet.gearhead.se/KARB.html. Läst 11 april 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Janes Weapon Systems 1986-87
  • Lindsjö Ronny, red (1981). Örlogsboken: handbok för örlogssjömän (1981 års utg.). [Stockholm]: [Marinstaben]. Libris 260153 
  • Örlogsboken (2003 års utg.). Stockholm,: Försvarsmakten, Operativa insatsledningen. 2003. Libris 9059217 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]