Vitnäbbad islom
| Vitnäbbad islom Status i världen: Nära hotad[1] | |
 I första vinterdräkt | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Lomfåglar Gaviiformes |
| Familj | Lommar Gaviidae |
| Släkte | Gavia |
| Art | Vitnäbbad islom G. adamsii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Gavia adamsii | |
| Auktor | Gray, G R, 1859 |
| Utbredning | |
 Den vitnäbbade islommens globala utbredningsområde. | |
Vitnäbbad islom (Gavia adamsii) är den största fågelarten i familjen lommar.[2]
Utseende och läte
Vitnäbbad islom är 77–90 centimeter lång och har ett vingspann på 135–150 centimeter. Den är därmed endast något större än svartnäbbad islom.
Häckande adulta fåglar har svart huvud, vit undersida och svart- och vitrutig rygg. Fjäderdräkten utanför häckningssäsongen är mer oansenlig, med vitt på hakan och halsen. Det som mest särskiljer den från svartnäbbad islom är den ljust gula näbben som hålls snett uppåtriktad. Den flyger med utsträckt hals.
Revirlätet är ett spöklikt klagande ljud, djupare än lätet från svartnäbbad islom. Det låter som tu-u-i'-ti, tu-i'-ti, tu-i'-ti, liknande den svartnäbbade islommen. Ett skrattande varningsläte förekommer också, och ett lågt råmande läte, likaså vid fara.
Utbredning
Arten häckar i Arktis i Ryssland, Alaska och Kanada och övervintrar till havs mestadels utanför Norges och västra Kanadas kuster.
Förekomst i Sverige
I Sverige är den en regelbunden gäst, oftast sedd utmed de svenska kusterna under vår- och höststräcket.
Ekologi
Liksom andra lommar är denna art specialiserad på att äta fisk som den fångar under vattnet. Den är parbildande, oftast för livet, och könen ser likadana ut. Parningen sker på land, men annars tillbringar fågeln sin tid på vattnet, även om spillningen avges på land. Paren försvarar reviret intensivt mot andra lommar. De båda äggen ruvas i ca 24 dagar. Ungarna slåss om de inte matas tillräckligt, och ofta överlever bara en unge. Mot slutet av häckningen samlas de vuxna i flockar som fiskar gemensamt. Ungarna är flygga runt 70 dagar.
.jpg)
Vitnäbbad islom och människan
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde, men är relativt fåtalig med en världspopulation på endast 16.000-32.000 och minskar dessutom relativt kraftigt i antal.[1] Det gör att internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som nära hotad (NT).[1] Det största hoten mot arten utgörs av oljeindustrin, både framtida exploatering i dess häckningsområde och risken för att drabbas av oljeutsläpp.[1]
Namn
Det vetenskapliga namnet Gavia adamsii är efter marinkirurgen Edward Adams.[3]
Källor
Noter
- ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Gavia adamsii Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Tryckta källor
- Sjölander, Sverre; Ågren, Greta (1976). ”The reproductive Behavior of the Yellow-billed Loon, Gavia adamsii”. The Condor 78 (4): sid. 454–463. doi:.
Externa länkar
Wiktionary har ett uppslag om vitnäbbad islom.- Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder
Wikimedia Commons har media som rör vitnäbbad islom.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|
|