Vitnäbbad islom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vitnäbbad islom
Status i världen: Nära hotad[1]
Vitnäbbad islom i första vinterdräkt
Vitnäbbad islom i första vinterdräkt
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Lomfåglar
Gaviiformes
Familj Lommar
Gaviidae
Släkte Gavia
Art Vitnäbbad islom
G. adamsii
Vetenskapligt namn
§ Gavia adamsii
Auktor Gray, G R, 1859
Utbredning
Utbredningskarta
Utbredningskarta
Två adulta vitnäbbade islommar i sommardräkt
Två adulta vitnäbbade islommar i sommardräkt
Hitta fler artiklar om fåglar med

Vitnäbbad islom (Gavia adamsii) är den största fågelarten i familjen lommar.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Den är 77-90 centimeter lång och har ett vingspann på 135-150 centimeter. Den är därmed endast något större än svartnäbbad islom.

Häckande vuxna fåglar har svart huvud, vit undersida och svart- och vitrutig rygg. Fjäderdräkten utanför häckningssäsongen är mer oansenlig, med vitt på hakan och halsen. Det som mest särskiljer den från svartnäbbad islom är den ljust gula näbben som hålls snett uppåtriktad. Den flyger med utsträckt hals.

Revirlätet är ett spöklikt klagande ljud, djupare än lätet från svartnäbbad islom. Det låter som tu-u-i'-ti, tu-i'-ti, tu-i'-ti, liknande den svartnäbbade islommen. Ett skrattande varningsläte finns också, och ett lågt råmande läte, likaså vid fara.

Utbredning och biotop[redigera | redigera wikitext]

Den häckar i Arktis i Ryssland, Alaska och Kanada och övervintrar till havs mestadels utanför Norges och västra Kanadas kuster. Ibland påträffas den på stora insjöar på vintern. Vitnäbbad islom är en ovanlig fågel i Sverige.

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra lommar är denna art specialiserad på att äta fisk, som den fångar under vattnet. Den är parbildande, oftast för livet, och könen ser likadana ut. Parningen sker på land, men annars tillbringar fågeln sin tid på vattnet, även om spillningen avges på land. Paren försvarar reviret intensivt mot andra lommar. De båda äggen ruvas i ca 24 dagar. Ungarna slåss om de inte matas tillräckligt, och ofta överlever bara en unge. Mot slutet av häckningen samlas de vuxna i flockar som fiskar gemensamt. Ungarna är flygga runt 70 dagar.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga namnet är efter marinkirurgen Edward Adams.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Gavia adamsii Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]