Lommar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lommar
Storlom
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Lomfåglar
Gaviiformes
Wetmore & Miller, 1926
Familj Lommar
Gaviidae
J.A. Allen, 1897
Släkte Gavia
Forster, 1788
Arter
se text
Adult svartnäbbad islom i sommardräkt
Adult svartnäbbad islom i sommardräkt
Hitta fler artiklar om fåglar med

Lommar (Gaviidae) är en familj vattenlevande fåglar som omfattar det enda släktet Gavia med enbart fem arter i världen.

Taxonomi och evolution[redigera | redigera wikitext]

Inom den klassiska taxonomin klassificeras Gaviidae som enda familj inom ordningen lomfåglar (Gaviiformes). Enligt Sibley-Ahlquists taxonomi förs familjen istället till den mycket utökade ordningen storkfåglar (Ciconiiformes) men denna konstruktion har kritiserats.

Lommarnas taxonomiska placering och släktskap med andra grupper har under lång tid diskuterats och många förslag har lagts fram och förkastats. Linné placerade dem i ordningen Anseres tillsammans med doppingar, måsar, tärnor , stormfåglar, pelikaner, pingviner, alkor, änder m.fl.[1] Denna grupp delades upp och istället placerades den i ordningen gumfotade simfåglar tillsammans med doppingar, pingviner och alkor. Detta kritiserades bland annat av Fürbringer 1888 som istället splittade ut lommarna och doppingarna i den egna ordningen lomfåglar som fick det vetenskapliga namnet Colymbiformes.[2]

Tidigare ansågs lomfåglarna vara den äldsta och mest ursprungliga ordningen bland fåglarna på norra halvklotet. Denna teori grundade sig på likheter i morfologi och kanske även i levnadssätt med den helt obesläktade utdöda ordningen Hesperornithiformes som levde under kritaperioden. Det har dock visat sig att likheterna mellan dess två ordningar bara beror på konvergent evolution genom anpassning till en liknande ekologisk nisch.[3].

Idag anser man att andfåglarna (Anseriformes) och hönsfåglarna (Galliformes) är de mest ursprungliga grupperna bland samtida fåglar medan lommarna tillhör en mer modern klad. Det är idag också allmänt accepterat att lommar och doppingar inte är nära besläktade utan att även de är ett exempel på konvergent evolution. Inom Sibley-Ahlquists taxonomi kategoriseras de dock fortfarande som nära besläktade inom den kritiserade förstorade ordningen "Ciconiiformes", och dess närmaste släktingar finns med stor sannolikhet inom denna grupp.

Arter inom familjen[redigera | redigera wikitext]

Fossil[redigera | redigera wikitext]

Det motsägelsefulla data man fått från molekylära studier har inte heller kunnat utredas utifrån de fossila fynd som existerar. Den moderna lommen är bara med säkerhet känd sedan eocen, men vid denna tidpunkt är nästan alla moderna ordningar av fåglar kända. Släktet Colymboides som förekom från sen eocen till tidig miocen hade ett stort utbredningsområde i Central- och Västeuropa. Detta släkte placeras ofta i familjen Gaviidae men kan vara ett mer primitivt släkte då det ganska distinkt skiljer sig ifrån de moderna lommarna och denna taxonomiska lösning kan därmed vara parafyletisk. Från släktet Gavia finns ett dussin fossila fynd från tidig miocen och framåt med en något med sydlig utbredning i dagens Kalifornien, Florida och Italien.

"Gavia" portisi från sen pliocen i Orciano Pisano, Italien är känd från en halskota som kanske hörstammar från en lom. Om den gör det härstammar den från en något mindre art än svartnäbbad islom. Äldre taxonomer var ganska säkra på att denna halskota härstammar från en Gavia och föreslog till och med att G. concinna är en möjlig yngre synonym till denna art. Idag anses denna hypotes som ganska otrolig på grund av biogeografi.[11]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Lommar har stark, nästan rak och mycket spetsig näbb, ganska stora ben som sitter långt bak på kroppen. De har långa framtår och hel simhud mellan tårna. Deras fjäderbeklädnad är mycket tät och fast. Vingarna är korta och spetsiga, med hårda pennor. Färgen på fjäderdräkten växlar efter årstid och ålder. De har kontrastrik dräkt på sommaren medan juvenil dräkt och vinterdräkt är mindre kontrastrika. Lommarnas läte är starkt och kan upplevas som lite ödsligt.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Lommarna vistas sommartid vid sött vatten, under andra årstider däremot oftast vid havet. De påträffas aldrig i flock. De lever främst av fisk. De är fulländade simdykare och kan stanna flera minuter under vattnet. De dyker ofta mycket långa sträckor och simmar än på vattenytan, än så djupt nedsänkta, att endast en smal strimma av ryggen är synlig. De dyker ned i vattnet utan märkbar ansträngning och utan minsta plask. På marken har de mycket svårt att röra sig. De flyger bättre än man skulle kunna tro med tanke på deras tunga kropp och korta vingar, och skjuter, sedan de med viss ansträngning höjt sig ett stycke upp i luften, rätt hastigt fart med mycket snabba vingslag. Sitt bo lägger lommarna vid sötvatten och mycket nära intill stranden. Äggen är två till antalet och är grön- eller gråbruna med svarta fläckar. De undkommer oftast sina fiender genom att dyka. Men när detta inte går försvarar de sig genom att hugga med den vassa näbben.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Ordningen har tidigare haft det vetenskapliga namnet Colymbiformes, underordningen Colymbi, familjen Colymbidae och släktet både Colymbus och Urinator.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Alfred Brehm (1926) Djurens liv. Fåglarna. 4:e fullständigt omarbetade & tillökade upplagan, Stockholm, vol.9, sid:446
  2. ^ Fürbringer, Max (1888) Untersuchungen zur Morphologie und Systematik der Vögel, vol.2
  3. ^ Detta föreslogs redan under tidigt 1900-tal. (Stolpe 1935)
  4. ^ USNM 1661, distal höger tibiotarsus. Mindre än Svartnäbbad islom (Gavia immer): Wetmore (1941), Olson (1985).
  5. ^ [a b c] Mlíkovský (2002: s.64)
  6. ^ Känd från skallar och andra ben. Mycket lik en stor storlom (Gavia arctica) men kraftigare och med större näbb like svartnäbbad islom. Har föreslagits som möjlig taxonomisk yngre synonym till G. portisi, men detta är int troligt på grund av biogeografi: Brodkorb (1953), Mlíkovský (2002: s.64).
  7. ^ Känd från bit av distalt humerus LACM 2111, 2133, 2175. Specimen LACM 2175 var från början listat som 2131. Kanske närmast besläktad med stillahavslom men mindre än smålom; verkar vara ganska distinkt: Brodkorb (1953).
  8. ^ Speciment LACM 2142, ett litet fragment av proximalt vänster humerus. Fragmentet är antingen från en liten G. concinna eller från en okänd art: Brodkorb (1953).
  9. ^ Känd från ett antal ben. Ungefär i storlek som stillhavslom, men dess proportioner skiljer sig och den verkar inte vara nära besläktad med någon levande art förutom möjligen smålommen: Brodkorb (1953).
  10. ^ Brodkorb (1953)
  11. ^ Brodkorb (1953), Mlíkovský (2002: p.64, 256-257)

Källor[redigera | redigera wikitext]