Wikipedia:Artikelgranskningar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
Utmärkta artiklar · Bra artiklar · Rekommenderade artiklar · Utmärkta listor · Utmärkta portaler · Utmärkta artikelserier · Utvalt innehåll · Utvalda artiklar · Utvalda bilder
Kriterier · Granskningar · Nomineringar · Statistik · Tidigare utvalda

Vanliga frågor[redigera | redigera wikitext]

  • Vem får nominera en artikel?

Vem som helst får nominera vilken artikel som helst på svenska Wikipedia för att bli granskad. Den som nominerar en artikel kallas för nominator och nominatorn har rätt att när som helst dra tillbaka sin nominering. En artikel som läggs upp på denna sida måste inte hamna på sidan Artikelnomineringar, men den kan göra det om den bedöms som tillräckligt bra.

Processen för att nominera en artikel för granskning ser ut så här:

  1. Hitta en artikel du vill nominera.
  2. Lägg in den under rubriken Artikelgranskningar och lämplig ämnesrubrik[1] nedan (nya nomineringar läggs längst ner under den rubriken) med hjälp av följande mall:
==== [[Skriv artikelns namn här]] ====
*'''Begärd av:''' ~~~~
*'''Motivering:''' Din motivering här.
*'''Målsättning:''' En frivillig parameter där du beskriver vad du vill att artikeln ska uppnå efter att granskningen är gjord.

*'''Diskussion:'''

</div>
----
  1. Lägg in följande mall överst på artikelns diskussionssida: {{Artikelgranskningar}}
  • Vem får granska en artikel?

Det finns inga direkta krav för vem som får och inte får granska en artikel. Lättast att säga är att den som känner sig mest manad gärna får ta på sig ansvaret att granska en artikel. Det finns dock ett antal ämnesexperter som finns till för att hjälpa dig inom specifika områden. Tänk dock på att dessa nödvändigtvis inte hjälper dig med att redigera en artikel utan de finns främst till för att ge tips och råd om hur en artikel kan förbättras. När man granskar en artikel ska man se på artikeln med kritiska ögon, men det är viktigt att man kommer med konstruktiv kritik och att man inte klankar ned på någon annans arbete. Som artikelgranskare bör man ta i akt följande frågor när man ser över en artikel:

  • Saknas något?
  • Finns det någon uppgift som behöver utredas närmare?
  • Är någon uppgift helt irrelevant för ämnet?
  • Förekommer felaktiga uppgifter (eller uppgifter som verkar osannolika)?
  • Bryter enskilda meningar mot Wikipedias riktlinjer?
  • Är artikeln skriven från en neutral utgångspunkt?
  • Har artikeln ett globalt perspektiv?
  • Har alla bilder godtagbara licenser? Finns det andra bilder som kunde passa bättre?
  • Vem får bli ämnesexpert?

För att bli ämnesexpert krävs det att man är registrerad användare på svenska Wikipedia och att man känner sig mogen att svara på frågor om ämnet man är expert på. Anser du att du uppfyller kraven för detta är det bara att anmäla sig under rubriken nedan.

  • Hur vet jag när artikelgranskningen ska avslutas?

Granskningen avslutas när nominatorn drar tillbaka nomineringen eller när artikeln uppnår något av nedanstående krav:

  • Artikeln har varit granskad i över sex månader.
  • Artikeln har blivit nominerad för bra- eller utmärkt-status eller nominerad för omprövning på denna sida.
  • Något slags konsensus har uppnåtts.
  • Artikelns målsättning har uppnåtts.
  • Vem får avsluta en granskning?

Den som känner sig mest manad (även som nominator får du avsluta artikelgranskningen). För att avsluta en granskning gör följande:

  1. Se vilket krav som uppfylls under frågan ovan.
  2. Gå till redigeringsläget på artikelns diskussionssida.
  3. Skriv {{DGT|Anledning|~~~~}} längst ned på diskussionssidan. Klistra sedan in all information som framkommit under granskningen under denna mall. Ta samtidigt bort mallen {{Artikelgranskningar}} från diskussionssidan.
  4. Sluta av med att ta bort artikeln från den här sidan.
  5. Anser du att artikeln är välskriven och uttömmande kan den vara en kandidat för att bli utvald. Nominera i så fall artikeln på Wikipedia:Artikelnomineringar.

Artikelgranskningar[redigera | redigera wikitext]


  Natur/vetenskap/teknik  [redigera | redigera wikitext]


Denguefeber[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Ion-5 (diskussion) 17 april 2014 kl. 17.56 (CEST)
  • Motivering: En nästan komplett översättning av en featured article
  • Målsättning: Allmän kontroll, mål utvald status
  • Diskussion:

  Kultur/media  [redigera | redigera wikitext]


Svensk ortografi[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Sjunnesson (disk) 1 januari 2014 kl. 08.29 (CET)
  • Motivering: Vad kan förbättras?
  • Målsättning: Bra artikel.
  • Diskussion:

Antar att det är en smaksak hur detaljerad artikeln skall vara. När jag tittar på stavningsutvecklingen under 1700- och 1800-talet känns det som artikeln tar väldigt starkt fäste på några få händelser, Nordiska rättstavningsmötet 1869 och Svenska akademiens ordlista 1889. Nordiska rättstavningsmötet 1869 fick inte så stora direkta konsekvenser även om de blev inledningen till en process, SAOL 1889 betyde några förändringar, men stavningen genomgick ganska många förändringar långt tidigare. Jag tänker på övergången från åhr till år, siö till sjö, giöra till göra och kiena till käna eller kena (senare till kenna och så till känna) omkring 1750 (fast det handlar ju delvis om den förändring som behandlas i avsnittet traditionells stavning då stierna och siö ursprungligen uttalades just så), att flera enkeltecknade konsonanter blir dubbla i början på 1800-talet som at (att), altså med flera. När det gäller förändringen av ä-ljud från e till ä i många ord hade många av de orden i högre utsträckning börjat stavas med e under 1800-talet. Äga stavades ofta just äga på 1700-talet, men stavningen med e blev vanligare mot mitten av 1800-talet. Tänkte också på att det står under perioden 1200-1500-talen att man var frikostig med konsonanttecknen. Jag skulle nog ha velat få med att det fortsatte in på 1600-talet, ja i vissa fall in på 1700-talet. aff är ganska vanligt i skrift ännu i början av 1700-talet, siöö (där handlar det ju inte om dubbel konsonant utan vokal) en ganska vanlig stavning åtminstone under slutet av 1600-talet.

Sedan går det givetvis inte att beskriva allt om inte artikeln skall bli enorm. Men kanske skulle artikeln vara med översiktligt och tala om allmänna tendenser och samtidigt vara tydlig med att det handlar om många fler förändringar. Inser att det är jättesvårt att avgöra vilka förändringar som skall anses som tillräckligt viktiga att vara med. Antar att du redan funderat en del på den biten och mitt inlägg kanske inte är till någon hjälp att förbättra artikeln. Ville alla fall försöka komma med lite idéer.FBQ (disk) 11 januari 2014 kl. 23.16 (CET)

Tack för att du har gått igenom artikeln. Det som har varit litet svårt med det här ämnet är att kunna hitta litteratur som täcker så mycket som möjligt av den svenska stavningens historia. När det gäller 1800-talet verkar de få som har skrivit något om det ha riktat in sig just på de tre årtalen 1801, 1869 och 1889. Om jag bara hittar mer litteratur, så går det att skriva mer. Den bok jag mest har använt som källa, Pettersson, Gertrud (2005). "Svenska språket under sjuhundra år.", har bara rätt översiktligt skrivit om skriftspråkets utveckling från 1200-talet och fram till 1906, och övrig litteratur som jag har hittat har inte heller varit så frikostig med upplysningar. Sjunnesson (disk) 17 januari 2014 kl. 12.40 (CET)
Jag misstänker att det kanske inte finns så mycket skrivet i ämnet, möjligen enskilda språkvetenskapliga avhandlingar eller uppsatser. Jag skrev faktiskt en ganska skruttig uppsats om Språkutvecklingen i Sverige under 1800-talet på gymnasiet för herrans många år sedan, då byggde jag mest på jämförelser. Men då blir det ju egenforskning. Däremot borde ju ordböcker och läroböcker i grammatik fungera bra, fast då handlar det ju främst om efter 1800-talet, dessförinnan är de ju ganska sällsynta. Sedan är frågan vilken nivå man skall lägga sig på för att få artikeln utvald, mycket av mina förslag är nog sådant som artikeln skulle kunna klara sig utan och ändå bli vald till utmärkt. Man skulle ju ändå kunna plocka med tidstypiska åsikter i språkfrågan som exempel - jag tycker till exempel att Olof von Dalin borde vara omtalad i artikeln. Wikipediaartikeln skriver inte mycket om hans betydelse för svenska språkets utveckling, det gör däremot [biografiskt lexikon], kanske kan man infoga en del från den texten. Jag tror annars att jag kanske har några källor, men jag får återkomma om några dagar.FBQ (disk) 17 januari 2014 kl. 13.14 (CET)
Jag läste lite i Daniel Anton Sundéns Svensk rättskrifningslära och han framhåller Johan Erik Rydqvist som skapare av en skiljelinje mellan ett äldre och ett nyare språk, även där är wikipedias artikel ganska tunn men biografiskt lexikon har betydligt mer att berätta. Jag får som sagt återkomma.FBQ (disk) 17 januari 2014 kl. 13.43 (CET)
Om Rydqvists argumentation gentemot förslagen vid rättstavningsmötet kan man läsa följande i Svenskt biografiskt lexikon: "R:s viktigaste skäl för att behålla stavningar som -fv-, -f och -f- (i gifva, gaf och hafre) är märkligt: Danskans av uttalas au. Vill nystavarna att sv hav, tavla, havre skall uttalas hau, taula, haure?". I Ebbe Lindells bok Om rättskrivning (2006) beskrivs Rydqvist som en starkt konservativ motståndare till reformförslagen, och där finns (bland annat) också samma citat som i SBL. Den bok du har läst, Svensk rättskrifningslära, har jag inte tillgång till. Men om Rydqvist skapade "en skiljelinje mellan äldre och nyare språk" (när det gäller just ortografi) var det väl att han starkt motsatte sig förslag till en förändrad stavning i svenska (enligt Ebbe Lindells beskrivning)? Sjunnesson (disk) 20 januari 2014 kl. 18.06 (CET)
Nu har jag lagt till ett stycke om Johan Erik Rydqvists synpunkter på eventuella stavningsreformer. Sjunnesson (disk) 30 januari 2014 kl. 17.59 (CET)
Det såg bra ut :-) Mycket av det jag nämner är ju som sagt sådant som troligen inte behöver vara med. Then Swänska Argus tycker jag dock åtminstone skulle nämnas i en artikel om svensk ortografi.FBQ (disk) 31 januari 2014 kl. 11.20 (CET)
Jag har försökt att hitta källor till hur Olof von Dalin och Then Swänska Argus har påverkat svensk ortografi. Jag är själv ingen expert på det ämnet, utan bara allmänt språkintresserad. Utan de källor jag hänvisar till hade jag inte kunnat skriva artikeln. Jag hittade inget i Svenskt biografiskt lexikon som direkt (möjligen indirekt) visade på Dalins insatser för ortografin. Citat som t.ex detta: "... och så skapade han blott tjugufemårig den nya svenska prosan och gav den »en egendomlig påtaglig svenskhet, knappt överträffad av någon i vår litteratur utom Strindberg»." handlar ju inte om ortografin. I Nationalencyklopedin står det så här om Then Swänska Argus: "Dess lediga prosa, med god återgivning av talspråk, är epokgörande för svensk språkhistoria." Så naturligtvis var Dalin betydelsefull för det svenska språket och dess sätt att skrivas. Men var han betydelsefull just när det gäller stavningen? Dalin nämns också på några rader i Gertrud Petterssons "Svenska språket under sjuhundra år". Men varken där eller i NE kan man hitta något om hans specifika betydelse för svensk rättskrivning. Och i NE:s artikel rättskrivning nämns han inte alls, och inte heller i Ebbe Lindells "Om rättskrivning". Det finns också två tjocka biografiska böcker om Dalin, en av Martin Lamm, 1908, 457 sidor, och en av Ingemar Carlsson, 1966, 459 sidor. Inte heller i dem tycks det finnas något användbart om Dalins betydelse specifikt för ortografin. Men du kan kanske själv tillägga något i artikeln om Dalins insatser för svensk ortografi? Jag har tyvärr inte lyckats hitta någon bra källa för just det. Om Rydqvist var det lätt att hitta material beträffande ortografi, men när det gäller Dalin är det tvärt om, trots att det finns oändligt mycket mer skrivet om honom än om Rydqvist. Sjunnesson (disk) 31 januari 2014 kl. 17.07 (CET)
Jag antar att det handlar om att stavningsläran var mycket mer formaliserad på 1800-talet och att det därför är lättare att sätta fingret exakt på hur stavningen utvecklats då. Jag skall se vad jag kan hitta, jag har en massa annat på gång just nu så vi får se hur mycket tid jag får över. FBQ (disk) 1 februari 2014 kl. 16.46 (CET)
Det går säkert att ifrågasätta vilken betydelse Dalin spelade för svenska språkets utveckling vid mitten av 1700-talet, jag kan egentligen ämnet för dåligt för att avgöra. Han brukar framhållas som den som framför allt påverkar utvecklingen. Helt klart är dock att det sker en kraftig, om än kanske gradvis förändring av stavningsnormerna vid mitten av 1700-talet. Det skulle behöva komma med. Men som sagt, jag skall återkomma. ----
Min uppfattning om Dalin är att hans främsta insats för svenska språket var på meningsbyggnadens område och att det var där han fick sin stora betydelse. På det ortografiska området var kanske Lars Salvius den mest framstående på 1700-talet. Det var också en stor batalj om ortografin på under det århundradet mellan Jesper Swedberg och Urban Hjärne. Så det är ett spännande århundrade och det hände nog en hel del med ortografin. Det är ingen brådska med artikeln, så ta den tid du behöver. Och jag kanske försöker mig på att skriva litet om Salvius. Sjunnesson (disk) 2 februari 2014 kl. 10.17 (CET)
Jag har nu hittat en bok av Ulf Teleman (2004) som lite grann tar upp hur Dalin kan ha påverkat den svenska ortografin. Men han skriver också: "Någon undersökning av Dalins betydelse för språkvårdarnas rekommenderade regler eller för de tillämpade reglerna i den efterföljande tidens texter har inte gjorts." Sjunnesson (disk) 6 februari 2014 kl. 15.34 (CET)

Ja, må han (hon) leva[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Rex Sueciæ (disk) 4 januari 2014 kl. 17.01 (CET)
  • Motivering: Kort, men uttömmande och väl källbelagd och illustrerad artikel som varit stabil i ett drygt halvår.
  • Målsättning: Att artikeln blir antagen till utmärkt.
  • Diskussion:

Artikeln ser bra ut; däremot saknar jag texten. Borde den inte gå att lägga ut på Wikisource om det nu skulle vara så att vi inte ska ha texter på Wikipedia, och åtminstone länka till Wikisource från artikeln? Tanzania (disk) 7 februari 2014 kl. 15.15 (CET)

Instämmer med Tanzania. Utöver det har jag dock ett par frågor. Är det känt hur sången fick genombrott för just födelsedagsfirande? Var sjungs sången - är det bara Sverige, eller är det alla svensktalande områden (åsyftar mest Åland/Finland och Estland)? Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 februari 2014 kl. 14.04 (CET)

Ingen skriver någonsin "han (hon)" och menar "han/hon". Betydelserna är ju helt olika. Vad är motiveringen till det fullständigt o-POMMF:iga namnet?

Peter Isotalo 13 februari 2014 kl. 15.57 (CET)

Personligen tycker jag att texten framgår av artikeln och att det räcker, men visst kan man lägga den på Wikisource.
Jag ska konsultera huvudkällan igen och se om det finns svar på Dieselmotorvagnars frågor, men jag tror inte det.
@Peter: Det var ju en hel del diskussion om titeln här och jag försökte kompromissa, men jag är inte nöjd med det. Titel borde vara "Ja, må han leva".
Rex Sueciæ (disk) 14 februari 2014 kl. 00.00 (CET)
Vad är sångens titel i källorna? För jag vägrar tror att det faktiskt står "han (hon)"?
Peter Isotalo 14 februari 2014 kl. 08.48 (CET)
Jag har inte sett någon annan titel än "Ja, må han leva". Rex Sueciæ (disk) 15 februari 2014 kl. 22.40 (CET) 
En annan synpunkt, borde det inte stå sjungs snarare än sjöngs vad gäller Thunbergs "lämner gemaken". Åtminstone när jag läste i Uppsala sjöngs den flitigt där, jag kan inte annat tro att den fortfarande sjungs och att melodin är densamma.
Jag noterade meningen Från en bröllopsskildring, sannolikt från ca 1880, berättas att man sjöng en fortsättning "Och när de har levat […] ja, då ska de skjutas på en skottkärra fram".. Men av de övriga beläggen på texten är de äldsta från 1914. Är det så att det finns andra uppteckningar om att texten använts före 1914 eller har årtalet 1880 blivit fel?--FBQ (disk) 16 februari 2014 kl. 11.44 (CET)

Slavisk mytologi[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Ion-5 (diskussion) 16 april 2014 kl. 20.12 (CEST)
  • Motivering: Allmän genomgång
  • Målsättning: Utvald status
  • Diskussion:

  Geografi/samhälle  [redigera | redigera wikitext]


Wiesbaden[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: 88.152.231.4 9 oktober 2013 kl. 11.51 (CEST)
  • Motivering: Omfattande och källbelagd
  • Målsättning: Utvald artikel
  • Diskussion:

Artikeln behöver fler fotnoter för att kunna bli utvald. Över huvud taget behövs fler källor till artikeln. Den skulle också behöva utökas med sådant som saknas. Motsvarande artikel i tyskspråkiga Wikipedia är nästan tio gånger större. Den har 102 fotnoter och ett är väl belagd med källor. Sjunnesson (disk) 12 november 2013 kl. 08.25 (CET)

I rubriken järnväg fanns två meningar som troligen var kopierade från artikeln om Rostock men sedan glömdes troligen att anpassa de för Wiesbaden. De här:
  • Rostock har fjärrförbindelser med Deutsche Bahns Intercity Express.
  • Man har förbindelser med mindre orter i Mecklenburg-Vorpommern (bland annat Koblenz, Frankfurt, Limburg, Mainz, Darmstadt, Aschaffenburg).
Jag har än så länge tagit bort meningarna. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 21 februari 2014 kl. 15.32 (CET)
Som Sjunnesson, jag tycker historiken var väldigt tunn för en så betydande stad, nästan ingenting om stadens näringslivshistoria. Betydligt mindre där än hos NE.--FBQ (diskussion) 2 april 2014 kl. 22.37 (CEST)

Krim[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Paracel63 (diskussion) 2 mars 2014 kl. 19.14 (CET)
  • Motivering: En ouppdaterad artikel
  • Målsättning: Utvald artikel (alt. nedgradering)
  • Diskussion:

Artikeln blev Utmärkt artikel för sex år sedan. Sedan dess har mycket relevant information (historisk, politisk, administrativ, statistisk) hunnit bli något inaktuell. Den behöver ses över för att se om stjärnan fortfarande kan anses motiverad eller om en nedgradering är bättre. Just nu händer mycket på och runt Krim, så artikeln har ögon på sig från många läsare.--Paracel63 (diskussion) 2 mars 2014 kl. 19.14 (CET)


Hökarängen[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: --Ankara (diskussion) 4 april 2014 kl. 12.58 (CEST)
  • Motivering: Utförlig och välillustrerad artikel.
  • Målsättning: Utvald artikel
  • Diskussion:

Mycket bra. De sakområden som behandlas uppfattar jag som väl tackande, och bra med bilder och jag ser inga problem med källor. Det jag främst saknar är avsnitt om geografi/natur (förutsättningar). Dels hur det var uraprungligen: åkrar, hagmark, berg, skog, vägar och inte minst den lilla bäcken vars slut ännu rinner ut i Drevviken (och bron över denna som har en egen historia, om den nu ingår i Hökarängen). Ock den nutida geografin med tunnelbana, sportfält, Örbyleden, Fagersjövägen, perstorpsvägen och Nynärvägen (om den nu ligger i Hökarängen). Jag skulle också vilja se mer om namn, Själva Hökarängen men också för de olika områden, när beslutades de.--Yger (diskussion) 5 april 2014 kl. 14.22 (CEST)



  Sport/fritid  [redigera | redigera wikitext]


Inga artiklar för tillfället.

  Historia  [redigera | redigera wikitext]



Kinesiska murens historia[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Bairuilong (diskussion) 29 mars 2014 kl. 12.51 (CET)
  • Motivering: Önska höja kvalitén på artikeln.
  • Målsättning: Att artikeln så småningom blir antagen till utmärkt.
  • Diskussion:

En första reflektion är att bilderna över kinesiska murens historia är alldeles för stora och tar för mycket av utrymmet. Möjligen skulle de också vara högerställda istället för vänsterställda. Sjunnesson (diskussion) 29 mars 2014 kl. 17.18 (CET)

Jag har förminskat bilderna, men jag har hittills behållit dem vänsterjusterade då jag tycker det ger en mer harmonisk layout. --Bairuilong (diskussion) 30 mars 2014 kl. 12.47 (CEST)

Majoriteten av källorna är inte trovärdiga. ForeignerCN.com och Travel China Guide är reseguider, inte historiekällor, precis som Evans (2006). Samma sak gäller för Great Wall och andra amatörsidor. Det skulle inte ens funka för bra status. Det behövs något skrivet av riktiga historiker eller Kina-kännare. Den engelska artikeln har en hel del bra källor som kan vara värda att kolla.

Peter Isotalo 29 mars 2014 kl. 19.49 (CET)

Stor del av information är baserad på Julia Lovell vilket har varit basen i arbetet, De mindre akademiska källorna är huvudsakligen komplement även om en del information även kommer därifrån. --Bairuilong (diskussion) 30 mars 2014 kl. 12.47 (CEST)
Jag ser att du har notat en hel del till Lovell (felstavat "Lowel" i artikeln), men det är ju också nästan den enda källan. Det är ett problem i sig att bygga så mycket av en artikel på bara en författare. Hur som helst så måste alla de där reseguiderna ersättas. De är inte godtagbara källor vad gäller historia.
Noterar att språket skulle behöva förbättras. Vissa meningar är på gränsen till ogrammatiska, och många är svåra att följa eller är aviga i allmänhet. Exempel:
  • "Ofta tillskrivs den utökning och sammankoppling av tidigare murar som gjordes under Qindynastin av Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi (regenttid som kejsare 221-210 f.Kr.) som ursprunget till den kinesiska muren." - en väldigt lång bisats är instucken i det väsentliga påståendet, att Qin anses vara den som "grundade" muren; behöver skrivas om
  • "Under inbördeskriget efter Qindynastins fall 206 f.Kr och innan Liu Bang skapat Handynastin och år 202 f.Kr. utropat sig som kejsare Gaozu hade han påbörjat renoveringen av den tidigare Qinmuren kring Gula floden för att skydda Kina mot de nu enade och starka nomaderna Xiongnu." - alldeles för mycket info i samma mening; dela upp
  • "År 1550 lyckades Altam Khan dock rida runt murens östran ändpunkt och började plundra och bränna Pekings förstäder." - svårbegripligt "dock", konstig satsbyggnad
Mängden kinesiska tecken är lite i överkant. Ändlösa variationer av "dynasti+长城" är definitivt onödigt. De som faktiskt har kan läsa kinesiska kan kolla upp sånt här själva rätt enkelt. Satsa gärna på att länka mer till artiklar som Jindynastin och Chu (stat). Där kan den som vill förkovra sig i kinesiska språket. Ska tillägga att jag själv läst kinesiska, så det är inte att jag är ointresserad, det är bara lite distraherande.
Jag är tveksam till användningen av termer som "Qinmuren", "Mingmuren", "Henanmuren", etc. Jag tvivlar på att de här termerna faktiskt används på svenska. Det skulle vara bättre att skriva "Qindynastins mur", "muren under Ming", "muren i Henan", etc. Det ger också möjlighet till mer språklig variation.
Peter Isotalo 30 mars 2014 kl. 22.23 (CEST)
Tack för din feedback igen. Jag är glad att du tar dig denna tid. Det får bli ett nästa (och ganska tunga) jobb att byta ut referenser. Dock kan jag ju göra det lätt för mig att bara låna referenser från engelska WP där jag antar att det går att hitta motsvarande information. (jag har faktiskt inte detaljläst den engelska versionen ännu) Det pinsamma stavfelet av Lovell är justerat  ;-)
Jag kommer i närtid att förenkla och förbättra de meningar du kommenterade, och jag är tacksam om fler felaktigheter och otydligheten uppmärksammas.
Var det gäller kinesiska tecken är jag kluven. Jag förstår att de stör om man inte har direkt intresse för språket, men personligen tycker jag det ibland är ett problem när jag läser engelska texter om Kina där jag definitivt saknar kinesiska tecken för vitala platser och namn. Dock är det nog ett problem för en ytterst liten skara, så du kan nog ha rätt i att jag ska minimera dem.
Jag personligen säger ofta t ex "Qinmuren", men det kanske är en dålig direktöversättning från kinesiskan (där det definitivt är ett etablerat uttryck). Jag ska kika över detta.
--Bairuilong (diskussion) 31 mars 2014 kl. 07.51 (CEST)
Om du tar källhänvisningar från engelska artikeln rekommenderar jag nästan en direkt översättning. Det får inte bli något glapp mellan information som du själv bidragit med och vad de engelskspråkiga användarna har avsett med sin information. Du kan så klart formulera om, ändra disposition och liknande, men betrakta varje textmängd med efterföljande källnot som en sammanhängande enhet.
Färre tecken är min rekommendation, men det kan bli en annan bedömning om du nominerar. Men alla "-长城" tror jag du kan skippa. Det är väldigt mycket upprepande och det är väldigt knutet till "-muren"-termerna, och de är aviga i sit. Sätt förresten all kinesiska inom parentes. Det är standardsättet att skriva namn på andra språk.
Du kan gärna lämna ett meddelande när du tycker att du putsat på språk och källor. Då blir det mer meningsfullt att granska själva innehållet.
Tack själv för att du bidrar.
Peter Isotalo 31 mars 2014 kl. 17.27 (CEST)
Jag har nu ytterligare filat en del på artiklen baserat på de kommentarer jag fått. Jag har även påbörjat arbetet med att byta ut en del referenser. Dock ställs jag inför dilemmat om det är vettigt att plocka bort information ur artikeln bara för att källan kommer från ett historieforum som är en del av en reseguide. Detta måste nödvändigtvis inte vara en dålig referens.
--Bairuilong (diskussion) 5 april 2014 kl. 08.17 (CEST)
En reseguide skrivs av personer som inte har någon som helst auktoritet inom ämnet historia. Dess syfte är också främst att berätta saker på ett så dramatiskt och positivt sätt, vilket betyder att de har ett uppenbart POV-problem. De är i praktiken inte bättre än någon okänd historiebloggare.
Och forum går definitivt bort. Det kan vara en bra vägledning till bättre källor, men aldrig en källa i sig. Det faller på kriteriet att de är självpublicerade av lite vem som helst. Se WP:Trovärdiga källor för en genomgång av källtyper.
Peter Isotalo 5 april 2014 kl. 13.59 (CEST)

Slaget vid Waterloo[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Ion-5 (diskussion) 16 april 2014 kl. 20.09 (CEST)
  • Motivering: Allmän genomgång
  • Målsättning: Utvald status
  • Diskussion:

Slaget vid Aspern-Essling[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Ion-5 (diskussion) 16 april 2014 kl. 20.09 (CEST)
  • Motivering: Allmän genomgång
  • Målsättning: Utvald status
  • Diskussion:

Det behövs puts av språket - jag har lite svårt att ge exempel, men det känns att den baseras på engelska källor, vilket gör att vissa meningar inte flyter helt perfekt på svenska. Sedan ligger referensnoterna innanför meningens sista punkt, och principen brukar vara att de sätts efter punkten, om de avser hela stycket. Dessutom saknar flera stycken referensnoter. Rubriken "Bibliografi" brukar inte användas, utan antingen är det "Källor" (om de använts som källor till artikeltexten), eller så är det "Vidare läsning".--Historiker (diskussion) 16 april 2014 kl. 20.49 (CEST)


  Listor  [redigera | redigera wikitext]


Inga listor för tillfället.

  Portaler  [redigera | redigera wikitext]


Inga portaler för tillfället.

Ämneskunniga[redigera | redigera wikitext]

Dessa användare har specialistkunskaper (eller åtminstone stort intresse) inom vissa ämnesområden. Kontakta dem gärna, till exempel på deras diskussionssidor, om du behöver hjälp i något av "deras" ämnen.

Användarnamn Går att kontakta angående Information Meriter
AHA Biologi (främst zoologi, ornitologi, systematik), konst (främst samtidskonst och svensk 1900-tal), arkitektur, musik (främst populärmusik men även 1900-tals avantgarde),
Blåmes Geografi, musik, spel, filmer, språk
dnm Statsvetenskap, sociologi, kriminologi, genusteorier av diverse slag, ekonomi, politik, historia. Verksam inom utbildning och forskning
FBQ Historia (särskilt Sveriges historia) Svensk kulturhistoria - ett något luddigt begrepp och ett gigantiskt område, där jag har en hel del luckor, men svårt att säga ringa in exakt var. Har ägnat mig en hel del åt hembygdsforskning i Norduppland och studerat källmaterial medeltid och fram till ca 1800, en del liknande på andra håll. Svensk glastillverkning före 1900, svenskt silver före 1900, fotografier och fotografiutveckling 1839-1875, dräkthistoria mest 1800-tal, fajans och tidigt flintgods, svensk möbelkultur -1900 och en del annat i den vägen, materiell kultur över huvud taget, främst före 1850 även om jag ibland rör mig lite framåt, kanske som längst emot 1930. Också lite som Yger, litteratur, konst, vetenskap under 1600- 1700- och 1800-talet - även om jag kanske inte direkt fokuserat på idéhistoria. Fil. kand. i arkeologi, kandidatuppsats i etnologi, studier i historia, ekonomisk historia, konsthistoria och kulturvetenskap m.m. och en del egenstudier.
FreddoR Historia, geografi, filosofi, religion, samhällsvetenskap, politik
Green Yoshi Bilsport (särskilt racing) Framför allt standardvagnsracing och formelbilsracing. Även lite rally. Endast ett fritidsintresse.
Historiker Historia, särskilt svensk stormaktstid, första och andra världskrigen
Idunius Historia, konst, arkitektur, litteratur, musik Fil.mag i kulturhistoria/historia med påbörjad forskning inom engelsk renässans.
jca Cykelsport Har väldigt stor koll på nationell nivå, men även bra på internationell nivå på både landsvägscykling och velodrom. Bl.a. riksmästerskaps-tvåa i velodrom. Detta är även mitt största fritidsintresse!
Jopparn Geografi, samhällsvetenskap, politik, medicin, filmer, TV-produktioner, astronomi
Joshua06 Försvarsmakten, militärväsen, försvarsindustri, försvarsbeslut. Har väldigt bra koll på det mesta rörande Försvarsmakten och dess utveckling, organisation och historia från 1900-talet och framåt. Bidrar även till Wikimedia Commons med illustrationer från före detta regementen, flottiljer och andra militärväsen. Ett fritidsintresse som vuxit fram genom åren. Skrivit nästan samtliga artiklar om försvarsbeslut och garnisoner. Täckt in så att alla förband som existerat i Sverige under 1900-talet har egen artikel. Standardiserat alla artiklar med anknytning till Försvarsmakten, så de är likformiga.
Lsj Evolutionsbiologi, mänsklig evolution, kreationism, språkets ursprung, fysik, partikelfysik, astrofysik Har bra grundkoll på evolutionsteori, med ett särskilt intresse för människans evolution och ("negativt") för kreationism. Har även bra grundkoll på allmän fysik och jag kan mer om partikelfysik och vissa delar av astrofysiken, särskilt kosmologi. Självlärd inom evolutionsbiologi, till en nivå där jag undervisar om evolution på högskolenivå. Publicerat några skrifter med kritisk granskning av kreationistargument. Inom fysik har jag en fil.dr. i partikelfysik. Forskat inom astropartikelfysik. Mångårig erfarehet av högskoleundervisning i fysik och astronomi. Skrivit grundläggande lärobok i astronomi, håller på med en i fysik.
Natox Teknik, fysik, kemi, matematik
Niklas R Musikteori, musikhistoria, pedagogik/utbildningsvetenskap. Har bra grundkoll på det mesta, om inte annat vet jag hur jag kan hitta det i litteraturen (men det kan ta några dagar). Viss engelskspråkig musikteori som är ovanlig inom sverige har jag dålig koll på, ofta vet jag inget om korrekt motsvarande terminologi på svenska. Musikhistoria är jag bättre på ju äldre musiken i fråga är. Fråga så berättar jag om jag besitter kunskaperna eller ej. Musiklärarutbildning med inriktning mot (bl.a.) musikteori och gehör. Läser pedagogik/utbildningsvetenskap på masternivå. Har undervisat i Gehörs- och musiklära på gymnasienivå.
OggeSweden Historia, geografi, ekonomi, näringsliv, samhällsvetenskap, politik, teknik, biologi, medicin, spel, filmer, TV-produktioner, idrott, fysik, kemi, matematik, astronomi
Oshifima Teknik, språk, fysik, kemi, matematik, astronomi
Paracel63 Tecknade serier, animerad film, språk, geografi och historia. Bra på serier (särskilt vuxenserier) från Frankrike, Sydeuropa, Argentina och Japan. Har facklitteratur och, genom språkkunskaper, tillgång till artiklar på diverse språkversioner av Wikipedia. Vad gäller animerad film specialintresserad av Studio Ghibli, Madhouse och all animation av realistisk karaktär. Även större intressen av språk, geografi och historia. F.d. redaktör för Bild & Bubbla, översättare av serier från franska (bl.a. Lucky Luke och Smurfarna), f.d. ämnesexpert på Nationalencyklopedin, håller föredrag om anime. Läst geografi, journalistik och franska på universitetet.
Peter Isotalo Historia, kulturhistoria, marinarkeologi, språk (kinesiska, japanska), lingvistik (särskilt fonetik och etymologi), genus, ras, etnicitet.
Popperipopp Arbetsrätt, filosofi, etik, vetenskapsteori, politisk filosofi Bra på främst svensk arbetsrätt med vissa allmänna kunskaper om arbetarrörelsen. Även särskilt intresserad av metaetik och politisk filosofi från 1950-talet och framåt. Vad det gäller arbetsrätt har jag gått en grundkurs vid Lunds universitet och varit fackligt samt journalistiskt aktiv inom ämnet. Inom fysiken försöker jag hitta tid till att avsluta magisteruppsatsen i praktisk filosofi. Jag har ett års studier i teoretisk filosofi.
Poxnar Religion, samhällsvetenskap, politik, spel
Rasmus 28 Historia, samhällsvetenskap, militärväsen, kommunikationer, numismatik Har länga varit intresserad av flera olika saker, är främst intresserad av militärväsen, mynt och järnvägar men har även vissa kunskaper gällande besläktade ämnen såsom spårvägar, flyg, fartyg, sedlar, medaljer, samhällsvetenskap och allmän historia. Har även särskilda intressen gällande uniformer och militärmusik inom vilka ämnen jag skrivit ett betyande antal artiklar. Mångåriga fritidsintreesen
Ricjac Historia, geografi, ekonomi, näringsliv, samhällsvetenskap, politik, teknik, spel, filmer, TV-produktioner, idrott
Tanzania Historia, kultur, litteratur Litteratur, litteraturhistoria, världslitteratur, interkulturalitet, litteraturteori. Intresserad av och har gott om källor om litteratur. Studier på kandidatnivå. Intensivkurs i världslitteratur under David Damrosch bl.a.
Thuresson Historia, geografi, litteratur, film
Tomas e Kemi, fysik, naturvetenskap och teknik allmänt, teknik- och vetenskapshistoria, biomedicin, läkemedel, militärväsen, ekonomi, vin, mat och dryck allmänt. Utbildningsmässigt kemitekniker, tekn.dr. i fysikalisk kemi, därutöver en del biologi och ekonomi/samhällsvetenskap.
Tostarpadius Historia, geografi, filosofi, religion, samhällsvetenskap, politik, konst, arkitektur, litteratur, musik, språk
Yger Historia (särskilt Sverige under 1800-talet)
Administrativa indelningar i Sverige, speciellt socknar
Speciellt intresserad av 1830-1890 och hur de olika tanketrenderna var då. 40+ års fritidsstudier.
Skrivit alla sockenartiklar i sv:wp
Ymer Göteborgs historia och nutid, varvsindustrin samt fordonsindustrin. Hämtar 99% ur eget, omfattande bibliotek.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Notering: Ämnesindelningen är ett försök att göra det lättare att hitta nominerade artiklar i en viss kategori. Indelningen är gjort enligt någon sorts princip om minsta möjliga förvåning eller logik, det vill säga att artiklar som behandlar skeenden från förr nog har med Historia att göra, artiklar som behandlar verk/publikation av något slag nog kan tillhöra Kultur/media. Det är upp till nominatorn att bestämma var artikeln bäst "hör hemma" och för enkelhets skull bör kanske artikeln ligga kvar där under hela nomineringstiden.