Wikipedia:Artikelgranskningar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
Utmärkta artiklar · Bra artiklar · Rekommenderade artiklar · Utmärkta listor · Utmärkta portaler · Utmärkta artikelserier · Utvalt innehåll · Utvald artikel · Utvalda artiklar · Utvalda bilder
Kriterier · Granskningar · Nomineringar · Statistik · Tidigare utvalda

Vanliga frågor[redigera | redigera wikitext]

  • Vem får nominera en artikel?

Vem som helst får nominera vilken artikel som helst på svenska Wikipedia för att bli granskad. Den som nominerar en artikel kallas för nominator och nominatorn har rätt att när som helst dra tillbaka sin nominering. En artikel som läggs upp på denna sida måste inte hamna på sidan Artikelnomineringar, men den kan göra det om den bedöms som tillräckligt bra.

Processen för att nominera en artikel för granskning ser ut så här:

  1. Hitta en artikel du vill nominera.
  2. Lägg in den under rubriken Artikelgranskningar och lämplig ämnesrubrik[1] nedan (nya nomineringar läggs längst ner under den rubriken) med hjälp av följande mall:
==== [[Skriv artikelns namn här]] ====
*'''Begärd av:''' ~~~~
*'''Motivering:''' Din motivering här.
*'''Målsättning:''' En frivillig parameter där du beskriver vad du vill att artikeln ska uppnå efter att granskningen är gjord.

*'''Diskussion:'''

</div>
----
  1. Lägg in följande mall överst på artikelns diskussionssida: {{Artikelgranskningar}}
  • Vem får granska en artikel?

Det finns inga direkta krav för vem som får och inte får granska en artikel. Lättast att säga är att den som känner sig mest manad gärna får ta på sig ansvaret att granska en artikel. Det finns dock ett antal ämnesexperter som finns till för att hjälpa dig inom specifika områden. Tänk dock på att dessa nödvändigtvis inte hjälper dig med att redigera en artikel utan de finns främst till för att ge tips och råd om hur en artikel kan förbättras. När man granskar en artikel ska man se på artikeln med kritiska ögon, men det är viktigt att man kommer med konstruktiv kritik och att man inte klankar ned på någon annans arbete. Som artikelgranskare bör man ta i akt följande frågor när man ser över en artikel:

  • Saknas något?
  • Finns det någon uppgift som behöver utredas närmare?
  • Är någon uppgift helt irrelevant för ämnet?
  • Förekommer felaktiga uppgifter (eller uppgifter som verkar osannolika)?
  • Bryter enskilda meningar mot Wikipedias riktlinjer?
  • Är artikeln skriven från en neutral utgångspunkt?
  • Har artikeln ett globalt perspektiv?
  • Har alla bilder godtagbara licenser? Finns det andra bilder som kunde passa bättre?
  • Vem får bli ämnesexpert?

För att bli ämnesexpert krävs det att man är registrerad användare på svenska Wikipedia och att man känner sig mogen att svara på frågor om ämnet man är expert på. Anser du att du uppfyller kraven för detta är det bara att anmäla sig under rubriken nedan.

  • Hur vet jag när artikelgranskningen ska avslutas?

Granskningen avslutas när nominatorn drar tillbaka nomineringen eller när artikeln uppnår något av nedanstående krav:

  • Artikeln har varit granskad i över sex månader.
  • Artikeln har blivit nominerad för bra- eller utmärkt-status eller nominerad för omprövning på denna sida.
  • Något slags konsensus har uppnåtts.
  • Artikelns målsättning har uppnåtts.
  • Vem får avsluta en granskning?

Den som känner sig mest manad (även som nominator får du avsluta artikelgranskningen). För att avsluta en granskning gör följande:

  1. Se vilket krav som uppfylls under frågan ovan.
  2. Gå till redigeringsläget på artikelns diskussionssida.
  3. Skriv {{DGT|Anledning|~~~~}} längst ned på diskussionssidan. Klistra sedan in all information som framkommit under granskningen under denna mall. Ta samtidigt bort mallen {{Artikelgranskningar}} från diskussionssidan.
  4. Sluta av med att ta bort artikeln från den här sidan.
  5. Anser du att artikeln är välskriven och uttömmande kan den vara en kandidat för att bli utvald. Nominera i så fall artikeln på Wikipedia:Artikelnomineringar.

Artikelgranskningar[redigera | redigera wikitext]


  Natur/vetenskap/teknik  [redigera | redigera wikitext]


Denguefeber[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Ion-5 (diskussion) 17 april 2014 kl. 17.56 (CEST)
  • Motivering: En nästan komplett översättning av en featured article
  • Målsättning: Allmän kontroll, mål utvald status
  • Diskussion:

Har översättaren läst alla dessa källor? Jag är personligen mycket tveksam till att ha källnoter där man inte själv läst källorna. (Diskussionen om detta har först på annan plats; låt oss inte upprepa det här mer än att konstatera att vissa personer, däribland jag, tycker det ser illa ut med utvalda artiklarna där översättaren inte läst de angivna källorna.)

Den svenska terminologin förefaller dåligt kontrollerad. När man direktöversatt textens "infection of the heart" istället för att följa wikilänken till "myocarditis" vilket iw-länkar till hjärtmuskelinflammation blir jag misstänksam även mot resten. Heter det t.ex. "hemorragisk denguefeber" och "dengue-chocksyndrom"? Heter det transversell myelit - jag noterar att ordet "myelit" nämns i bara två artiklar här på svwp. Heter det Guillain-Barrés syndrom? osv.

Svenskan är inte dålig men inte heller smidig. Korta meningar staplas på varandra, det blir ingen god språkrytm. Mitt tips för att göra artikeln bättre skulle vara att sluta se texten som en "översättning" för att istället tugga om styckena till egen prosa, gärna genom att skära bort alla detaljer som kan ses som oklara. Typexempel: Förkorta "Andra neurologiska störningar eller sjukdomar (sjukdomar som påverkar hjärnan och nerverna) har rapporterats hos personer med denguefeber. Till exempel kan dengue orsaka transversell myelit och Guillain-Barrés syndrom. Även om det nästan aldrig förekommer så kan dengue också orsaka infektion i hjärtat och akut leversvikt." till "I samband med denguefeber har också rapporterats neurologiska sjukdomar, hjärtmuskelinflammation och akut leversvikt". "Neurologiska" omdirigerar i dagsläget till neurologi, om man inte vill se en röd länk och inte vill/kan skapa artikeln "neurologiska sjukdomar" kan man kanske ev. omdirigera det dit. Akut leversvikt bör omdirigeras till leversvikt - "akut leversvikt" och kronisk sådan är två skilda tillstånd med olika uppkomstmekanismer, okej de kan samsas i samma artikel men står det "akut leversvikt" i artikeln är det väl detta som bör länkas.

Sånt här ser jag som naturligt att göra i samband med överföring av artikel från annan Wikipedia. Wikipedia:Bygg ett nät - hoppsan, det är visst ingen egen sida längre och stycket har försvunnit ut! men det är viktigt, wikilänkarna ifrån artikeln är på sätt och vis en del av den. Och när det inte görs, då ifrågasätter jag översättarens kompetens att hantera ämnet. I så fall är det bättre att bara föra över den del av materialet som man bottnar i - här återvänder jag till mitt ifrågasättande av den direktimporterade notapparaten.

Jag kanske låter brysk och gör någon ledsen här. Det är inte min avsikt, men vitsen med en artikelgranskning är väl att ge konstruktiv kritik... det har jag försökt göra. --Stighammar (diskussion) 3 maj 2014 kl. 17.23 (CEST)

Vi har haft många omfattande diskussioner om vad som gäller för översättningar och källor. Den som är skeptisk till en källhänvisning får komma med riktad sakkritik. Att den är skriven på ett annat språk från början är inte saklig kritik.
Peter Isotalo 22 maj 2014 kl. 16.57 (CEST)
Jag ska tillägga att den engelska förlagan är en featured article, vilket betydet att den genomgått en granskningprocess med betydligt hårdare krav än någonting svenska Wikipedia har att komma med. Medförfattare är James Heilman, känd wikiaktivist, aktiv medlem i Wikipedias medicinprojekt, medverkande till dussintalet utmärkta eller bra artiklar om sjukdomar, medicine doktor och universitetslärare i medicin.
Peter Isotalo 22 maj 2014 kl. 17.38 (CEST)
Det spelar ingen roll vem den är skriven av. Enwp är ett annat projekt och vi skall inte importera källförteckningar och otapparater därifrån om de inte kontrollerats. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2014 kl. 19.22 (CEST)
Detta inlägg berör inte endast denna debatt, utan även debatten om översättningar och källor i stort. Jag har översatt material från både engelskspråkiga och tyskspråkiga wikipedia och jag kontrollerar alltid anförda noter. Emellanåt har fel sida angivits och några enstaka gånger har informationen inte stått i angiven källa. Självfallet tar det lite längre tid att kontrollera samtliga noter, men enligt min ringa åsikt är det värt det. Således kan det vara vanskligt att rakt av importera noter utan kontroll. Mvh Disembodied Soul (diskussion) 25 juni 2014 kl. 20.31 (CEST)

Snabelslidmöss[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Nordelch För Wikipedia - i tiden 24 augusti 2014 kl. 11.42 (CEST)
  • Motivering: Rätt lång artikel om en däggdjursfamilj med endast 4 arter, nästan helt täckt med referenser, kanske behövs språkvård.
  • Målsättning: rekommenderat, kanske kandidat för "bra artikel"
  • Diskussion:

  Kultur/media  [redigera | redigera wikitext]


Carl Michael Bellman[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Nineve (diskussion) 2 maj 2014 kl. 11.04 (CEST)
  • Motivering: Vad kan förbättras?
  • Målsättning: Utvald, i första hand att artikeln återfår rekommenderad status.
  • Diskussion:

Artikeln listar bland sina källor verk specifikt om Bellman men dessa verkar inte vara artikelns huvudkällor - åtminstone är det inte dessa som fotnotats. Mest fotnotade källan är en bok om svensk litteraturhistoria vilket är en utmärkt källa till delar av artikeln. Det är också artikelns styrka, att den behandlar Bellman som litteratur på ett seriöst sätt och t.ex. påpekar det där med den komik som över århundradena gått förlorad.

Att hitta uppgifter i artikeln som går att ifrågasätta är dock inte svårt. Jag har på rak arm ändrat efter bellman.net vad gäller de melodier som Bellman ibland uppges ha komponerat och bytt ut exempelmelodin, eftersom just denna angivna inte är den starkaste kandidaten (se kommentar till "Fjäriln vingad" på bellman.net), ifrågasatt (och tagit bort) fattiggraven och ifrågasatt uppgiften om att kvarlevorna skulle vara flyttade. Då är jag verkligen ingen expert, jag bara läste väldigt mycket om Bellman på nätet för någon månad sen.

Bellman.net är förvisso en privat websajt, men fackgranskad av bellmansexperten Gunnar Hillbom. Som första, ganska enkel åtgärd skulle jag föreslå att läsa igenom texterna på bellman.net för att identifiera sådant som motsäger vad som står i artikeln och sedan antingen källstyrka med bättre källor eller ändra enligt den sajten. För en pålitlig biografi utan inslag av myt och missförstånd är receptet förstås att beväpna sig med ett par av de bellmansbiografier som skrivits. Mycket arbete, jepp. --Stighammar (diskussion) 3 maj 2014 kl. 16.13 (CEST)

Bellmansällskapet är förstås också en bra webbplats att hämta/kontrollera fakta på. I bokform är Leif Landéns relativt nyutgivna Carl Michel Bellman. En biografi och Lars Lönnroths Ljuva karneval: om Carl Michael Bellmans diktning två utmärkta källor för den som vill hjälpa till att förbättra artikeln. Den sistnämnda handlar om Bellmans författarskap som jag tycker att det borde stå mycket mer om i artikeln. / Nineve (diskussion) 4 maj 2014 kl. 11.14 (CEST)
Jag skulle vara skeptisk till sajter som bellman.net och bellman.org om det kom till en nomineringsdiskussion. De är fortfarande självpublicerade källor, även om de är utmärkta tillägg till "Externa länkar". Att hänvisa till webbkällor av det slaget känns helt onödigt om det finns vettiga, akademiska källor publicerade.
Peter Isotalo 4 maj 2014 kl. 12.06 (CEST)
Jag tolkar grundbudskapet i det du säger som "artikeln bör, för att bli verkligt bra, baseras på tyngre källor". I detta instämmer jag. Sen har vi lite olika åsikter vad gäller detaljerna. IMHO är det inte säkert att "akademiska källor" alltid är de bästa. De är bäst för den som kan hela fältet, amatörerna bör framför allt gå till översikter... en bok om svensk litteraturhistoria är alltså förmodligen en bättre källa vad gäller Bellmans betydelse för svensk litteratur än en doktorsavhandling om någon aspekt av Bellmans författarskap. Hur knäppt det blir när amatörer refererar vilt till grundforskning som de knappt förstår ser man f.a. i de medicinska artiklarna på enwp. --Stighammar (diskussion) 6 maj 2014 kl. 14.21 (CEST)
De biografiska delarna av artikeln är, som jag ser det, klart svagast. Delar är absolut vederhäftiga men annat ser ut som ett hopplock av allt möjligt ner till Martin Stugarts frågespalt i DN om stockholmiana - en mycket svagare källa än Andhés fackgranskade websajt. Framför allt är det mycket som saknas. Bellmans leverne och i vilken grad han bör eller inte bör identifieras med figurerna i hans diktning är den bakgrund som helt saknas för att änkans yttrande (ett av flera motstridiga hon gjort, om jag inte tar fel) ska bli begripligt. Bygger vi ut både biografi och text om det rent litterära kanske vi får en mastodontartikel men då är det väl bara att knoppa av! Bellman räcker definitivt som ämne till ganska många artiklar (jämför antalet artiklar om ämnen inom dagens populärkultur).
Bellman som musiker/kompositör och hans visors musikaliska sammanhang är det saknade sammanhang som skulle göra stycket om hans musikinstrument vettigt. Där finns artikeln i dagsläget utan tvivel svagaste källa, min egen hänvisning till guidning på Bellmanhuset :p den skrev jag in för att ta bort info som inte kan vara annat än missförstånd. Jag ser nu att det finns info om cistern på Par Bricoles websajt vilket definitivt är ett steg framåt (fixar vid tillfälle om ingen annan hinner före). --Stighammar (diskussion) 6 maj 2014 kl. 15.11 (CEST)
Jag säger inte emot angående källor. Det finns utmärkta populärhistoriker, journalister, etc. som skriver utmärkta biografier. Och det finns även akademiker som skriver populärhistoriskt. Jag ville bara betona att just självpublicerade alster på webbsidor inte är okej. Ett minimum är att det är verk publicerade på något större förlag.
Peter Isotalo 6 maj 2014 kl. 15.48 (CEST)

Vad jag är mest skeptisk till i artikeln är den långa listan med "källor" som ingenstans är fotnotade. Är dessa böcker öht använda som källor eller har någon bara lagt in dem "för att det ser bra ut"? Minns hur folk i gymnasiet - inte du, inte jag, men någon vi kände ;-) lade in även de där böckerna som inte hanns med att läsa i litteraturlistan. Har dessa böcker varit använda som källor i artikelns tidigare versioner men infon ur dem har försvunnit ut ur artikeln? Hur vederhäftig denna lista med källor är kan bara avgöras genom "arkeologisk utgrävning" av artikelhistoriken, vilket aldrig kan redovisas i artikeln. Om texten arbetas igenom ordentligt och är ordentligt källstyrkt med källor som vi vet vilka de är kan listan rensas på gamla kvarlevor som vi inte har en aning om ifall de står där av rätt skäl eller ej. --Stighammar (diskussion) 6 maj 2014 kl. 15.11 (CEST)


Amanda Kerfstedt[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Junip (diskussion) 21 maj 2014 kl. 05.50 (CEST)
  • Motivering: Jag har så vitt jag vet uttömt alla skrivna källor kring hennes liv och författarskap. Vad kan förbättras?
  • Målsättning: Att artikeln blir antagen som bra.
  • Diskussion:

Jag har bara läst igenom introduktionen och första avsnittet under hennes biografi, men tycker redan att språket är väldigt svårt att läsa (även om det är helt korrekta meningar som används). Jag får känslan av att huvudförfattaren är van vid att skriva mycket på engelska eller läsa mycket engelska, för många av meningarna har typisk engelsk uppbyggnad med många bisatser som bromsar upp språket. Den kanske största bromsklossen är kanske denna: "Kerfstedt fann sig väl till rätta i skolmiljön och kom att, precis som när hon var mindre, ägna sig åt sin favoritsysselsättning, att skriva berättelser." Att Kerfstedt skrev berättelser som barn står redan några rader ovanför så det behövs inte nämnas igen, en bättre mening vore "Kerfstedt fann sig väl till rätta i skolmiljön och fortsatte där med att skriva berättelser." eller liknande. En språkkoll genom hela artikeln är därför nödvändig, framförallt är det ett väldigt överanvändande av kommatecken och bisatser som behöver ses över. I inledningen är det väldigt många meningar efter varandra som är uppbyggda "...Signild och hennes vänner, vilka skrevs...", "...novellen Synd, vilket kom..." och "...romanen Reflexer, vilken troligtvis..." och därför skulle behövas skrivas om. Icea (diskussion) 28 juni 2014 kl. 21.02 (CEST)

En språkgranskning är alltid välbehövlig, gå gärna in och ändra! Angående kommateringen så är den gjord efter traditionell praxis där man kommaterar konsekvent mellan huvudsats och bisats. Många bisatser är inget unikt för det engelska språket utan förekommer rikligt i svensk litteratur, bland annat äldre sådan, vilken jag företrädesvis läser. Du har helt rätt i att många bisatser minskar en texts läsbarhet, vilket kan vara problematiskt om man riktar sig till en bred målgrupp, som Wikipedia gör. Jag ska se över språket i artikeln igen och återkommer här för vidare synpunkter. Mvh --Junip (diskussion) 29 juni 2014 kl. 00.12 (CEST)
Jag har nu ändrat de meningar du tog upp samt ändrat den upprepande meningsbyggnaden i inledningen. Jag har också gått igenom artikeln och försökt göra språket lite enklare. Jag har även ändrat flera av de bisatser som börjar med "vilken" och "vilket". Titta gärna och återkom med synpunkter. Mvh Junip (diskussion) 29 juni 2014 kl. 15.59 (CEST)

Artikeln innehåller väldigt mycket text vilket gör den tungläst. Det åtgärdas först och främst genom att jobba på språket och förkorta meningarna, en del text kan flyttas till andra artiklar t.ex. bokartiklarna och eventuellt kan en del tas bort helt.

Hon skrev under pseudonymen "...y" ska det var tre punkter eller kanske ett uteslutningstecken? I andra inledande stycket nämner du att hennes två första barnböcker skrevs under pseudonym utan att nämna vilket.

Novellen Synd beskrivs som ett av hennes framstående verk. Borde den då inte ha sin egen artikel?

Bildtexterna är bättre än i många andra artiklar men det finns utrymme för förbättring. Till exempel kunde den något intetsägande "Eva från 1888, en av Kerfstedts romaner." bli "Eva en roman av Kerfstedt från 1888 i vilken hon kritiserar den sexuella dubbelmoralen i samhället."

Bibliografiavsnittet borde wikifieras.

Summa summarum så är det språket som är det viktigaste. En så här lång artikel blir trögläst om språket inte flyter och meningarna är obefogat långa. De andra punkterna är bara detaljer. bbx (diskussion) 15 augusti 2014 kl. 00.20 (CEST)



He Is[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Loose Rap (diskussion) 12 juni 2014 kl. 19.16 (CEST)
  • Motivering: Har skrivit så utförligt jag kan om denna låt. Kan något förbättras?
  • Målsättning: Att artikeln ska bli rekommenderad.
  • Diskussion:

Jag har gått igenom och putsat språket på artikeln, men det är några formuleringar som är lite märkliga och som jag inte vill skriva om själv (då jag är rädd att det då blir syftningsfel). Dessa är "Skivan markerade sångarens debut i vuxenvärlden och blev en artistisk stiländring." (just "vuxenvärlden" låter väldigt märkligt), "Låten tjänade som uppföljare till "Full Moon" som blev en topp-tjugo hit på Billboards Hot 100-lista." (det tog mig ett bra tag att förstå att meningen syftade på singeln "Full Moon" och inte albumet, och formuleringen "Låten tjänade som uppföljare" låter märklig). Annars vet jag inte riktigt vad som kan tillföras; möjligtvis info om låtens musikvideo, om det finns någon sådan? Icea (diskussion) 29 juni 2014 kl. 19.30 (CEST)

Hej. Några synpunkter från mig:

  • Avsnittet Bakgrund:

- Jag reagerar likt Icea på meningen "Skivan markerade sångarens debut i vuxenvärlden och blev en artistisk stiländring." Vände sig inte hennes tidigare alster också till en vuxen publik?

  • Avsnittet Inspelning och komposition:

- Första meningen där en bakgrund ges till hur Campbell och Norwood träffades borde flyttas till bakgrundsavsnittet.

  • Avsnittet Mottagande och kommersiell prestation:

- Meningen ""He Is" gick in på plats 78 på Billboards förgreningslista Hot R&B/Hip-Hop Songs den 31 juli 2002 och blev därmed Norwoods tredje notering på listan under 2002". Här vore det bra om det kunde nämnas vilka de två övriga var.

--Junip (diskussion) 29 juni 2014 kl. 21.49 (CEST)

Tack för era synpunkter! Jag har gått igenom artikeln och ändrat det som ni föreslog. Vart det bättre? --Loose Rap (diskussion) 1 juli 2014 kl. 22.32 (CEST)
Det ser fint ut! Jag gjorde några ytterligare småändringar (ändrade länkar till förgreningssidor, gud-Gud med mera). En sista fundering: Skulle man inte direkt i inledningen kunna klargöra vilken genren låten tillhör? Förslag: "He Is" är en R&B-ballad med gospelinfluenser framförd av den amerikanska sångaren Brandy Norwood. Vad sägs? Mvh Junip (diskussion) 2 juli 2014 kl. 08.20 (CEST)
Kanon! Ang. ditt förslag så tycker jag att första meningen ska så lättöverskådligt och kort som möjligt beskriva vad artikeln handlar om. Vad det är för låt, genre, tempo, instrument osv, kan beskrivas i detalj en bit senare i ingressen. --Loose Rap (diskussion) 4 juli 2014 kl. 22.42 (CEST)

Tamia (musikalbum)[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Loose Rap (diskussion) 8 juli 2014 kl. 18.16 (CEST)
  • Motivering: Så gott som komplett artikel med källor.
  • Målsättning: Att artikeln ska bli rekommenderad.
  • Diskussion:

  Geografi/samhälle  [redigera | redigera wikitext]


Krim[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Paracel63 (diskussion) 2 mars 2014 kl. 19.14 (CET)
  • Motivering: En ouppdaterad artikel
  • Målsättning: Utvald artikel (alt. nedgradering)
  • Diskussion:

Artikeln blev Utmärkt artikel för sex år sedan. Sedan dess har mycket relevant information (historisk, politisk, administrativ, statistisk) hunnit bli något inaktuell. Den behöver ses över för att se om stjärnan fortfarande kan anses motiverad eller om en nedgradering är bättre. Just nu händer mycket på och runt Krim, så artikeln har ögon på sig från många läsare.--Paracel63 (diskussion) 2 mars 2014 kl. 19.14 (CET)


Hökarängen[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: --Ankara (diskussion) 4 april 2014 kl. 12.58 (CEST)
  • Motivering: Utförlig och välillustrerad artikel.
  • Målsättning: Utvald artikel
  • Diskussion:

Mycket bra. De sakområden som behandlas uppfattar jag som väl tackande, och bra med bilder och jag ser inga problem med källor. Det jag främst saknar är avsnitt om geografi/natur (förutsättningar). Dels hur det var uraprungligen: åkrar, hagmark, berg, skog, vägar och inte minst den lilla bäcken vars slut ännu rinner ut i Drevviken (och bron över denna som har en egen historia, om den nu ingår i Hökarängen). Ock den nutida geografin med tunnelbana, sportfält, Örbyleden, Fagersjövägen, perstorpsvägen och Nynärvägen (om den nu ligger i Hökarängen). Jag skulle också vilja se mer om namn, Själva Hökarängen men också för de olika områden, när beslutades de.--Yger (diskussion) 5 april 2014 kl. 14.22 (CEST)

Det skulle ibland vara bra med några fler bilder där man kan se vad som menas med vissa saker. Exempelvis skulle det vara bra med en bild som beskriver vad som menas med "Husen har balkonger med sinuskorrugerade fronter och överliggare i smid"/Bro 15 augusti 2014 kl. 10.34 (CEST)

  Sport/fritid  [redigera | redigera wikitext]


Inga artiklar för tillfället.

  Historia  [redigera | redigera wikitext]



Kinesiska murens historia[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Bairuilong (diskussion) 29 mars 2014 kl. 12.51 (CET)
  • Motivering: Önska höja kvalitén på artikeln.
  • Målsättning: Att artikeln så småningom blir antagen till utmärkt.
  • Diskussion:

En första reflektion är att bilderna över kinesiska murens historia är alldeles för stora och tar för mycket av utrymmet. Möjligen skulle de också vara högerställda istället för vänsterställda. Sjunnesson (diskussion) 29 mars 2014 kl. 17.18 (CET)

Jag har förminskat bilderna, men jag har hittills behållit dem vänsterjusterade då jag tycker det ger en mer harmonisk layout. --Bairuilong (diskussion) 30 mars 2014 kl. 12.47 (CEST)

Majoriteten av källorna är inte trovärdiga. ForeignerCN.com och Travel China Guide är reseguider, inte historiekällor, precis som Evans (2006). Samma sak gäller för Great Wall och andra amatörsidor. Det skulle inte ens funka för bra status. Det behövs något skrivet av riktiga historiker eller Kina-kännare. Den engelska artikeln har en hel del bra källor som kan vara värda att kolla.

Peter Isotalo 29 mars 2014 kl. 19.49 (CET)

Stor del av information är baserad på Julia Lovell vilket har varit basen i arbetet, De mindre akademiska källorna är huvudsakligen komplement även om en del information även kommer därifrån. --Bairuilong (diskussion) 30 mars 2014 kl. 12.47 (CEST)
Jag ser att du har notat en hel del till Lovell (felstavat "Lowel" i artikeln), men det är ju också nästan den enda källan. Det är ett problem i sig att bygga så mycket av en artikel på bara en författare. Hur som helst så måste alla de där reseguiderna ersättas. De är inte godtagbara källor vad gäller historia.
Noterar att språket skulle behöva förbättras. Vissa meningar är på gränsen till ogrammatiska, och många är svåra att följa eller är aviga i allmänhet. Exempel:
  • "Ofta tillskrivs den utökning och sammankoppling av tidigare murar som gjordes under Qindynastin av Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi (regenttid som kejsare 221-210 f.Kr.) som ursprunget till den kinesiska muren." - en väldigt lång bisats är instucken i det väsentliga påståendet, att Qin anses vara den som "grundade" muren; behöver skrivas om
  • "Under inbördeskriget efter Qindynastins fall 206 f.Kr och innan Liu Bang skapat Handynastin och år 202 f.Kr. utropat sig som kejsare Gaozu hade han påbörjat renoveringen av den tidigare Qinmuren kring Gula floden för att skydda Kina mot de nu enade och starka nomaderna Xiongnu." - alldeles för mycket info i samma mening; dela upp
  • "År 1550 lyckades Altam Khan dock rida runt murens östran ändpunkt och började plundra och bränna Pekings förstäder." - svårbegripligt "dock", konstig satsbyggnad
Mängden kinesiska tecken är lite i överkant. Ändlösa variationer av "dynasti+长城" är definitivt onödigt. De som faktiskt har kan läsa kinesiska kan kolla upp sånt här själva rätt enkelt. Satsa gärna på att länka mer till artiklar som Jindynastin och Chu (stat). Där kan den som vill förkovra sig i kinesiska språket. Ska tillägga att jag själv läst kinesiska, så det är inte att jag är ointresserad, det är bara lite distraherande.
Jag är tveksam till användningen av termer som "Qinmuren", "Mingmuren", "Henanmuren", etc. Jag tvivlar på att de här termerna faktiskt används på svenska. Det skulle vara bättre att skriva "Qindynastins mur", "muren under Ming", "muren i Henan", etc. Det ger också möjlighet till mer språklig variation.
Peter Isotalo 30 mars 2014 kl. 22.23 (CEST)
Tack för din feedback igen. Jag är glad att du tar dig denna tid. Det får bli ett nästa (och ganska tunga) jobb att byta ut referenser. Dock kan jag ju göra det lätt för mig att bara låna referenser från engelska WP där jag antar att det går att hitta motsvarande information. (jag har faktiskt inte detaljläst den engelska versionen ännu) Det pinsamma stavfelet av Lovell är justerat  ;-)
Jag kommer i närtid att förenkla och förbättra de meningar du kommenterade, och jag är tacksam om fler felaktigheter och otydligheten uppmärksammas.
Var det gäller kinesiska tecken är jag kluven. Jag förstår att de stör om man inte har direkt intresse för språket, men personligen tycker jag det ibland är ett problem när jag läser engelska texter om Kina där jag definitivt saknar kinesiska tecken för vitala platser och namn. Dock är det nog ett problem för en ytterst liten skara, så du kan nog ha rätt i att jag ska minimera dem.
Jag personligen säger ofta t ex "Qinmuren", men det kanske är en dålig direktöversättning från kinesiskan (där det definitivt är ett etablerat uttryck). Jag ska kika över detta.
--Bairuilong (diskussion) 31 mars 2014 kl. 07.51 (CEST)
Om du tar källhänvisningar från engelska artikeln rekommenderar jag nästan en direkt översättning. Det får inte bli något glapp mellan information som du själv bidragit med och vad de engelskspråkiga användarna har avsett med sin information. Du kan så klart formulera om, ändra disposition och liknande, men betrakta varje textmängd med efterföljande källnot som en sammanhängande enhet.
Färre tecken är min rekommendation, men det kan bli en annan bedömning om du nominerar. Men alla "-长城" tror jag du kan skippa. Det är väldigt mycket upprepande och det är väldigt knutet till "-muren"-termerna, och de är aviga i sit. Sätt förresten all kinesiska inom parentes. Det är standardsättet att skriva namn på andra språk.
Du kan gärna lämna ett meddelande när du tycker att du putsat på språk och källor. Då blir det mer meningsfullt att granska själva innehållet.
Tack själv för att du bidrar.
Peter Isotalo 31 mars 2014 kl. 17.27 (CEST)
Jag har nu ytterligare filat en del på artiklen baserat på de kommentarer jag fått. Jag har även påbörjat arbetet med att byta ut en del referenser. Dock ställs jag inför dilemmat om det är vettigt att plocka bort information ur artikeln bara för att källan kommer från ett historieforum som är en del av en reseguide. Detta måste nödvändigtvis inte vara en dålig referens.
--Bairuilong (diskussion) 5 april 2014 kl. 08.17 (CEST)
En reseguide skrivs av personer som inte har någon som helst auktoritet inom ämnet historia. Dess syfte är också främst att berätta saker på ett så dramatiskt och positivt sätt, vilket betyder att de har ett uppenbart POV-problem. De är i praktiken inte bättre än någon okänd historiebloggare.
Och forum går definitivt bort. Det kan vara en bra vägledning till bättre källor, men aldrig en källa i sig. Det faller på kriteriet att de är självpublicerade av lite vem som helst. Se WP:Trovärdiga källor för en genomgång av källtyper.
Peter Isotalo 5 april 2014 kl. 13.59 (CEST)

Slaget vid Waterloo[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Ion-5 (diskussion) 16 april 2014 kl. 20.09 (CEST)
  • Motivering: Allmän genomgång
  • Målsättning: Utvald status
  • Diskussion:

Hela artikeln bör gås igenom. Många meningar bör formuleras om, t.ex. denna: " En stormning från Adams brigad och hannoverska Landwehr Osnabrück bataljonen, inklusive Vivians och Vandeleurs relativt friska kavalleribrigader på sin högerflygel, kastade dem i förvirring.". Artikeln är fluffigt skriven (alltför detaljrikt), och bör kortas ner. Sjunnesson (diskussion) 13 juni 2014 kl. 10.39 (CEST)

Istället bör inledningen utökas, så att den blir en sammanfattning av innehållet i artikeln. Sjunnesson (diskussion) 13 maj 2014 kl. 17.22 (CEST)

Slaget vid Aspern-Essling[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Ion-5 (diskussion) 16 april 2014 kl. 20.09 (CEST)
  • Motivering: Allmän genomgång
  • Målsättning: Utvald status
  • Diskussion:

Det behövs puts av språket - jag har lite svårt att ge exempel, men det känns att den baseras på engelska källor, vilket gör att vissa meningar inte flyter helt perfekt på svenska. Sedan ligger referensnoterna innanför meningens sista punkt, och principen brukar vara att de sätts efter punkten, om de avser hela stycket. Dessutom saknar flera stycken referensnoter. Rubriken "Bibliografi" brukar inte användas, utan antingen är det "Källor" (om de använts som källor till artikeltexten), eller så är det "Vidare läsning".--Historiker (diskussion) 16 april 2014 kl. 20.49 (CEST)


Nero[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Ion-5 (diskussion) 24 april 2014 kl. 07.35 (CEST)
  • Motivering: Uppfyller krav för utvald, behöver allmän koll
  • Målsättning: Nominering
  • Diskussion:

Avsnittet Historiografi har "källa behövs". Sjunnesson (diskussion) 29 april 2014 kl. 12.48 (CEST)

Ingressen är lite väl lång och oöverskådlig. Dessutom är det väldigt många rödlänkar.--Paracel63 (diskussion) 29 april 2014 kl. 20.36 (CEST)

Mao Zedong[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Sjunnesson (diskussion) 30 april 2014 kl. 12.53 (CEST)
  • Motivering: Artikeln har tidigare varit nominerad till utvald, men det ansågs att artikeln hade en del brister.
  • Målsättning: Att bristerna åtgärdas och att artikeln nomineras till utvald.
  • Diskussion:

Jag reflekterar över att det finns flera stora textmassor som helt saknar hänvisningar till referenser. --Bairuilong (diskussion) 1 maj 2014 kl. 08.19 (CEST)

Artikeln var ganska dålig när jag tog itu med den för ett par år sedan. Har arrangerat om en hel del och fyllt på med information ur minnet. Tala gärna om för mig vad som behöver beläggas med noter så kan jag göra det. Jag tror inte att vi ska ta den misslyckade nomineringen på för stort allvar, då intresset var lågt för nomineringar just då.--ボスニア (diskussion) 6 maj 2014 kl. 16.22 (CEST)

Gustav III[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Nineve (diskussion) 2 maj 2014 kl. 10.59 (CEST)
  • Motivering: Vad kan förbättras?
  • Målsättning: Nominering till utvald.
  • Diskussion:

Här är en lista över saker som är i behov av förbättring:

  • Rensa ut ålderdomliga ordval som "konungen".[1]
  • "Kungen vacklade till, måste stödja sig på von Essen, och sade på franska..." - dramatiserande språk ska undvikas. Historiska händelser får inte beskrivas som om de vore i romanform. Var tydlig med vad som anses 100% belagt och vad som bygger på enskilda vittnens versioner.
  • Var försiktig med äldre historiska källor. Jämför alltid med modern historisk litteratur. De är däremot väldigt bra för att belägga hur man sett på Gustav III tidigare i historien. Använd inte populärhistoriker som Herman Lindqvist för annat än just populära uppfattningar av Gustav.
  • Det behövs lite fräschare källor skrivna av fackhistoriker. Gunnar Artéus är en ansedd svensk historiker som nyligen har gett ut Gustav III:s hov. Han har tidigare skrivit om kriget 1788-90 i Gustav III:s krig där han bl.a. beskrivit kungens roll som krigsledare. Väldigt viktig aspekt av hans liv och gärning.
  • Artikeln är full av invecklat, gammalmodigt språk och fullt av värdeladdade adjektiv. Det måste åtgärdas. Här är några exempel:
    • "Slöseriet och lättsinnet vid hovet, den begynnande skuldsättningen utan ständernas bifall, det avstannande reformarbetet, växande godtycke vid befordringar och ökningen av andra missbruk i förvaltningen (pastoratshandeln) med mera, gjorde oppositionen allt kraftigare."
    • "Danmarks anfall på Sverige – det så kallade Teaterkriget – vid denna tid syntes råga måttet av olyckan, men gav Gustav tillfälle att med heder lämna Finland och att vädja till det svenska folkets patriotism."
    • "Med den nya omgivning som ständerna 1756 gav honom (Carl Fredrik Scheffer blev hans guvernör), uttryckte kungaparet öppet, även i sonens närvaro, sitt missnöje, och den unge fursten hörde skarpa ord om rikets maktägande ständer." (Det här också ett tydligt exempel på något som behöver en tydlig källhänvisning. Var kommer uppgiften om vad kungaparet sa ifrån?)
  • Det behövs information, gärna under en egen rubrik, om hur Gustav III:s eftermäle sett ut. Hur har olika tiders sett på hans insatser som kung?
  • Gustav III var så vitt jag vet den som på allvar drog igång kulten kring Vasaätten, bl.a. genom införandet av Vasaorden. Som jag förstått det så var det också under Gustav III som fartyg började få namnet Vasa istället för Vasen vilket hänger ihop med Vasa-kulten han drog igång. Det typen av insatser är väldigt relevanta att skildra.

Peter Isotalo 3 maj 2014 kl. 00.18 (CEST)

Tycker nog strukturen behöver ändras. Från 1772 var Gustav III enväldig regent i Sverige, huvuddelen av hans betydelse ligger ju i vad han gjorde som sådan. Nu beskrivs detta under rubriken Gustav III bestiger tronen och handlar om tiden fram till 1788. Därefter följer ett kapitel om Ryska kriget 1788-1790, där hans politik knappt nämns information riksdagen 1789, liksom om riksdagen i Gävle 1792. Avsnittet om Ryska kriget följs av ett om hans död. Ser hellre Gustav III:s politik indelad i olika perioder, därifrån kan man ändå länka till artiklarna Gustav III:s död och Gustaf III:s ryska krig.
Även annat borde finnas med åtminstone som länkar, konstaterar att en resa till Italien och Frankrike nämns men Gustav III:s italienska resa är inte länkad.FBQ (diskussion) 3 maj 2014 kl. 08.34 (CEST)
En bagatell bara, men innehöll verkligen kungens "fullständiga titel" två "etc"? Srv.rosen (diskussion) 3 maj 2014 kl. 09.40 (CEST)
Hade helt glömt bort resan till kontinenten. Den bör nog beskrivas åtminstone kortfattat. En grand tour var en väldigt viktig aspekt av dåtidens kulturliv och det är signifikant att Gustav gjorde en sådan.
Peter Isotalo 3 maj 2014 kl. 21.25 (CEST)
Jag tycker inte att det var särksilt lämpligt att ändra konung till kung. I texten kan man givetvis använda det moderna ordet men den officiella titel som man brukar använda och som även Gustaf III borde presenteras som är Sveriges konung. Rasmus 28 23 maj 2014 kl. 12.34 (CEST)
"Sveriges konung" är en beskrivning och är inte mer officiellt än "flottans överbefälhavare", "USA:s president" eller "Skatteverkets generaldirketör". Den "officiella" titeln är annars "Gustav med Guds Nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung", o.s.v. Om vi inte citerar så ska vi använda ett modernt språk. Vi krånglar inte till med ålderdomligt språk för andra ledare, så jag ser ingen anledning att göra det för monarker.
Peter Isotalo 23 maj 2014 kl. 15.34 (CEST)

Terrakottaarmén[redigera | redigera wikitext]

  • Begärd av: Bairuilong (diskussion) 23 augusti 2014 kl. 11.04 (CEST)
  • Motivering: Helt omskriven. Vad kan bli bättre?
  • Målsättning: Förbättrad artikel och nominering till utvald.
  • Diskussion:

Första tanken är att som tumregel har vi att hela ingressen bör styrkas av uppgifter som återkommer senare i artikeln. Alltså att det inte finns anledning att ha källhänvisningar i själva ingressen. Det vore bra om källhänvisningarna flyttades till brödtexten (som kan innebära några tillägg/omskrivningar).

Jag har också några frågor/förslag:

  1. På dawp och enwp finns det korta avsnitt om Qin Shi Huangdis mausoleum som hjälper ge sammanhang. Detta har delvis tagits upp även här på svwp (i avsnittet Historia), men lite mer sammanhang skulle bra (och inspirera till vidare läsning)
  2. Heter museet verkligen "Museum of the Terra Cotta Warriors & Horses" eller är detta bara en översättning till engelska? Om det är bara en översättning bör den ersättas av en svenskspråkig sån. Om museets officiella namn är på engelska kan det också vara värt att överväga översättning (som tillägg, inte ersättning) så att läsare som inte är bra på engelska förstår det.
  3. Har det spekulerats i huruvida Qin Shi Huangdi själv "beställde" armén eller om någon som ville hedra honom lät konstruera den? Som följdfråga, är det känt hur länge det tog att tillverka armén? Man antar att det inte hände på en gång, även med 80 hantverkare.
  4. Det står "Taket bärs upp dels av de mellanliggande jordväggarna, men även av stående träpelare." Vad jag kan utröna åsyftar detta det ursprungliga taket. Kan det göras ett tillägg (och tempusbyte) såsom att "detta tak har tagits bort för att möjliggöra visningar" eller något liknande? Möjligtvis hör detta hemma i ett avskilt avsnitt om museet (se vidare under nästa punkt).
  5. På nlwp finns det ett kort (alltför kort tycker jag) avsnitt om museet. Om museet inte är relevant för egen artikel, så tycker jag det skulle vara bra med en sammanfattning om det i denna artikel. Det är i alla fall i detta museum som groparna numera finns, eller har jag fel?
  6. På enwp och nlwp finns det avsnitt om utställningar med vissa av skulpturerna. Vi behöver verkligen inte så mycket fluff och obegriplighet som enwp har (t.ex. "During the day of events to mark the Chinese New Year, the crush was so intense that the museum gates to the museum."). Saklig information om utställningar är dock intressant, bidrar till en ökad förståelse av den uppmärksamhet armén har fått och är vad jag tycker relevant.
  7. På enwp finns det snack om en fjärde, tom, grop, dock utan källa ("Pit four is empty, perhaps left unfinished by its builders.") Kan detta tas upp i artikeln?
  8. Vad för forskning har utförts? Detta tas upp i ett avsnitt på enwp (Scientific research), och är relevant information.

Artikeln är ju lovande och jag betvivlar inte att du kan bearbeta den så att den blir utvald. Dieselmotorvagnar (till stationen) 27 augusti 2014 kl. 04.59 (CEST)

Tack för en mycket genomarbetad och relevant feedback. Jag har nu gjort en ganska omfattande uppdatering till stor del baserad på dina förslag.--Bairuilong (diskussion) 28 augusti 2014 kl. 01.32 (CEST)

  Listor  [redigera | redigera wikitext]


Inga listor för tillfället.

  Portaler  [redigera | redigera wikitext]


Inga portaler för tillfället.

Ämneskunniga[redigera | redigera wikitext]

Dessa användare har specialistkunskaper (eller åtminstone stort intresse) inom vissa ämnesområden. Kontakta dem gärna, till exempel på deras diskussionssidor, om du behöver hjälp i något av "deras" ämnen.

Användarnamn Går att kontakta angående Information Meriter
AHA Biologi (främst zoologi, ornitologi, systematik), konst (främst samtidskonst och svensk 1900-tal), arkitektur, musik (främst populärmusik men även 1900-tals avantgarde),
Blåmes Geografi, musik, spel, filmer, språk
dnm Statsvetenskap, sociologi, kriminologi, genusteorier av diverse slag, ekonomi, politik, historia. Verksam inom utbildning och forskning
FBQ Historia (särskilt Sveriges historia) Svensk kulturhistoria - ett något luddigt begrepp och ett gigantiskt område, där jag har en hel del luckor, men svårt att säga ringa in exakt var. Har ägnat mig en hel del åt hembygdsforskning i Norduppland och studerat källmaterial medeltid och fram till ca 1800, en del liknande på andra håll. Svensk glastillverkning före 1900, svenskt silver före 1900, fotografier och fotografiutveckling 1839-1875, dräkthistoria mest 1800-tal, fajans och tidigt flintgods, svensk möbelkultur -1900 och en del annat i den vägen, materiell kultur över huvud taget, främst före 1850 även om jag ibland rör mig lite framåt, kanske som längst emot 1930. Också lite som Yger, litteratur, konst, vetenskap under 1600- 1700- och 1800-talet - även om jag kanske inte direkt fokuserat på idéhistoria. Fil. kand. i arkeologi, kandidatuppsats i etnologi, studier i historia, ekonomisk historia, konsthistoria och kulturvetenskap m.m. och en del egenstudier.
FreddoR Historia, geografi, filosofi, religion, samhällsvetenskap, politik
Green Yoshi Bilsport (särskilt racing) Framför allt standardvagnsracing och formelbilsracing. Även lite rally. Endast ett fritidsintresse.
Historiker Historia, särskilt svensk stormaktstid, första och andra världskrigen
Idunius Historia, konst, arkitektur, litteratur, musik Fil.mag i kulturhistoria/historia med påbörjad forskning inom engelsk renässans.
jca Cykelsport Har väldigt stor koll på nationell nivå, men även bra på internationell nivå på både landsvägscykling och velodrom. Bl.a. riksmästerskaps-tvåa i velodrom. Detta är även mitt största fritidsintresse!
Jopparn Geografi, samhällsvetenskap, politik, medicin, filmer, TV-produktioner, astronomi
Joshua06 Försvarsmakten, militärväsen, försvarsindustri, försvarsbeslut. Har väldigt bra koll på det mesta rörande Försvarsmakten och dess utveckling, organisation och historia från 1900-talet och framåt. Bidrar även till Wikimedia Commons med illustrationer från före detta regementen, flottiljer och andra militärväsen. Ett fritidsintresse som vuxit fram genom åren. Skrivit nästan samtliga artiklar om försvarsbeslut och garnisoner. Täckt in så att alla förband som existerat i Sverige under 1900-talet har egen artikel. Standardiserat alla artiklar med anknytning till Försvarsmakten, så de är likformiga.
Lsj Evolutionsbiologi, mänsklig evolution, kreationism, språkets ursprung, fysik, partikelfysik, astrofysik Har bra grundkoll på evolutionsteori, med ett särskilt intresse för människans evolution och ("negativt") för kreationism. Har även bra grundkoll på allmän fysik och jag kan mer om partikelfysik och vissa delar av astrofysiken, särskilt kosmologi. Självlärd inom evolutionsbiologi, till en nivå där jag undervisar om evolution på högskolenivå. Publicerat några skrifter med kritisk granskning av kreationistargument. Inom fysik har jag en fil.dr. i partikelfysik. Forskat inom astropartikelfysik. Mångårig erfarehet av högskoleundervisning i fysik och astronomi. Skrivit grundläggande lärobok i astronomi, håller på med en i fysik.
Natox Teknik, fysik, kemi, matematik
Niklas R Musikteori, musikhistoria, pedagogik/utbildningsvetenskap. Har bra grundkoll på det mesta, om inte annat vet jag hur jag kan hitta det i litteraturen (men det kan ta några dagar). Viss engelskspråkig musikteori som är ovanlig inom sverige har jag dålig koll på, ofta vet jag inget om korrekt motsvarande terminologi på svenska. Musikhistoria är jag bättre på ju äldre musiken i fråga är. Fråga så berättar jag om jag besitter kunskaperna eller ej. Musiklärarutbildning med inriktning mot (bl.a.) musikteori och gehör. Läser pedagogik/utbildningsvetenskap på masternivå. Har undervisat i Gehörs- och musiklära på gymnasienivå.
OggeSweden Historia, geografi, ekonomi, näringsliv, samhällsvetenskap, politik, teknik, biologi, medicin, spel, filmer, TV-produktioner, idrott, fysik, kemi, matematik, astronomi
Oshifima Teknik, språk, fysik, kemi, matematik, astronomi
Paracel63 Tecknade serier, animerad film, språk, geografi och historia. Bra på serier (särskilt vuxenserier) från Frankrike, Sydeuropa, Argentina och Japan. Har facklitteratur och, genom språkkunskaper, tillgång till artiklar på diverse språkversioner av Wikipedia. Vad gäller animerad film specialintresserad av Studio Ghibli, Madhouse och all animation av realistisk karaktär. Även större intressen av språk, geografi och historia. F.d. redaktör för Bild & Bubbla, översättare av serier från franska (bl.a. Lucky Luke och Smurfarna), f.d. ämnesexpert på Nationalencyklopedin, håller föredrag om anime. Läst geografi, journalistik och franska på universitetet.
Peter Isotalo Historia, kulturhistoria, marinarkeologi, språk (kinesiska, japanska), lingvistik (särskilt fonetik och etymologi), genus, ras, etnicitet.
Popperipopp Arbetsrätt, filosofi, etik, vetenskapsteori, politisk filosofi Bra på främst svensk arbetsrätt med vissa allmänna kunskaper om arbetarrörelsen. Även särskilt intresserad av metaetik och politisk filosofi från 1950-talet och framåt. Vad det gäller arbetsrätt har jag gått en grundkurs vid Lunds universitet och varit fackligt samt journalistiskt aktiv inom ämnet. Inom fysiken försöker jag hitta tid till att avsluta magisteruppsatsen i praktisk filosofi. Jag har ett års studier i teoretisk filosofi.
Poxnar Religion, samhällsvetenskap, politik, spel
Rasmus 28 Historia, samhällsvetenskap, militärväsen, kommunikationer, numismatik Har länga varit intresserad av flera olika saker, är främst intresserad av militärväsen, mynt och järnvägar men har även vissa kunskaper gällande besläktade ämnen såsom spårvägar, flyg, fartyg, sedlar, medaljer, samhällsvetenskap och allmän historia. Har även särskilda intressen gällande uniformer och militärmusik inom vilka ämnen jag skrivit ett betyande antal artiklar. Mångåriga fritidsintreesen
Ricjac Historia, geografi, ekonomi, näringsliv, samhällsvetenskap, politik, teknik, spel, filmer, TV-produktioner, idrott
Tanzania Historia, kultur, litteratur Litteratur, litteraturhistoria, världslitteratur, interkulturalitet, litteraturteori. Intresserad av och har gott om källor om litteratur. Studier på kandidatnivå. Intensivkurs i världslitteratur under David Damrosch bl.a.
Thuresson Historia, geografi, litteratur, film
Tomas e Kemi, fysik, naturvetenskap och teknik allmänt, teknik- och vetenskapshistoria, biomedicin, läkemedel, militärväsen, ekonomi, vin, mat och dryck allmänt. Utbildningsmässigt kemitekniker, tekn.dr. i fysikalisk kemi, därutöver en del biologi och ekonomi/samhällsvetenskap.
Tostarpadius Historia, geografi, filosofi, religion, samhällsvetenskap, politik, konst, arkitektur, litteratur, musik, språk
Yger Historia (särskilt Sverige under 1800-talet)
Administrativa indelningar i Sverige, speciellt socknar
Speciellt intresserad av 1830-1890 och hur de olika tanketrenderna var då. 40+ års fritidsstudier.
Skrivit alla sockenartiklar i sv:wp
Ymer Göteborgs historia och nutid, varvsindustrin samt fordonsindustrin. Hämtar 99% ur eget, omfattande bibliotek.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Notering: Ämnesindelningen är ett försök att göra det lättare att hitta nominerade artiklar i en viss kategori. Indelningen är gjort enligt någon sorts princip om minsta möjliga förvåning eller logik, det vill säga att artiklar som behandlar skeenden från förr nog har med Historia att göra, artiklar som behandlar verk/publikation av något slag nog kan tillhöra Kultur/media. Det är upp till nominatorn att bestämma var artikeln bäst "hör hemma" och för enkelhets skull bör kanske artikeln ligga kvar där under hela nomineringstiden.