Wikipedia:Bildfrågor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:BF
Bluegradient1.svg
Bildfrågor
Frågor som rör bilder och upphovsrätt
38254-new folder-13.svg

Observera att svenskspråkiga Wikipedia har stängt av den lokala uppladdningen av bilder. All uppladdning av bilder sker numera på Wikimedia Commons. Några av frågorna här nedan kan därför vara inaktuella.

Ställ gärna egna frågor, längst ner. Kolla gärna igenom de vanligaste frågorna rörande bilder och upphovsrätt eller arkiven innan du ställer din fråga.


Kartor[redigera | redigera wikitext]

Frågan om upphovsrätten för äldre kartor har diskuterats tidigare, men främst då lantmäteriets kartor. Vad gäller för SGU-kartorna? Spelar kartans ålder någon roll?--FBQ (diskussion) 6 november 2014 kl. 11.39 (CET)

Det var en diskussion om det angående stadsplanekartor från Stockholm nyligen. Ansvariga tjänstemän ansåg dem vara fria enligt URL 9. Det ifrågasattes och något riktigt slut kom vi inte fram till. För SGU torde samma regler gälla som för Lantmäteriet. Enligt äldre skrivning i URL kunde upphovsrätt göras gällande till officiella kartor. Vissa av SGU:s kartor räknades uttryckligen hit. Om upphovsmannen varit död i mer än 70 år är kartan fri. Edaen (diskussion) 6 november 2014 kl. 12.17 (CET)
Med upphovsman räknas de som utfört mätningarna antar jag. Skall de som angetts som assistenter vid karteringen inkluderas?FBQ (diskussion) 6 november 2014 kl. 12.24 (CET)
Förarbetena till URL anger att SGU skrev namnen på upphovsmännen på kartorna. I förarbetena uttalas en stark skepsis mot möjligheten att trots det hävda upphovsrätt till SGU:s och Lantmäteriets kartor, men man tillät att upphovsrätt gjordes gällande för dem och överlämnade till domstolarna att bestämma huruvida kartorna uppnådde verkshöjd. Edaen (diskussion) 6 november 2014 kl. 12.27 (CET)
Jo, jag läste på kartan, därav min fråga - kan ju förtydliga med bladet Nyed:Geologiska undersökningen av detta bland är utförd under åren 1917-1919 av S. Johansson och 1925-1927 av N. H. Magnusson med biträde av G. Assarsson, A.O Bengtsson, G. Ekström, S. Frank, S. Gavelin, A. Högbom, N. G. Hörner, S. Landergren, E. Nilsson, A. Sörlin, G. Troedsson och E. Wiman. Revideringen 1927 och 1928 av N. H. Magnusson och G. Assarsson. Frågan är om man skall tolka det som att Johansson, Magnusson och Assarsson skall ha varit döda i 75 år. I det här fallet är det väl inte aktuellt ändå om man skall gå på att de har upphovsrätten, Simon Johansson dog visserligen 1944 men Gunnar Assarsson dog 1963 och Nils H Magnusson 1976. Men jag tror jag har några andra liggande och det kan ju vara värt att veta om man behöver identifiera även assistenterna som deltagit i produktionen av de kartorna.--FBQ (diskussion) 6 november 2014 kl. 12.52 (CET)
Vem som utfört mätningarna är väl irrelevant för upphovsrätten: den handlar inte om fakta. Upphovsrätten handlar om utförandet, vilket sällan är tillräckligt personligt (vilket noteras i de nämnda förarbetena). Katalogskyddet, som kan gälla, är i kraft mycket kortare tid. --LPfi (diskussion) 6 november 2014 kl. 18.27 (CET)
Icke desto mindre verkar det som om SGU önskade använda upphovsrätten för att förhindra användning av informationsinnehållet i kartorna.
Då man från Sveriges geologiska undersöknings sida har begärt att verkets officiella kartor skulle jämställas med de kartor som nu skyddas, synes syftet ha varit inte bara att hindra utomstående från att publicera egna utgåvor av kartorna utan även att kunna reglera användningen av kartorna såsom underlag för enskilda, i förvärvsverksamhet gjorda utredningar. De geologiska kartorna publiceras med upphovsmännens namn angivna. Det är icke desto mindre tveksamt, i vad mån de kan anses vara verk i URL:s mening. Det kan vidare hävdas att det finns motiv för att användningen av verkets kartor inte skall hindras eller försvåras genom regler om upphovsrätt. Enligt kommitténs mening är det dock rimligt att anlägga samma betraktelsesätt på dessa kartor som på dem som nu kan erhålla upphovsrättsligt skydd. Kommittén vill därför föreslå att upphovsrätt utan hinder av huvudregeln skall kunna göras gällande till Sveriges geologiska undersöknings officiella kartor. Commons:File:SOU 1967 28 Tryckfrihet och upphovsrätt.djvu s. 27
Kommittén är alldeles för snäll mot SGU på denna punkt. SGU är inte den enda myndighet som trott eller tror att upphovsrätt skyddar informationsinnehållet. Men, det är alltså tveksamt om de namngivna personerna är de verkliga upphovsmännen. De kanske ändå formellt kan komma att räknas som sådana. Edaen (diskussion) 6 november 2014 kl. 18.38 (CET)

Operaföreställningar[redigera | redigera wikitext]

Kan fotografer av operaföreställningar släppa bilder under fri licens eller behövs tillstånd från den som satt upp föreställningen? (Funderar på bildgalleriet i Don Juan (Mozart).) 90.227.135.41 2 december 2014 kl. 20.32 (CET)

Det är någon text där, är det fotograferat från en skärm? I så fall tror jag inte att det är tillåtet. /Hangsna (diskussion) 2 december 2014 kl. 20.36 (CET)
Flickr verkar ha raderat bilderna. Bοⅰⅵе 3 december 2014 kl. 10.29 (CET)
Jag har startat en raderingsdiskussion på Commons här. /Hangsna (diskussion) 3 december 2014 kl. 11.23 (CET)
Problemet är tydligen i det här fallet att uppladdaren inte tagit bilderna själv (eller fotograferat en skärm med bilder han inte tagit själv). Om det varit fråga om bilder man själv tagit under ett operabesök hade frågan varit en annan (men jag är tveksam till att plocka fram kamera under en föreställning, det torde störa den övriga publiken). Då hade situationen (upphovsrättsmässigt) väl varit som vid fotografering av gatuteater eller av en jonglör på en marknad. De uppträdande har vissa rättigheter, liksom scenograf m.fl., men i många fall torde bilderna gå att publicera. --LPfi (diskussion) 3 december 2014 kl. 13.11 (CET)

Bild på Jonas Eek (journalist) - hur göra?[redigera | redigera wikitext]

Jag kontaktade Sveriges television och berättade om artikeln om journalisten Jonas Eek och att den saknar ett fotografi. Jag frågade efter ett foto och fick ett skickat till mig, och den kan användas så länge det står att SVT har cred för bilden. Nu undrar jag hur man kan göra för att den kan användas? Räcker det med att bilden laddas upp av mig? Hur kan man göra för att fotot ska kunna användas i artikeln utan att det bryter mot upphovsrätten? /Lighten-up (diskussion) 11 december 2014 kl. 21.20 (CET)

Det finns bra instruktioner här: Wikipedia:Ladda_upp_filer#Den som äger bilden har gett sin tillåtelse till användning. Ainali diskussionbidrag 11 december 2014 kl. 21.40 (CET)

Fotogalleri Vadsbro kyrka i Flens kommun[redigera | redigera wikitext]

Hej

Som fotografer anges här Svenska geneaologiska fotografer Hur finna dessa frågar Bengt Fagerström --78.82.219.194 (diskussion) 27 december 2014 kl. 20.04‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Användaren som har laddat upp bilderna har användarnamnet @Svensk genealogisk fotografering: och en diskussionssida, dels här på svenska wikipedia, se Användardiskussion:Svensk genealogisk fotografering och dels på "Commons" (den gemensamma databasen för bilder), se commons:User_talk:Svensk genealogisk fotografering. Användaren har dock inte varit aktiv sedan i juni 2014, så du får nog vara beredd på att får vänta på svar om du skriver något på dessa diskussionssidor. Men du kan ju fråga hos Svenska genealogiska samfundet om de möjligen känner till detta. --Larske (diskussion) 27 december 2014 kl. 20.31 (CET)

Hur förbättra bilder?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag tänkte börja hjälpa till på Wikipedia. Har fått syn på en bild som jag skulle vilja förbättra. Bilden gäller personen Marietta von Hausswolff von Baumgarten där jag ser att fotografen laddat upp två versioner. Jag skulle vilja fixa till vitbalansen så den liggen mittemellan de båda versionerna. Hur gör man? Med vänlig hälsning,/--Justeraren (diskussion) 1 januari 2015 kl. 22.36 (CET)

Ladda hem bilden. Justera den med lämpligt program. Ladda sedan upp den nya versionen av bilden på Commons. Nasko (diskussion) 1 januari 2015 kl. 22.42 (CET)
Och för att ladda upp den nya versionen, använd länken som finns under tabellen där du ser de två olika versionerna av bilden. Ainali diskussionbidrag 1 januari 2015 kl. 22.51 (CET)
Tack för svar! /--Justeraren (diskussion) 2 januari 2015 kl. 17.04 (CET)
Hej! Tyvärr finns det ingen länk under bilden så jag kan inte ladda upp den förbättrade versionen. Måste man ladda upp från början då? --Justeraren (diskussion) 3 januari 2015 kl. 18.05 (CET)
Ditt konto är för nytt för att ladda upp nya versioner av filer, så du ser inte den länken. Om du inte har bråttom kan du vänta till tisdag och pröva då. 90.227.135.41 3 januari 2015 kl. 20.11 (CET)
Och framför allt, du måste vara inloggad. Baserat på detta verktyg verkar det som att du aldrig har varit inloggad på Wikimedia Commons. Det kan vara så att det tar fyra dagar från att du har gjort det första gången innan länken syns. Ainali diskussionbidrag 3 januari 2015 kl. 20.18 (CET)
Kontot på Commons skapades genom inloggning den 1 januari (Special:CentralAuth/Justeraren). Så på tisdag eller sent måndag kväll ska det gå bra att ladda upp den ändrade bilden. 90.227.135.41 3 januari 2015 kl. 20.36 (CET)
Tack för bra svar!! --Justeraren (diskussion) 3 januari 2015 kl. 20.50 (CET)

Hur översätter man grafiska illustrationer?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Hur kan man översätta illustrationer där det finns texter inlagda på andra språk? Exempel: File:Example of a warm front.svg. /--Justeraren (diskussion) 3 januari 2015 kl. 21.28 (CET)

Ladda ner svg-filen och öppna den i någon texteditor (en svg-fil är egentligen en textfil, så ändra filtypen från .svg till .txt och klicka på den). Om du har tur så ligger texten mellan text-taggar (<text>), då är det bara att ändra det och det är klart. Oftast gör det tyvärr inte det utan texten ligger istället sparad som grafik. I så fall får man öppna och redigera svg-filen i något program som kan hantera svg-filer (tex Inkscape som är gratis och bra). AlphaZeta (diskussion) 3 januari 2015 kl. 22.14 (CET)
Verktyget svgtranslate är också väldigt praktiskt! Ainali diskussionbidrag 3 januari 2015 kl. 22.27 (CET)
Tackar, tackar! --Justeraren (diskussion) 4 januari 2015 kl. 21.41 (CET)
För en del illustrationer finns också en version utan text, avsedd att lättare kunna förses med text på nya språk. Detta är viktigt i synnerhet då texten inte är ett skilt objekt (i vektorbilder är den oftast det, men sällan i fotografier). Versionen med text på nytt språk skall förstås laddas upp på nytt namn, gärna överensstämmande med originalet (byt "en" mot "sv" eller liknande). --LPfi (diskussion) 5 januari 2015 kl. 13.32 (CET)

Hardemo härad omfattade två socknar[redigera | redigera wikitext]

Under bilden till kartan som visar Hardemo härads läge står det Kumla härad.

Fixat Fixat /Hangsna (diskussion) 14 januari 2015 kl. 17.30 (CET)

Fotografisk reproduktion av målning[redigera | redigera wikitext]

Inlägg t.o.m. det av Hannibal 13 januari 2015 flyttade från Wikipedia:Anmäl ett fel. /NH 14 januari 2015 kl. 19.15 (CET)

Hej, bilden på Georg Stenfelt är skyddad av fotografen och måste tas bort omedelbart. Göran Stenfelt

Hej, jag beklagar att behöva komma med ett tråkigt besked. I svensk upphovsrättslag finns ett skydd på skaparens liv + 70 år för exempelvis målningar som den här. Därefter är den fri att använda. Med tanke på att målningen gjordes 1717, enligt beskrivningen här, så bör konstnären ha varit död i mer än 70 år. Enligt beskrivningen är konstnären Johann Heinrich Wedekind som dog 1736. Det betyder att upphovsrättstiden gick ut 1806. I svensk upphovsrättslag finns det inte något skydd för avfotografering/scanning av tvådimensionella bilder. Därför är även fotografiet fritt att använda. Med vänliga hälsningar//Hannibal (diskussion) 4 januari 2015 kl. 01.55 (CET)
"I svensk upphovsrättslag finns det inte något skydd för avfotografering/scanning av tvådimensionella bilder." Det var en intressant slutsats! -- Innocent bystander (diskussion) 4 januari 2015 kl. 08.44 (CET)
I amerikansk upphovsrättslag finns inte något skydd för avfotografering eller inscanning av tvådimensionella verk (Bridgeman Art Library vs. Corl Corp.). Eftersom servrarna står i USA gäller amerikansk lag. /ℇsquilo 4 januari 2015 kl. 09.29 (CET)
Njae, det där med amerikansk lag gäller väl bara amerika? Om uppladdaren, bilden och fotografen är svensk och bilden tillgodogörs i Sverige så gäller svensk lag. Det kanske betyder att bilden inte nödvändigtvis försvinner från amerikanska servrar, men ändå.
Framförallt säger commons så här om Reuse_of_PD-Art_photographs. Så togs bilden av tavlan efter 1969 så bestämmer fotografen om bilden ska få finnas på commons. Det är alltså dit Göran Stenfelt ska vända sig. Här står lite om hur det fungerar med raderingsbegäran: Commons:Deletion requests och här finns en instruktion för hur man rent praktiskt kan göra som jag tycker passar till Göran Stenfelts fall: [1]. Det verkar kanske lite omständligt men så länge Göran Stenfelt motiverar varför och kan visa att det stämmer så går det säkert att få hjälp. Ett tips är att inte vara för pushig utan försöka vara saklig. Inte bara skriva "är skyddad" och "tas bort omedelbart" utan istället motivera med vem som tagit, när bilden togs och att den därför är felaktigt uppladdad enligt [2]. Lycka till!--LittleGun (diskussion) 4 januari 2015 kl. 09.50 (CET)
Fotografen har inget skydd för sin insats i Sverige. Enligt Henry Olssons "Copyright" är det dessa sidor i SOU 1956:25 som reglerar vad som utgör en fotografisk bild:
Bestämmelsen [49 a§] tar sikte på en fotografisk bild. Härmed aves enligt upphovsrättslagens förarbeten (auktorrättskommittén, NJA II 1961 s. 391) fall då en bild har ...[3]
I SOU:n står det
Av det anförda följer, att den som mångfaldigar en fotografisk bild
genom fotografiska metoder icke åtnjuter självständigt skydd för sin insats;
genom förfarandet har icke framställts någon ny bild. Detta gäller
oavsett om mångfaldigandet sker genom normala kopierings- eller förstoringsmetoder
eller om förfarandet är mera invecklat och innefattar exempelvis
framställning av ett nytt negativ.|SOU 1956:25, p. 471[4]
Det är alltså skillnad på "fotografisk bild" och "fotografi". Inte alla fotografier har bildhöjd. Edaen (diskussion) 4 januari 2015 kl. 10.22 (CET)
OK. Men commons regler är tydligare: Reuse_of_PD-Art_photographs. Och det är på commons bilden ligger.--LittleGun (diskussion) 4 januari 2015 kl. 10.38 (CET)
Kan tillägga detta om reproduktioner från SOU 1956:25
Men ett blott refererande eller reproducerande av äldre
verk grundlägger icke upphovsmannarätt.
Det finns på sidan 67.
Eftersom reproduktioner inte har något skydd i Sverige är det enbart Commons regler som gäller.Edaen (diskussion) 4 januari 2015 kl. 10.54 (CET)
OK. Men om det är så otvetydigt ska commons regel ändras.--LittleGun (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.05 (CET)
Jag har tagit upp det på diskussionssidan på Commons. Edaen (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.15 (CET)
Har ni försökt fotografera av ett tvådimensionellt verk, så vet ni hur svårt det kan vara. -- Innocent bystander (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.17 (CET)
Det är i princip ingen skillnad på att använda en kamera för att göra reproduktioner eller att använda murbruk och tegelstenar. Det senare för att reproducera byggnader. En perfekt, handmålad, reproduktion av Mona Lisa har inget skydd. Det är alltså inte arbetet som ger skydd, inte ens om det behövs stor yrkesskicklighet. Edaen (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.20 (CET)
Oj, jag läste inte ens Commons sida, eftersom jag utgick ifrån svensk upphovsrätt, där vi inte har "sweat of the brow"-argumentet, till skillnad från Storbritannien. Digisam har också samma uppfattning som jag, om jag inte misstar mig helt. Så jag blev ganska förvånad över vad som stod där. Därför tycker jag att Edaen gjorde rätt som föreslog en förändring på Commons.//Hannibal (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.33 (CET)
Spännande och lycka till. Kan du hitta var digisam redogör för sin uppfattning så tror jag en länk till det på commons skulle ge tyngd till begäran.--LittleGun (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.51 (CET)
Det är antagligen Riksantikvarieämbetets rapport "Fritt fram!" där det på sidan 38 står:
Scanning kan inte generera ny upphovsrätt. Hela idén med scanning – liksom med reproduktionsfotografering
– är att så troget som möjligt återge en redan befintlig bild. Denna ambition
utesluter den individuella originalitet som är grundkriteriet för att ett arbete ska kunna
påräkna upphovsrättsligt skydd (det ska vara färgat av upphovsmannens personlighet).
[5]
Edaen (diskussion) 4 januari 2015 kl. 11.59 (CET)
Fritt fram är ett sånt dokument, och författades av Johanna Berg som numera är på Digisam, men viktigare än så skriver Digisam om saken i ett öppet brev till Svenska Fotografers Förbund: "Digisam råder därför institutionerna att börja med det som är enkelt och välja att digitalisera och lägga ut bilder med utslocknad upphovsrätt och publicera dem med Public Domain-märkning. Vi understryker också vikten av att bilder i Public Domain inte ges en förnyad upphovsrätt när de digitaliseras. Ett råd som ges i linje med Europeiska kommissionens rekommendationer att ”improve access to and use of digitised cultural material that is in the public domain by ensuring that material in the public domain remains in the public domain after digitisation…”" och i guiden Börja med det enkla: "När man scannar, eller på annat sätt överför material till digital form, ska man komma ihåg att pd är en bra sak. Material som en gång blivit fria bör därför inte beläggas med nya restriktioner och förlängda skyddstider bara för att de presenteras i ett nytt medium. En gång fritt - alltid fritt!" Båda texterna antyder att det finns någon slags frivillighet, men jag kan inte hitta något lagstöd för det. Därför har jag mailat Digisams jurist Catharina Ekdahl och frågat.//Hannibal (diskussion) 4 januari 2015 kl. 12.10 (CET)
Jag antar att det som avses är rätten som ges åt den som först publicerar tidigare opublicerat material vars upphovsrätt löpt ut. För publicering av tidigare publicerat material finns ingen motsvarande rätt. I övrigt vill jag påpeka att man skall avra noga med upphovsrätt och närstående rättigheter samt verk och fotografier. Citatet ovan (11.59) är oklart: originaliteten krävs för verkshöjd, men bestämmelserna om fotografiska bilder gäller ju uttryckligen dem som saknar verkshöjd. --LPfi (diskussion) 5 januari 2015 kl. 13.13 (CET)
Det har du nog rätt i. Det förekommer liknande anspråk för skydd för foton av foton som för foton av målningar och mina citat ovan är hämtade från en sådan diskussion om kopior av foton på bybrunnen på Commons. Edaen (diskussion) 5 januari 2015 kl. 13.52 (CET)

(Avindenterar) Nu har svar kommit från Digisams Catharina Ekdahl:

Måste dessvärre göra dig besviken, för av upphovsrättslagstiftningen framgår inget annat än att fotografier av utgångna konstärliga verk nog visst kan anses skyddade som fotografiska bilder. De hänvisningar som framkommer i Wiki-diskussionen anar jag handlar om den typ av reproduktionsfotografi som utförs av en fast förankrad kamera och därför likställs med regelrätt skanning. Något skydd för en sådan exemplarframställning kan förstås aldrig bli aktuell. Om det däremot är en fotograf som framställer ett motsvarande exemplar genom att fotografera av en målning, erhåller fotografen sannolikt ett skydd för sitt fotografi som närstående rättighet (dvs. fotografisk bild).

Detta blir förstås en aning tokigt när det är fråga om ett konstnärligt verk där den upphovsrättsliga skyddstiden har löpt ut. Genom upphovsrättslagstiftningen uppstår då en ny skyddstid för själva fotografiet som har tagits. Detta är helt enkelt konsekvensen av att fotografier lades in på två ställen i upphovsrättslagen, dels skyddet för fotografiskt verk, dels skyddet som närstående rättighet. Notera att den sistnämnda inte har något med unikt eller självständigt skapande alls att göra, för då hade det ju varit fråga om ett fotografiskt verk. Istället handlar det om att den som trycker på kamerans avtryckarknapp, och som därmed framställer en fotografisk bild, har uteslutande rätt att förfoga över den.

Vill även poängtera att denna konsekvens inte ska ses som att konstverket i sig får något förnyat upphovsrättsligt skydd. Konstverket i sig är och förblir public domain. Det är istället den fotografiska avbildningen av den får skydd. Detta medför sannolikt att kulturarvsinstitutionerna själva ser till att de avbildningar som tas av utgångna fotografier, tas av deras egna fotografer som i sin tur har avtalat med institutionen om rättigheterna. På så sätt hävdas aldrig något skydd för den typen av fotografier.

I det specifika fallet som diskuteras på Wikipedia är det lite intressant att veta när bilden av målningen har kommit till och vem som är fotografen. Detta avgör nämligen om det finns ett skydd för fotografiet eller ej. Har bilden tagits innan 1969 har det inte längre något skydd. Skyddet upphörde då nämligen redan 1994. Om bilden har tagits senare av någon av någon som inte hävdar sin upphovsrätt eller har försett den med en CC-licens så skulle Wikipedias användning vara okej. Om det däremot är en bild som togs efter 1969 av en fotograf som vill hävda sin rätt till den fotografiska bilden, krävs tillstånd för att få använda just det fotografiet av den utgångna målningen.

Det finns även en tredje variant av det hela som man nog inte ska glömma bort. Om målningen var en beställd porträttbild, dvs. beställdes av en privatperson, så står det i upphovsrättslagen att beställarens (jämte upphovmannens) samtycke krävs när det beställda porträttet används av annan. I vårt fall har upphovsmannen varit död i mer än 70 år, men kravet på samtycket från beställaren är också något som går i arv. Innebär alltså att även barn och barnbarn efter beställaren rätteligen kan ha synpunkter på användningen av avbildningen (fotografiet) av det beställda porträttet. Kan tilläggas att det enligt litteraturen brukar handla om att det är aktuellt högst två generationer efter beställaren.

Ovanstående resonemang finns med i den "Vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning" som kommer att publiceras inom kort på www.digisam.se. Mot bakgrund av ovanstående kan jag därför dessvärre inte förse er med några skriftliga argument som stödjer den uppfattning som nämns i Wiki-diskussionen. Inte heller Johanna kan bidra med något sådant. De skrivelser som ni hänvisar till i Wiki-tråden som Johanna är författare till handlar om rekommendationer till institutioner om att just se till att förfoga över rättigheterna till de fotografier som tas hos institutionen.

Med vänlig hälsning

Catharina

Catharina Ekdahl

Juridisk utredare

Hannibal 13 januari 2015 kl. 15.05‎ (CEST)

Om det utförts i Sverige hade skannaren haft bildrättigheter?

Vad gäller den bild som diskussionen ursprungligen gällde, commons:File:Georg Stenfelt slutredigerad okt-09 12%-storlek.jpg, så har fotografen ju själv laddat upp den på Commons, och uttryckligen gett sitt medgivande till att den släpps "fri". Då kan det väl inte finnas några hinder (den är målad på 1700-talet). Men i övrigt innebär svaret från Digisam lite att tänka på. /NH 15 januari 2015 kl. 14.43 (CET)

Det finns åtskilligt att tänka på och vi kanske skulle ha en sida där vi efterhand fördjupar vår kunskap om upphovsrätt. I det här fallet bygger rätten mycket på förarbetena till URL. I propositionen yttrade departementschefen:
Departementschefen. I den nya lagstiftning till skydd för fotografier som nu skall genomföras bör i enlighet med kommitténs förslag skyddsobjektet, i anslutning till gällande rätt, anges som fotografisk bild. Begreppet är på sätt kommittén utvecklat rent tekniskt; principiellt ställes icke någon fordran på viss kvalitet hos bilden. En viss begränsning ligger emellertid i kravet att produkten skall utgöra en »bild». Som kommittén anfört undantages härigenom från skydd vanliga ljuskopior och liknande kopior av ritningar och handlingar; gemensamt för här avsedda fall är att den fotografiska metoden användes som medel för rent mångfaldigande. Det kunde ifrågasättas om man icke, såsom yrkats i några remissyttranden, i tydlighetens intresse borde uppställa uttryckligt undantag i detta hänseende. Det är likväl förenat med vissa svårigheter att i lagtext avgränsa det undantag man här avser. Att helt allmänt låta detta avse fotografier av ritningar och handlingar skulle föra för långt; om speciella metoder använts, exempelvis i syfte att för forskningsändamål framhäva detaljer, tydliggöra tillägg och överstrykningar o. dyl., bör fotografiet vara skyddat. Med hänsyn härtill och då något praktiskt behov av ett stadgande i ämnet knappast torde föreligga, anser jag ett sådant, liksom hittills, kunna undvaras. Jag anser icke heller anledning finnas att, på sätt yrkats från konstnärshåll, från skydd utesluta fotografier av skulpturer, målningar och andra konstverk eller reproduktioner framställda med hjälp av sådana fotografier.
Detta verkar vackla mellan metoden som används för kopieringen och objektet som kopieras. En restriktiv tolkning av detta kunde leda till uppfattningen att från skydd undantagna är enbart sådant där det kopierade materialet som utgörs av ritningar eller text samt att kopieringen dessutom är utförda med kopiator eller skanner eller liknande, men att ljuskopior av målningar är skyddade. Ett problem med denna tolkning är att fotokopior av böcker som innehåller illustrationen skulle vara skyddade till den del det är en kopia av ett konstverk, vilket skulle göra kontorsbiträden på nyhetsredaktioner, myndigheter m.m. till rättighetsinnehavare till åtskilligt material. Detta senare kanske inte var något större problem så länge som beställarpresumtionen gällde.
En annan tolkning, och som den senare delen av citatet pekar mot, vore att fotokopior av text eller ritningar är undantagna oavsett om kameran är en del av en maskin eller om den är handhållen, så länge inte speciella metoder använts för att tillägga eller ändra något. Vad gäller foton av foton är kommittén så bestämd att, så länge inga tillägg eller ändringar utförts, foton av foton måste vara utan eget skydd oavsett teknik. Edaen (diskussion) 15 januari 2015 kl. 15.59 (CET)

Gamla kartor[redigera | redigera wikitext]

Hej alla. Jag har tillgång till några gamla kartor. Jag undrar hur gammal en karta måste vara för att det inte ska finnas besvärande upphovsrätt att ta hänsyn till. Kartorna är från 1839, 1851, 1890, 1909, 1935, 1953 och 1964. - Averater (diskussion) 17 januari 2015 kl. 09.41 (CET)

Kartor räknas som litterära verk och samma regler gäller som för böcker, alltså att senast döde upphovsman skall ha varit avliden i mer än 70 år. Någon kronans upphovsrätt finns inte i Sverige. Kartor räknas också ofta som databaser och kartor som är äldre än 15 år kan kalkeras. För kartor som ingår i myndighetsbeslut är reglerna inte helt uppenbara. Å ena sidan gäller inte URL 9 för kartor, å andra sidan kan myndigheter förväntas släppa upphovsrätten till sådana kartor. Man bör också betänka att som upphovsman räknas den som signerat verket, vilket kan vara någon helt annan än den som egentligen skapat kartan. Det här är särskilt problematiskt för kartor som använts i offentlig förvaltning. Edaen (diskussion) 17 januari 2015 kl. 09.45 (CET)
Som hjälp kan man kika på att KB har gjort en mycket försiktig bedömning i digitalisering av dagstidningar, men där kommit fram till att 150 år gammalt material kan förutsättas vara helt fritt. Så de två första kartorna behöver du nog inte ens göra efterforskningar för, det vore ytterst osannolikt att det finns någon upphovsrätt att ta hänsyn till för dem. Ainali diskussionbidrag 17 januari 2015 kl. 10.19 (CET)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Oj, tack. Det där var krångligare än väntat. Så att fotografera eller scanna 1800-talskartorna borde vara helt ok men för 1900-talskartorna får jag kolla noggrannare? Är det någon skillnad om kartan är tryckt eller ritad? De från 1935 och 1964 är tryckta medan de övriga är ritade. Blir ju svårare att ha en upphovsman för en tryckt karta tänker jag. - Averater (diskussion) 17 januari 2015 kl. 10.26 (CET)
Kartor är normalt inte tillräckligt originella för att skyddas av upphovsrätt, men lagstiftaren överlämnade åt domstolarna att avgöra frågan. Myndigheterna tilläts hävda upphovsrätt, först till officiella kartor, senare till alla. Edaen (diskussion) 17 januari 2015 kl. 10.39 (CET)
Upphovsrätten tillåter också att branschstandarder utvecklas. För orienteringskartor verkar det i vissa fall finnas en 50-årsregel som bortre gräns. Edaen (diskussion) 17 januari 2015 kl. 10.45 (CET)
För att svara på frågan: nej, det spelar ingen roll om den är tryckt eller ritad. Ainali diskussionbidrag 17 januari 2015 kl. 11.51 (CET)
Är upphovrätten 50 år på vissa orienterinskartor? Vilka är det? Jag trodde det var 75 år efter upphovsmannens död som gällde. Nu har jag själv aldrig sett några orienteringskartor äldre än sent 60-tal, alla äldre har varit utdrag ur generalstabskartan.FBQ (diskussion) 19 januari 2015 kl. 18.19 (CET)
Enligt Svenska orienteringsförbundet är det så beträffande den ideella rätten:
Så länge kartbilden till väsentliga delar är oförändrad ska den ursprunglige upphovsmannen anges tillsammans med de som svarade för den senaste revideringen. Detta gäller i högst 50 år.[6]
Edaen (diskussion) 19 januari 2015 kl. 18.35 (CET)
Antar att lantmäteriet och SGU skulle protestera men frågan är ju som sagt om det finns några 50 år gamla orienteringskartor så att det spelar någon roll. Jag undrar dock om Lantmäteriet egentligen godkänner att man använder någon av deras över 50 år gamla kartor utan att ange ursprunget. Men det är deras huvudvärk.FBQ (diskussion) 19 januari 2015 kl. 19.41 (CET)