Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2019

Internering

Detta ord omdirigeras till Interneringsläger, som handlar om internering av politiska skäl. Men "internering" nämns som straff i åmtinstone 3 kända svenska kriminellas biografier, och 6 svenska jurister nämns som ordförande eller ledamot av "Interneringsnämnden". Här är tydligen ett oskrivet ämnesområde i svenskspråkiga Wikipedia. Roufu (diskussion) 25 december 2018 kl. 13.53 (CET)

Nu är Internering inte längre en omdirigering./Annika (diskussion) 25 december 2018 kl. 14.40 (CET)

Tack för insatsen. Ett följdproblem är den oskrivna svenska strafformen förvaring, som refereras till i texten om Internering. Förvaring omdirigerar nu till Forvaring, som är en strafform i Norge. Roufu (diskussion) 25 december 2018 kl. 22.24 (CET)

Förvaring avsåg i Sverige förvaring på säkerhetsanstalt för psykiskt abnorma förbrytare. Forvaring är för övrigt en brottspåföljd även i Danmark (som ofta nämndes som ett möjligt alternativ till livstids fängelse för den ökände ubåtskaptenen Peter Madsen). Ett annat problem är att en rad artiklar som inte gäller Sverige för närvarande länkar till artikeln om internering. /Annika (diskussion) 25 december 2018 kl. 22.47 (CET)

Det är tydligt att ordet internering används på svenska också i andra former för frihetsberövelse än den svenska straffrättsliga, som jag efterlyste. Bonniers svenska ordbok nämner "omhändertagande av militär personal från krigförande stat som kpmmit in på neutral stats område". Men detta är inte uttömmande, något som framgår av artikeln om Interneringsläger. Det är alltså mer att göra. Vadskriver Nationalencyklopedin? Roufu (diskussion) 26 december 2018 kl. 10.42 (CET)

NE tar endast upp internering som ett begrepp i svensk straffrätt. En förklaring av ordets användning om frihetsberövande i vid bemärkelse blir en ordboksartikel och dylika ges inte i traditionella encyklopedier. /Annika (diskussion) 26 december 2018 kl. 10.55 (CET)

Kanske flytta nuvarande artikel till "Internering (Sverige)" utan omdirigering. Osäker på om utan särskiljning ska gå till den tidiger Interneringsläger. Amerikanska medborgare av japansk härkomst blev internerade under andra världskriget. Maundwiki (diskussion) 26 december 2018 kl. 16.27 (CET)

SAOB har en vid definition av internera dit internering hänvisas: "instänga (ngn) inom visst område, inspärra; särsk. dels med avseende på person som vid krigsutbrott vistas i fientligt land l. på flyktingar l. truppavdelningar o. d. som under krig inkommit på neutralt omåde: till viss ort (ofta o. i sht förr i det inre av landet) förvisa o. där (i läger o. d.) ställa under bevakning; dels med avseende på personer som tillhöra samhället, men i ett eller annat avseende äro direkt farliga för detta (sinnessjuka l. starkt vanartiga personer, återfallsförbrytare, personer som bära l. misstänkas bära starkt smittosamma sjukdomar, ss. pest, smittkoppor o. d., alkoholister m. fl.): inspärra, avskilja från umgänge med andra människor." SAOB:s vida definition förklarar varför alla som sitter i fängelse kallas interner (enligt Bonniers svenska ordbok internerad person, fånge). Att internera/internering avser sätta i fängelse har också stöd i svensk lag [1] (Lagrummet) /Ascilto (diskussion) 26 december 2018 kl. 16.43 (CET)

I juridiska sammanhang avser internering dem som dömdes till denna påföljd fram till 1981. Att alla intagna på anstalt kallas interner i dagligt tal är en annan sak. /Annika (diskussion) 26 december 2018 kl. 17.03 (CET)

Ordens betydelse bestäms av deras användning, inte av lagstiftare eller ordbokskommittéer. Utom i den äldre straffrättsliga meningen är internering en tillräckligt etablerad beteckning för en neutral stats "omhändertagande" av andra länders stridande soldater för att komma med i Bonniers ordbok, och ordet används också för andra former av frihetsberøvelse av icke-straffande karaktär. Bokmålsordboka, som jag av naturliga skäl har i bokhyllan, skriver att ordet kommer från latin via franska till norska språket. Den nämner adjetivet ekstern som motsats till adjektivet intern. Verbet internere beskrivs med "stenge inne, holde på et avgrenset område" och med exemplet "flyktningene ble internert i leirer". Nu är norska och svenska olika språk, men den norska beskrvningen stämmer bra med vad jag uppfattar som det svenska ordets allmänna betydelse. Eftersom vi är oeniga, är det tydligt att detta inte är ett enkelt ordboksproblem utan något som behöver utredas ytterligare. Jag ser för mig en grensida som slutresultat. Roufu (diskussion) 26 december 2018 kl. 20.36 (CET)

Var vänlig och titta på inkommande wikilänkar t.ex. Uniform Code of Military Justice. Nuvarande artikel är enbart för svenska förhållanden. Wikilänkarna i artikeln "Uniform Code of Military Justice" med flera bör avlägsnas eftersom ordets betydelse är tillräckligt som förklaring med nuvarande text på svenska wikipedia. Instämmer med grensida men som ovan vet inte vart. Maundwiki (diskussion) 28 december 2018 kl. 01.09 (CET)

Konungens ana nr 142 o. 222 borde vara samme man, men är det inte på websidan

Flyttat till Wikipedia:Anmäl ett fel. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 29 december 2018 kl. 14.46 (CET)

Dansk mediedatabas?

Vet någon om det finns en dansk motsvarighet till Svensk mediedatabas? -- KlasHass (diskussion) 12 januari 2019 kl. 14.08 (CET)

Nettototalproduktion vindkraft

Någon påstod något i stil med att ett vindkraftverk producerar mindre eller inte mycket mer el, under sin driftstid, än det går åt att sätta upp det (vilket faller på sin egen orimlighet, mlm, tycker jag nu när jag skriver om det -- alternativt kan det ha varit att totalproduktionen inte är så många gånger vad det går åt att bygga kraftverket). Det hela stött med en angiven uträkning, baserat på energikostnad som energimyndigheten angav för ett vindkraftverksbygge.

Någon som kan reda ut hur proportionerna egentligen ser ut? (Nej, jag har inte kollat våran artikel, generalfel 1, men jag ska kika på vindkraftverk vid ett tillfälle.)

Mvh, flinga 28 december 2018 kl. 02.32 (CET)

Vindkraftverk#Energiutbyte. Nirmos (diskussion) 28 december 2018 kl. 02.51 (CET)

Detta gjorde mig nyfiken på att jämföra energiutbytet mellan olika typer av elproduktion, men det verkar enbart vara artikeln om vindkraftverk som har denna rubrik. Något som i sig är intressant. //Vätte (diskussion) 1 januari 2019 kl. 15.32 (CET)

Nirmos: Tack! Columbi ägg! Eller vad man ska säga ;)

Vätte: Precis! Kärnkraft t ex. Kanske att Ahnh har koll? Jag tror att jag såg något om att det fanns info i artiklar om specifika solkraftverk också, med jämförelse vattenkraft-kärnkraft-osv, ngt sådant. Mvh, flinga 9 januari 2019 kl. 22.32 (CET)

Anhn ska det vara (och jag har läst att pingen inte funkar om man bara rättar i ett inlägg). flinga 9 januari 2019 kl. 22.37 (CET)

@flinga: När man bygger ett vindkraftverk går det åt en hel del stål. Ståltillverkning kräver energiinsatser för att frigöra järnet från järnmalmen. Alltjämt sker det i princip enbart med kol som energikälla. Denna energiförbrukning ger därför utsläpp av växthusgaser (GHG - GreenHouse Gases), framförallt CO2. På liknande sätt är vingarna gjorda av plast - där krävs en insats av olja. Och fundamenten är gjorda av betong - precis som för stål så är det fossil-energi-krävande att framställa betong. Ett svar är därför de jämförelser mellan utsläpp av växthusgaser (framförallt CO2) som jag har lagt in i några kraftverksartiklar, tex Lillgrunds vindkraftpark och Blakliden Fäbodbergets vindkraftpark. De bygger på moderna livscykelanalyser där man bemödar sig om att beakta alla moment "från vaggan till graven". Man ser där att vindkraftverk har utsläpp av växthusgaser på cirka 10 gram CO2/kWh, medan kolkraftverk släpper ut 100 gånger mer, cirka 1000 gram CO2/kWh. Om det gick åt lika mycket energi att producera vindkraftverket (kol vid stålframställning, olja vid plastframställning) skulle utsläppen i en livscykelanalys för vindkraft vara i samma storleksordning som för kolkraft. Hoppas det är ett svar på frågan. Kanske ska jag lägga in lite av denna info i artikeln om vindkraftverk, men inte just nu i natt ... hälsningar Anhn (diskussion) 10 januari 2019 kl. 03.41 (CET)

Tack Anhn!

Om det gick åt lika mycket energi att producera vindkraftverket (kol vid stålframställning, olja vid plastframställning) skulle utsläppen i en livscykelanalys för vindkraft vara i samma storleksordning som för kolkraft

Här var jag lite osäker på om jag hängde med. Du menar att det inte låter rimligt att det skulle gå åt så mycket mer i fossil förbränning vid uppförandet av vindkraftverket, att det kunde komma i nivå med ett kolkraftverk? (Båda har utsläpp vid bygganmdet förstås. En annan sak man kan jämföra för den delen är ju "använda befintligt kolkraftverk" kontra "bygga kraftverk som inte använder fossila material som bränsle".)

PS. Från ett fossilperspektiv, hur står sig kärnkraft? Finns det från det perspektivet något som talar emot att satsa på mer kärnkraft? (I stabila, riskmedvetna länder.)

Mvh, flinga 16 januari 2019 kl. 21.47 (CET)

Du ser en bra jämförelse här. Jämförelsen innehåller alla utsläpp från vaggan till graven, och för vindkraft och kärnkraft är det ca 10 gram CO2/kWh, där det för kärnkraft till stor del kommer från energianvändning vid gruvbrytning för uranet medan det för vindkraft till stor del är konstruktionsmaterialen. Kolkraft släpper ut ca 1000 gram CO2/kWh, och det kommer nästan uteslutande från bränslet. Anhn (diskussion) 16 januari 2019 kl. 22.07 (CET)

Profeten Muhammed

Hej!

Profeten Muhammed hade 11 hustrur. Men vet man hur många konkubiner, älskarinor och slavar han hade relation med? (Att ha sex med sina slavar var vanligt förekommande i en del kulturer tex i Grekland, det Romerska riket och den arabiska halvön.)

I den svenska Wikepediaartikeln står det att Maria (kristen kopt från Egypten) födde Muhammed en son. Jag hade förstått det som att de flesta teologer tvivlar på den saken. Speciellt med att tanke på att inga av Muhammeds hustrur blev med barn efter Khadija. Hur är det med den saken?

Kan någon rekommendera en bra bok om Muhammeds liv vars fakta man kan lita på? En bok som är både objektiv, historisk korrekt och utan överdriven respekt. Tack för svar! Bzwabi (diskussion) 4 januari 2019 kl. 17.45 (CEST)

Jag föreslår att du söker upp en imam för att få svar på islamfrågorna och ett bibliotek för att få tag i lämplig litteratur.-Wvs (diskussion) 17 januari 2019 kl. 09.55 (CET)

Det där med imamen kan vara en bra idé även om jag hade föredargit någon mer objektiv som kunde ge historiska fakta istället för myter. När jag skrev frågan hade jag redan varit på biblioteket flera gånger och bett om hjälp, och lånat flera böcker om Muhammed. Tyvärr var jag inte nöjd med någon av dem. De var antigen inte opartiska och objektiva eller så var inte innehållet det jag sökte efter (biografi). Jag tänkte kanske någon intresserad av historia som hade läst en bra biografi om Muhammed kunde tipsa mig här. Så jag slapp chansa vidare på biblioteket. Bzwabi (diskussion) 22 februari 2019 kl. 01.30 (CET)

Rangkronor

Hitflyttat från IP:ts användardiskussionssida.--LittleGun (diskussion) 21 januari 2019 kl. 19.36 (CET)

Vill här ställa två frågor:

1) kronan på Savolax vaphen ter sig exakt såsom en friherrlig krona framställs i Adelskalendern. Dock är/var Savolax ett grevskap - hur hänger det ihop?

2) i kronöversikten framställs markiskronan här i Wiki exakt såsom en grevlig krona föreställs i Adelskalendern. Det som här på Wiki markeras såsom grevlig, har ej visats i den svenska adelns kalender. Kanske har den nu uppdaterats på senare tid eventuellt.

Tacksamt klargörande av någon vetgirig där ute.--37.3.190.252 21 januari 2019 kl. 17.25‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag gissar att fråga 1) gäller Norra Savolax landskapsvapen, [2]. Och att fråga 2) kronöversikten är denna: Rangkronor, där markiskronan är den här:[3].

• 
  Norra Savolax landskapsvapen, kan ett landskapsvapen ha en friherrlig krona?
• 
  Denna markiskrona, ur artikeln Rangkrona, är kanske slående lik en grevlig krona i adelskalendern? Har kalendern uppdaterats?

--LittleGun (diskussion) 21 januari 2019 kl. 19.45 (CET)

Stenkaka

Finns det någon 78-nörd som kan uttyda förkortningen "HMV A.l. 2990" för "Bislett-Marsjen"? "l." är det ett stort i eller ett litet L? /KlasHass (diskussion) 30 januari 2019 kl. 11.19 (CET)

His Master's Voice + katalognr.?-Wvs (diskussion) 30 januari 2019 kl. 12.02 (CET)

Det händer att "Ai" står för aircheck, ung. demoplatta, men kanske inte "A.I."... JohanahoJ (diskussion) 30 januari 2019 kl. 13.15 (CET)

Nu hittade jag att AL-2000 (eller A.L.) var en serie HMV-plattor enbart för den norska marknaden. Hittat 2991 men ej 2990. /KlasHass (diskussion) 30 januari 2019 kl. 13.37 (CET)

Adelsbarn i militären (ca 1791)

Jag undrar om det var vanligt att adeln skrev in sina spädbarn i försvarsmakten. Ture Gustaf von Essen från Västergötland skrevs in 1791 som kornett vid Jämtlands hästjägarkår knappt sju månader gammal (källa (Tab 7)). KlasHass (diskussion) 12 februari 2019 kl. 19.36 (CET)

Ja, det var ett sätt att få tillgodoräkna sig tjänstgöringsår vid befordran. Vanligen anställdes någon annan att upprätthålla tjänsten. (sitter lite illa till så jag kan inte leta fram bra litteratur i ämnet just nu). Jag länkar till artikeln om Lars Anders Chierlin som delvis belyser ämnet. Vad jag vet är det under frihetstiden som systemet infördes. Jag tror det blev kvar till statsvälvningen 1809, men någon med källor kanske kan rätta mig om jag har fel. FBQ (diskussion) 12 februari 2019 kl. 20.11 (CET)

Stort tack för artikeln Lars Anders Chierlin. Kanske finns förhållandet på andra sidor... KlasHass (diskussion) 12 februari 2019 kl. 21.36 (CET)

Jag vet att jag skrivit massor med biografier över personer som blivit soldater redan i koltåldern. Under tre år gamla är inte ovanligt, under ett år är inte så många men jag vet att jag skrivit åtminstone någon sådan biografi. Jag vet inte Det har även en gång varit uppe på anmäl ett fel då någon tyckte att det såg underligt ut. Ämnet borde ju kunna förtjäna en artikel, men jag tror inte jag kommer att få tid att skriva någon den närmaste tiden.FBQ (diskussion) 12 februari 2019 kl. 21.57 (CET)

Uppdatering av Wikipedia

Hur ofta uppdateras Wikipedia 213.112.45.163 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Lite olika på olika delar. Tittar du på sidan med senaste ändringar kan du se att det ibland görs flera uppdateringar i minuten. Tittar du i stället på en enskild sidas historik, som till exempel den här sidan kan det gå dagar mellan uppdateringarna. Eftersom alla som redigerar här gör det som hobby och redigerar det som de är intresserade av händer det ibland att artiklar inte uppdateras på lång tid. Därför kan artiklar innehålla uppgifter som är föråldrade. Sjö (diskussion) 12 februari 2019 kl. 17.59 (CET)

@213.112.45.163: Du kan alltid klicka på fliken "Visa historik" på en sida för att se senaste ändring eller tidigare ändringar på just den sidan. Observera att även väldigt små redigeringar redovisas där. Som Sjö nämnt finns det ingen garanti för att faktaartiklarna innehåller uppdaterad information. Om du har tänkt att använda uppgifter från faktaartiklar i något sammanhang bör du läsa igenom Wikipedia:Wikipedia som källa först. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 februari 2019 kl. 15.29 (CET)

Great American Interchange

Jag undrar om det finns en svensk fackterm för Great American Interchange? Borde vara något i slag med det stora amerikanska utbytet eller amerikanska djurutbytet, men jag hittar inget med Google. Ska inte förväxlas med Columbianska utbytet som orsakades av europeiska invandrare. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 14 februari 2019 kl. 20.43 (CET)

På engelska används ofta det mer specifika "Great American Biotic Interchange". Nederländska wp använder tydligen det som artikelnamn. "Faunautbyte" är ett använt ord i sammanhanget, så "Det stora amerikanska faunautbytet" borde fungera, om nu inte någon känner till ett mer etablerat svenskt namn. (Dewp har motsvarigheten "Großer Amerikanischer Faunenaustausch") JohanahoJ (diskussion) 15 februari 2019 kl. 11.23 (CET)

Tack @JohanahoJ:, ska se om jag får tid för en svensk artikel. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 16 februari 2019 kl. 18.09 (CET)

@Nordelch:och @JohanahoJ:. Jag har nu skapat en artikel om det stora amerikanska faunautbytet. --AHA (diskussion) 6 november 2019 kl. 12.17 (CET)

Varför är det olika många "s" i fission och fusion i många, men inte alla, språk

Jag snubblade över ett stavfel i ett systerprojekt. Det fick mig att fundera på varför fission stavas med två s medan fusion stavas med ett s. Det verkar vara samma på de flesta språk (som inte blandar in "z" eller helt andra bokstäver) utom på norska, spanska och baskiska där det stavas fisjon och fusjon, fisión och fusión respektive fisioa och fusioa. Någon språkkunnig som kan berätta vad detta beror på? Det verkar inte ha med att "i" och "u" är olika sorts vokaler, vi har ju "division" och "diskussion".
Orden fission och fusion kommer väl från latin, men norskan, spanskan och baskiskan känner sig tydligen mindre bundna av fissio än andra språk gör. @Roufu, Jan Arvid Götesson:? --Larske (diskussion) 15 februari 2019 kl. 20.11 (CET)

Jag har inte svaret, men det ligger i att vi har fått orden sådana här ord från latin via engelska och/eller franska. Dubbelskrivning markerar kort vokal, och på engelska är det kort vokal framför ssi i discussion och fission men lång vokal framför si i fusion. Jag kan tänka mig att det är på samma sätt på latin, men har inga källor.

Norska språket "rättstavar" lånord på ett helt annat sätt än svenskan. Sjiraff och sjokolade är två exempel. Ingen hjälp att hämta där. Roufu (diskussion) 15 februari 2019 kl. 20.57 (CET)

Jag har inte haft tid att skriva de senaste dagarna. Senare i dag svarar jag om Larskes fråga. Jan Arvid Götesson (diskussion) 16 februari 2019 kl. 10.26 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Larskes fråga är två frågor: Varför stavas det olika i olika standardspråk? Varför finns finna en stavningsskillnad i det ursprungliga latinet?

I Europa har under de senaste 500 åren normerade standardspråk skapats. Ofta har enskilda personer och små grupper haft ett avgörande inflytande. Deras makt över stavningen kan ha varit officiell eller inofficiell. Varför skriver vi en sann berättelse men tappar bort ett n i ett sant ord? För att Carl Gustaf af Leopold i Svenska Akademien valde den stavningsregeln.

Spanska är intressantast här, eftersom standardspanska skriver fisión och fusión med ett s. Spanska har fått latinska ord på två sätt. Dels genom att vanligt folk fortsatt att använda latinska ord hela tiden, sedan spanska språkliga varieteter utvecklades ur vulgärlatinet. De orden kan ändras hur mycket som helst. Latinets filius (son) utvecklades till spanska hijo. Dels har lärda personer tagit upp latinska ord som inte överlevt i vardagsspråket. Fisión och fusión tillhör väl de senare.

När Europeiska standardspråk tog upp lärda latinska ord hade de stor respekt för den latinska stavningen. Standardsvenska har olika många m i acklamation och inflammation bara för att latin har det. Spanska lärda personer tog också hänsyn till latinet, men i fallet med s och ss i ord som fusion och fission struntade de i det. För att kunna svara på varför måste man vara expert på standardspanska stavningens historia. Det är jag inte. Man kan säga att en delförklaring är att standardspanska inte har korta och långa vokaler och konsonanter, så de behöver inte dubbla ss av praktiska skäl. Men det förklarar inte varför de valde att strunta i latinets dubbla ss, när européer i allmänhet har velat anpassa sig till latinet. Svaret kan bara sökas i källor som jag inte läst.

Den andra frågan är varför det var fissio‑ och fusio‑ i latin. Det fanns två stammar: fid- med kort i, och fud- med långt u. Båda utökades med ‑tio‑. Fid‑tio‑ och fud‑tio‑ blev fissio‑ och fusio‑ enligt en regel att dt blir s i dylika fall. Men varför s blev långt (dubbeltecknat) i fissio vet jag inte. Kanske för att vokalen i fid- var kort. Men en kunnig person måste svara på det; jag har bara läst grundkurs i latin. Jan Arvid Götesson (diskussion) 16 februari 2019 kl. 21.17 (CET)

Det kanske beror på stavningen, men mitt uttal av fusion har inte särskilt utpräglad kort vokal, snarare dragning åt lång. Däremot har mitt uttal av fission det.--LittleGun (diskussion) 16 februari 2019 kl. 21.43 (CET)

Skillnader i principer för inlåning kan bero på att en viss inflytelserik person gjort det, till exempel en journalist, och andra följt efter. Variationer kan bero på dennes kunskaper i språken eller dennes egna principer för hur man lånar.--BIL (diskussion) 17 februari 2019 kl. 08.19 (CET)

Hallsbergsvägen i Örebro?

Jag har en fråga gällande en väg som tidigare benämnts som Hallsbergsvägen i Örebro. Är det samma väg idag benämns som Gustavsviksvägen? Eller är det Mosåsvägen som tidigare benämnts som Hallsbergsvägen? //Joshua (diskussion) 16 februari 2019 kl. 13.05 (CET)

Mosåsvägen är helt ny. Gustavviksvägen är däremot delvis gammal, mestadels följde den i stället sträckningen som heter Gamla vägen, mellan dessa båda vägar.FBQ (diskussion) 16 februari 2019 kl. 16.47 (CET)

På en karta över centrala Örebro från 1966 är nuvarande Gustavsviksvägens norra del markerad som E3, E18 och Riksväg 50./Annika (diskussion) 16 februari 2019 kl. 17.22 (CET)

Nu vet jag ju inte vilken tid som avses, vid googling hittade jag några källor som talar om Hallsbergsvägen i Örebro, de var från 1838-1942. Då var Gamla vägen Örebros södra utfart. De södra infarterna till Örebro byggdes om från 1965 (1967 när boken jag kollade trycktes var vägen ännu inte helt klar). Mosåsvägen följer längre söderut delvis gamla vägsträckningen.FBQ (diskussion) 16 februari 2019 kl. 17.27 (CET)

På en karta från 1969 är det ombyggt och Gustavsviksvägens norra del enbart lokalgata./Annika (diskussion) 16 februari 2019 kl. 17.41 (CET)

Nu tittade jag på ekonomiska kartan 1955 bättre, där följer utfarten först Gustavsviksvägen, för att sedan gå utefter Brunnsvägen fram till där den nu möter Mosåsvägen i rondellen, där går den ungefär där Mosåsvägen nu går.FBQ (diskussion) 16 februari 2019 kl. 18.39 (CET)

Ja, den följer Mosåsvägen ganska precis från rondellen ända ner till Långmossevägen varefter den följer Johansdalsvägen ner till trafikplats Marieberg, se den här bilden där jag har lagt en halvgenomskinlig modern karta från hitta.se på den ekonomiska kartan från 1955 och använt järnvägen och ett antal bestående gatukorsningar för inpassningen. --Larske (diskussion) 16 februari 2019 kl. 20.37 (CET)

Tack för alla svar och kommentarer i frågan. Uppskattats =) Bakgrunden till min fråga är att Hallsbergsvägen dök upp i en regeringsproposition från 1942. Där Örebro stad erbjöd staten mark mellan Svartån och Hallsbergsvägen, som förläggning ett Närkes artilleriregemente. //Joshua (diskussion) 17 februari 2019 kl. 11.20 (CET)

Är den svenska delen av skäret Märket demilitariserad?

Frågan hitkopierad från diskussion:Märket.--LittleGun (diskussion) 18 februari 2019 kl. 04.50 (CET)

Är svenska sidan demilitariserad? 88.112.34.187 18 februari 2019 kl. 04.33 (CET)

Svar har givits på Diskussion:Märket#Demilitarisering, så eventuella ytterligare kommentarer görs lämpligen där. --Pipetricker (diskussion) 18 februari 2019 kl. 10.34 (CET)

Sankt Peter (församling i Skåne)

I Sv.bef. 1990 finns många som är födda i "Sankt Peter (Malmöhus län, Skåne)", bl.a nye biskopen i Sthlm. Då denne synes uppvuxen i Lund kunde man gissa att "Sankt Peter" avser "Sankt Peters klosters socken". Några som har fler tankar? -- KlasHass (diskussion) 5 mars 2019 kl. 23.45 (CET)

Rimligen är det Sankt Peters klosters församling som avses. Inte minst med tanke på att denna ännu existerar medan angiven socken enligt vår artikel upphörde att existera långt innan nämnde biskop var påtänkt. Dcastor (diskussion) 6 mars 2019 kl. 02.11 (CET)

Har jämfört Sv.bef. med födelseboken för januari 1948 och då stämmer det med Sankt Peters klosters församling. (Ser nu att jag skrev "socken" första gången, det var en klipp och klistra-miss.) -- KlasHass (diskussion) 6 mars 2019 kl. 08.32 (CET)

Översättningar av ryska termer

Artikeln Moskvas administrativa indelning talar om att Moskva har 10 "stadsdistrikt", men enligt engelska Wikipedia har Moskva 125 districts. Orsaken är att staden har en indelning i två nivåer: 10 округ (okrug), 125 район (rajon). Och man har valt översättningen "district" för två olika ryska termer. Så här kan vi inte gärna ha det. Det hjälper ju inte om jag går in nu och "rättar" denna artikel, för det finns många andra artiklar och nästa vecka kan någon ändra tillbaka. Det borde väl någonstans finnas en norm, en officiell ordlista, för hur ryska politiska och geografiska termer ska översättas? För svenska termers översättning finns "Utrikes namnbok" från svenska UD. Men vad har vi för norm för ryska termer? --LA2 (diskussion) 12 mars 2019 kl. 13.19 (CET)

Sälja upphovsrätt?

Hitkopierad från diskussion:Upphovsrätt.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2019 kl. 13.10 (CET)

Kan man i Europa sälja sin upphovsrätt. Som Stålmannens upphovsmän gjorde.2001:14BA:1300:0:0:1EB:4D51:AC9E 16 mars 2019 kl. 12.17 (CET)

Se svaret på fråga 1 på den här sidan. I det tredje stycket står det om "den ekonomiska delen" av upphovsrätten och sista meningen i det fjärde stycket tar upp "den ideella delen" av upphovsrätten. --Larske (diskussion) 16 mars 2019 kl. 13.26 (CET)

Hej!

Författaren Jesper Persson är tyvärr raderad. Med uppgifter som blivit verifierade på www.författare.se jag ligger som den mest populära författare på denna webbsida. Hur ska jag då få denna text kvar?

Alla andra stora författare är med, men ni raderar min?

Jag har ett konto Jesper Persson 11 tror jag om det är kvar.

Tacksam om detta snart löser sig!

Mvh Författare Jesper Persson 46.195.135.231 17 mars 2019 kl. 08.45 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Du kan börja med att läsa Diskussion:Jesper Persson och Wikipedia:Intressekonflikter. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 17 mars 2019 kl. 09.07 (CET)

Se Wikipedia:Wikipediafrågor#Jesper_Persson. --Larske (diskussion) 17 mars 2019 kl. 09.17 (CET)

Användaren Jesper Perrson verkar också stämma in på dig. Har du skapat flera konton? /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 26 mars 2019 kl. 18.50 (CET)

Instagramsupport

Hej. Jag har börjat följa folk på instagram. Senast igår listades folks kommentarer rakt uppifrån och ned i kronologisk ordning, med nyaste kommentar längst ned. Nu, plötsligt(?) så har kommentarerna klumpats ihop i konversationer med "svar" till de kommeneterande och oklar kronologi. Har jag halkat på någon sorts inställningsknapp? Beror det på att jag kommenterat första gången? Är det en ändring i programvaran? Tacksam för support av någon i vår fantastiska gemenskap!--LittleGun (diskussion) 26 mars 2019 kl. 11.06 (CET)

Betala till wikipedia

Vi över 60 år vill ha en fakture

Hej! Det är inget krav att donera till Wikipedia utan helt frivilligt. De donationsmöjligheter som finns är de som anges på webbsidan. Om de inte fungerar för just dig, finns inget krav för dig att donera. Då Wikimedia Foundation, som man donerar till, är baserad i USA blir det av naturliga skäl mest internationellt gångbara betalningsmetoder. /Grillo (diskussion) 7 april 2019 kl. 14.04 (CEST)

Sen finns det nog folk både över och under 60 som både vill och inte vill ha en faktura.--LittleGun (diskussion) 7 april 2019 kl. 14.09 (CEST)

LÅNGFILMER

Hej, detta kanske är fel sida att fråga det jag ska fråga , men det är inte så lätt att hitta rättpå er sida på internet.Men min fråga är , varför gör ni reklam om att ni sänder långfilmer varje dag kl 22.00,när ni inte gör det ? Och varför sänder ni bara SKRÄPFILMER och dessutom bara gamla filmer.Nä sänd något nytt någon gång,om man tittar på er vinst så borde det väl finnas pengar att köpa in något nytt i filmväg och inte bara gammalt skräp som dessutom har sänts i olika kanaler i flera år.Nä det är tur att det finns andra kanaler som sänder lite fräschare och nyare filmer.Kanal 12 och era filmkvällar har gjort sitt i vårt hem och jag vet massor med vänner och bekanta som har slopat er så kallade " filmkväll.

Med vänlig hälsning. Tomas Nilsson

Hej Tomas Nilsson. Helt rätt du har kommit lite fel. Det här är uppslagsverket Wikipedia och en öppen och allmän sida för faktafrågor. Frågor av typen "När dog Karl XII". TV12 är en kommersiell TV-kanal som tillhör TV4-gruppen, så jag föreslår att du skickar ett mail till TV4-gruppen med din fråga och kommentar: tittarservice@tv4.se. Hoppas det leder till en bättre TV upplevelse för dig och dina vänner.--LittleGun (diskussion) 10 april 2019 kl. 08.21 (CEST)

TV12 har för övrigt ingen egen webbplats, så det är TV4:s du får besöka. TV4-gruppen äger båda kanalerna och några till. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 10 april 2019 kl. 15.07 (CEST)

Trivia/kuriosa

Vad är skillnaden mellan trivia och kuriosa? Har alltid trott att det är samma sak. 85.30.130.1 10 april 2019 kl. 14.16 (CEST)

Enligt Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) är kuriosa en samling märk­värdiga eller egendomliga saker. Medan trivia betyder trivialiteter, som kommer av trivial, som bland annat betyder all­daglig eller vanlig. Se även Wikipedias artiklar om trivia och kuriosa. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 10 april 2019 kl. 15.14 (CEST)

"Friherrinnan von Rosen"

Hej! Det här är en chansning, men jag har länge letat efter identiteten på den kvinna som drev "Friherrinnan von Rosens flickpension" i Helsingfors i början av 1800-talet. Tydligen var hon välkänd på sin tid: [4], men jag har haft svårt att hitta information. Det kan kanske bero på att mycket av den informationen borde vara på finska, men skolan och "friherrinnan von Rosen" borde ändå ha varit svensktalande. Har någon en idé om vem hon kan ha varit? Det borde inte ha funnits så många friherrinnor von Rosen i Finland i början av 1800-talet, så hon borde egentligen vara lätt att urskilja för den som har kunskap om adel i Finland på den tiden. Eftersom hon drev en flickpension var hon troligen en änka efter någon friherre von Rosen. Är tacksam för alla idéer! Mvh--Aciram (diskussion) 10 april 2019 kl. 19.17 (CEST)

Nu har jag ju inget svar, men personligen tycker jag friherrinnan Sofia Elisabet von Rosen (1746-1827) är den som känns troligast. Nu dör hon ju året efter att Adelaide Ehrnrooth föds, men möjligen har hon grundat pensionen. Jag hittar nu inget säkert om var Sofia Elisabeth avled. Hon var gift med majoren Lars Arnell som avled 1790. Till saken hör dock att en av hennes döttrar gifte sig 1800 med Josef Pipping (adlad Pippingsköld) i Helsingfors, från 1825 var även sonen Lars Arnell bosatt i Helsingfors, jag ser det inte som otroligt att modern flyttat med något av sina barn dit. Kanske vagt men det känns ändå som värt fortsatta efterforskningar.FBQ (diskussion) 11 april 2019 kl. 14.26 (CEST)

I tidskriften Skolhistoriskt arkiv utgiven av Svenska skolhistoriska föreningen i Finland skall det enligt detta artikelregister ha publicerats en artikel 1969 om "Svenska flickskolan i Helsingfors" av Tor Holm och Kurt Ekman. Kan kanske vara något att försöka få fram via något välsorterat bibliotek (eller via fjärrlån)? /FredrikT (diskussion) 11 april 2019 kl. 14.53 (CEST)

Friherrinnan von Rosen är troligen inte från Finland utan var bosatt i Reval i Estland innan hon startade skolan i Helsingfors. Enligt anmälan i 15.05.1838 Finlands Allmänna Tidning no 112 ska pensionen startas hösten 1838, av "Twänne för närvarande i Reval bosatte Damer, Fru von Rosen och Demoiselle Gedner, hwilka sedan 12 år med erkänd framgång handhaft unga flickors uppfostran af Adeln och de högre Stånden i Esthland och derunder, flere af de sistförflutne åren, förestått en af nämnde Lands Adel inrättad och af hwarje competent person särdeles låfordad bildningsanstalt för unga fruntimmer". Av en senare anmälan framgår det att hennes förnamn är Sofie (15.06.1838 Finlands Allmänna Tidning no 137).--Thurs (diskussion) 11 april 2019 kl. 15.40 (CEST)

Där ser man - hon var alltså från Estland, inte konstigt att hon var svår att finna! Men Sverige, Finland och Baltikum hade ju många adelsfamiljer gemensamma. Det bör absolut ha varit samma kvinna som Adelaide Ehrnrooth gick i skola hos - årtalen stämmer. Tack för responsen! Nu återstår bara att finna hennes dödsdata och hur länge skolan var aktiv. Den torde ha varit av viss relevans. --Aciram (diskussion) 11 april 2019 kl. 17.48 (CEST)

Här [5] sid.34/35, kan man läsa "…då Fruntimmersskolan i Helsingfors öppnades på hösten 1844, indrog friherrinnan v. Rosen sin skola och återflyttade själv till Estland." -Wvs (diskussion) 11 april 2019 kl. 18.17 (CEST)

Den där boken var ju en klockren källa till relevansen också: "[...] friherrinnan v.Rosens pension i Helsingfors, en skola, som torde räknat ett större antal elever än något liknande läroverk förut lyckats tillvinna sig. Man kan säga, att den i viss grad bearbetade jordmånen för de offentliga flickskolorna [...]". /FredrikT (diskussion) 11 april 2019 kl. 19.00 (CEST)

Det var en nyttig källa! Det verkar absolut vara en notabel skola. Det här besvarar många av mina frågor. Stort tack för responsen - det är inte ofta det ordnar upp sig så prydligt!--Aciram (diskussion) 11 april 2019 kl. 23.48 (CEST)

GreyGoneMad

hej

jag såg tidigare att det fanns en wiki-sida för min youtubekanal, denna är nu borta och undrar om detta är nått wikipedia tar bort. jag är inte så aktiv på min kanal i nuläget vilket kan vara orsaken till sidan försvunnit. hade varit kul om man kunde få upp den sidan igen och undrar därför om detta är nått som är möjligt?Greygonemad (diskussion) G13 april 2019 kl. 14.25‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej, Greygonemad:

Du kan kolla vad våra relevanskriterier skriver om krav på webbplatser:

• Har exceptionellt hög trafik
• Har hög Alexaranking (låg Alexaranking innebär dock inte automatiskt att en webbplats inte duger)
• Har uppmärksammats av flera etablerade massmedier utanför Internet

Ingenting i den nu raderade artikeln visade att Greygonemad uppfyllde de kraven. I princip var bara artikeln en presentation av din Youtubekanal, och sådana är alltså inte per automatik relevanta. Du kan också se vad vår riktlinje Wikipedia:Vad Wikipedia inte är nämner om att använda Wikipedia som något reklammedium. Det faktum att Greygonemad bara existerade mellan 2015 och 2017 kan också ligga dig i fatet; två år är inte mycket för att en youtubekanal ska skilja sig så pass från mängden att den blir relevant för Wikipedia. Vi skriver om mycket här på Wikipedia, men har vi ingen gräns för sådant som kommer nära personlig reklam riskerar vi lätt att bli dränkta i artiklar som riskerar att bli ren gratisreklam, och det är inte en utveckling vi vill ha. Givetvis kan en ibland ifrågasätta gränserna, men gränser måste vi ha.

Vänligen / Ternarius_D 13 april 2019 kl. 15.39 (CEST)

Och artikeln låg på wikipedia bara i sju minuter en dag 2017.Yger (diskussion) 13 april 2019 kl. 15.53 (CEST)

Maria Cordtman

Artikeln om Maria Cordtman nämner inte när hon levde utan saknar både döds- och födelseår. Hon nämns här och var i litteraturen, särskilt när det handlar om gifta kvinnors roll i affärsvärlden under 1700-talet, men levnadsåren saknas jämt. Kanske känner någon här till åtminstone dödsåret? --Aciram (diskussion) 14 april 2019 kl. 14.24 (CEST)

Har lämnat en ledtråd på Wikipedia:Persondatafrågor#Maria Cordtman. /FredrikT (diskussion) 14 april 2019 kl. 19.24 (CEST)

Vikbron

Filmen Sången om den eldröda blomman sägs ha spelat in vid Faxälven. Men ändå ser det ut som att Lars Hanson har Vikbron över Ljungan bakom sig när han balanserar på en stock. Min fråga är om Ljungan verkligen är så bred när den passerar Vikbron? Eller finns det en liknande bro över Faxälven i närheten av Sollefteå? Thuresson (diskussion) 19 april 2019 kl. 16.27 (CEST)

I Ramsele verkar det ha funnits en liknande bro: [6].--Thurs (diskussion) 19 april 2019 kl. 17.14 (CEST)

Azerbadzjanska Ə

Hur bör man hantera tecknet Ə azerbadzjanska namn i svensk text? När azerbadzjanska skrevs med kyrilliska eller arabiska tecken antar jag att alla namn translittererades eller transkriberades till helt svenska bokstäver. Men nu används ett latinskt alfabet. Ska tecknet användas som det är eller bör det fortfarande transkriberas på något sätt? I Wikipedia finns både namn där tecknet används och namn där det ersatts med A eller Ä. Om det inte transkriberas, hur bör det sorteras (har sett både A, E och Ä användas för sortering)? 90.227.175.244 20 april 2019 kl. 20.37 (CEST)

Villkor för penninggåva till WIKI

Hej Eftersom jag anser att Wiki ett ypperligt hjälpmedel, önskar jag kunna bidra med en summa årligen som jag gjort under flera års tid.

Men när jag idag skall försöka, blir jag villkorad att ha epostkontakt med Wiki. Det kan jag inte på något villkors vis acceptera, så därför struntar jag att bidra TILLS DESS att ni avlägsnar det som jag uppfattar mycket arroganta villkoret. Vänligen Ulf Granberg

Det var tråkigt att höra. Det är lite oklart hur och vart du vill donera.

• Genom att klicka på "Stöd Wikipedia" så kommer du till olika sätt att skänka pengar till Wikimedia Foundation, som ansvarar för driften och programvaran. Betalar du med kreditkort eller PayPal kan du välja bort all e-postkontakt, vill du betala med banköverföring måste du kontakta via e-post.
• Vill du skänka pengar till den svenska stödföreningen så finns det möjlighet att Swisha eller betala via bankgiro här: [7]. Den svenska stödföreningen har ett bredare syfte än att bara Wikpedia, men ger ofta ersättning till aktiva på Wikipedia för att kunna genomföra olika projekt, inträden till evenemang, ackrediteringar etc.

Hoppas det bara blivit ett missförstånd.--LittleGun (diskussion) 28 april 2019 kl. 14.12 (CEST)

Brita Christina Dahlbom

Hej! Det finns inga döds- eller födelseår i artikeln om Brita Christina Dahlbom. Kanske känner någon till åtminstone när hon avled?--Aciram (diskussion) 6 maj 2019 kl. 17.29 (CEST)

Detta är en fråga som hör hemma på Wikipedia:Persondatafrågor. Jag kopierar frågan dit. Roufu (diskussion) 6 maj 2019 kl. 18.03 (CEST)

Null Saxo

"Landsortspressen" har i allmänhet lyckats väldigt bra att standardisera sina webbsidors metadata så att det lirar med VisualEditors källskapande. Men ibland anges författaren till "NULL SAXO", t ex här: [8]. Jag måste erkänna att jag i början trodde att det var namnet på en journalist, men jag anar nu att "Null" snarast är en saknad strängvariabel. Någon som vet mer precist vad "Null Saxo" står för eller vad "Saxo" kommer ifrån? Bra namn på en punk- eller rock orkester i varje fall.--LittleGun (diskussion) 6 maj 2019 kl. 13.13 (CEST)

Jag var inne på samma frågeställning för ett tag sedan, att det kunde röra sig om ett latinskt typografuttryck, men fick det förklarat för mig att det var en signatur för redaktören Robert Dahlström (googlesökning). Lite lustigt att den verkar ofta komma efter en annan skribents namn. -- KlasHass (diskussion) 10 maj 2019 kl. 12.21 (CEST)

KlasHass: Jag tror den som förklarade att det var en signatur för redaktören Robert Dahlström hade fel helt enkelt.--LittleGun (diskussion) 10 maj 2019 kl. 12.58 (CEST)

Fast det här verkar väl ganska trovärdigt? [9]--Skogsfrun (diskussion) 10 maj 2019 kl. 15.27 (CEST)

LittleGun;Skogsfrun;Vesihiisi: Nu har det kommit en trovärdigare förklaring. Artiklarna publicerades med programmet Saxopress. När man bytte system och konverterade artiklarna kom SAXO att attribueras författarskapet. Null innebär väl att textsträngen egentligen skulle vara tom. Robert Dahlström har inget med saken att göra. --KlasHass (diskussion) 23 maj 2019 kl. 12.00 (CEST)

Aaahh, kanoners. Det låter mycket trovärdigt. Får man fråga hur du kom fram till det?--LittleGun (diskussion) 23 maj 2019 kl. 13.03 (CEST)

Genom mejlkontakt med Ystads Allehanda. --KlasHass (diskussion) 23 maj 2019 kl. 16.43 (CEST)

Aah, juste att de svarade, jag lyckas sällan få svar. Och smart att fråga. Stort tack!--LittleGun (diskussion) 23 maj 2019 kl. 21.26 (CEST)

Ändringar

Hej. Tittade lite på orten Gusum och upptäckte att postnumret inte är rätt. Det nya är 61571. Jag råkar bo i Gusum så jag vet om det. 94.234.32.56 30 maj 2019 kl. 21.36‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tack för påpekandet. Artikeln Gusum är nu uppdaterad. --Larske (diskussion) 31 maj 2019 kl. 01.28 (CEST)

Catharina Norman

Flyttad till Wikipedia:Persondatafrågor#Catharina Norman. /Ascilto (diskussion) 7 juni 2019 kl. 09.39 (CEST)

Bästa sätt att hitta byggår?

Finns det nåt register på nätet, alternativt nån bok ni kan tipsa om? Eller måste jag åka till stadsbyggnadskontoret och hoppas på tur? Jag frågar både rent allmänt, och angående ett hus i Alvik, Stockholm. (Gustavslundsvägen 175, som vid googlesökning gav byggåren 1913 enligt en mäklare, 1929 enligt en annan mäklare, medan en bild på Commons [10] anger byggåret till 1922.) // Zquid (diskussion) 11 juni 2019 kl. 16.11 (CEST)

Datorljud

Ursäkta om detta är fel forum men Google är ju en djungel i dessa fall. Efter senaste uppdateringar (från flera källor) meddelas att "Det finns ingen enhet för ljuduppspelning installerad". I enhetshanteraren finns "Intel High Definition Audio" och "Intel bildskärmsljud" vilka båda synes ha installerats vid uppdateringen, den senare med beskrivningen "Enheten har inte migrerats" och för den förra "Inga drivrutiner behövs eller har lästs in för den här enheten". Detta på en 6-månaders bärbar HP som jag inte mixtrat så mycket med. Har någon liknande nyliga erfarenheter? -- KlasHass (diskussion) 2 juli 2019 kl. 11.29 (CEST)

Jag kan inte svara säkert. Men det är möjligt att du manuellt kan behöva gå in och välja en ljudenhet som standardenhet. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 2 juli 2019 kl. 21.17 (CEST)

Gjorde en återställning till före uppdateringarna så nu är ljudet tillbaka. Undrar om det var Intel som ställde till det för nu är "Intel High Definition Audio" borta. Fast jag gissar ju bara... -- KlasHass (diskussion) 3 juli 2019 kl. 21.57 (CEST)

Om du gjort en systemåterställning ska det se ut som det gjorde vid den tidpunkten. Det innebär att alla uppdateringar som är gjorda efter tidpunkten går förlorade. Om det var en automatisk uppdatering finns det risk att du kommer stöta på problem igen vid kommande uppdateringar. Det är risken med systemåterställning. Men om det uppstår problem igen, börja med att titta på inställningarna för ljud. Ofta brukar det bara vara att en prioriterad enhet blivit sekundär eller avaktiverad. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 3 juli 2019 kl. 23.59 (CEST)

Hög- och lågvatten

Är hög- och lågvatten på svenska så starkt kopplade till tidvatten att de befintliga omdirigeringarna är lämpliga? Allmänt kan dessa fenomen ha olika orsaker: tidvatten, markant överskott av regn, vindens aktivitet, lufttrycket m.m. NE påpekar att tidvattnets inverkan är dominant för havet (här). --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 17 juli 2019 kl. 20.35 (CEST)

Jag har då bara hört hög- och lågvatten användas för tidvatten, när andra saker påverkat har jag enbart hört formuleringar som "högt vatten", "högt vattenstånd" och "lågt vatten". (Uppvuxen vid två sjöar och tillbringade somrarna på en ö i havet.) //Vätte (diskussion) 18 juli 2019 kl. 00.18 (CEST)

På ostkusten, i varje fall Stockholms skärgård, används orden hög- och lågvatten för vattenstånd som avviker mycket (=några decimeter) från medelvattenståndet utan att det på något sätt är kopplat till tidvatten. Här till exempel plandokument från länstyrelsen respektive Norrtälje kommun: [11] respektive [12] och här en blogg om paddlingstips: [13]. Man säger typ "man kan gå där vid högvatten" eller "jag kommer bara under bron vid lågvatten" eller "stenen syns vid lågvatten", men ingen skulle rätta eller reagera om man sa "högt" respektive "lågt" vatten. Så jag tycker att orden är tillräckligt tydligt och starkt kopplade till just tidvatten för att POMMF är att båda orden hög- och lågvatten ska omdirigera till tidvatten. "Alla" känner till kopplingen till tidvatten.--LittleGun (diskussion) 18 juli 2019 kl. 09.27 (CEST)

Som jag läser LittleGuns inlägg, tror jag att ett inte fallit bort i näst sista meningen. Jag instämmer med vederbörande: I Östersjöm är tidvattnet obetydligt jämfört med nivåförandringar av meteorologiska orsaker. I Västnorge, där jag bor, överväger tidvattnet. Katastrofala högvattenn är något de svenska och norska kusterna varit förskonade från, men har förekommit vid den låglänta Nordsjökusten i Nederländerna, Tyskland och Danmark. Då har stormar och tidvatten samverkat, men huvudorsaken har varit den meteorologiska, alltså stormen. I Ribe vittnar "stormflodssøjlen" (googla på den svaningen) om detta.

Som jag uppfattar det, är omdirigeringen av hög- och lågvatten till tidvatten inte naturlig på svenska språket. Men det krävs en god del arbete att skriva en ny artikel om ämnet. Roufu (diskussion) 18 juli 2019 kl. 11.07 (CEST)

Nej, så menar jag inte. Jag menar att trots att orden låg- och högvatten används lokalt i en annan betydelse än tidvatten så tycker jag att låg- och högvatten ska omdirigera till tidvatten. Jag menar att ingen på ostkusten blir förvånade av det. Trots att de även använder ordet för andra avvikelser i vattenståndet.--LittleGun (diskussion) 18 juli 2019 kl. 12.21 (CEST)

Jag har alltså missförstått. Som infödd göteborgare menar jag att fler personer i Sverige bor längs östersjökusten än langs västkusten. Det som gäller för Östersjön är alltså inte "lokalt" i ett svenskspråkigt sammanhang.

Ytterligare läsning visar att vi har artiklar om Stormflod, Lista över stormfloder i Nordsjön samt flera artiklar om enskilda stormfloder. Detta är artiklar som handlar om högvatten, men som inte berörs i artikeln om tidvatten. En kort artikel om hög- och lågvatten med länkar både till tidvatten och till stormflod skulle alltså vara på sin plats. Översvämning är ett annat begrepp, som det också kunde länkas till.

Jag menar vidare att artikeln om tidvatten också borde länka till det mindre kända begreppet tidjord. Roufu (diskussion) 18 juli 2019 kl. 13.55 (CEST)

SMHI talar om högvatten och lågvatten här. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 18 juli 2019 kl. 14.04 (CEST)

Även ordböckerna på Svenska.se beskriver hög- och lågvatten som hög och låg vattennivå, och inte enbart som tidvatten. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 18 juli 2019 kl. 14.11 (CEST)

Javisst, det är en jättebra idé att skriva en "samlingsartikel" om hög- och lågvatten. Innan en sån finns ser jag inga problem med att orden högvatten och lågvatten omdirigerar till tidvatten. På grund av POMMF.--LittleGun (diskussion) 18 juli 2019 kl. 14.13 (CEST)

Tack till Kyllo. Jag ser att inte bara SMHI utan även Wikipedia har en artikel om hög och låg vattenföring. Roufu (diskussion) 18 juli 2019 kl. 14.19 (CEST)

På vilket sätt refererar låttitlen Lithium till Marx?

I artikeln Lithium (singel av Nirvana) står det att Nirvanas levnadstecknare Michael Azerrad beskrev låtens namn som en referens till Karl Marx uttryck att "religion [...] är folkets opium". Men hur är det i så fall tänkt att litium (ett ämne som används för att behandla bipolär sjukdom) relaterar till opium, eller för den delen till religion? //Salsero (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 15.46 (CEST)

Tja, det finns ju egentligen inget skäl att det behöver vara logiskt på något sätt, allt handlar väl om vad som for genom Kurt Cobains huvud när han skrev låten. Kurt Cobain var ju varit tydlig med att låten handlar om "a man who, after the death of his girlfriend, turns to religion as a last resort to keep himself alive.", då kopplingen till religion är ju tydlig. Om man tolkar det som att personen använder religionen som en drog eller ett opium är kanske öppet för tolkning. Cobain har ju tydligen sagt till Azerrad "I've always felt that some people should have religion in their lives ... That's fine. If it's going to save someone, it's okay. And the person in ['Lithium'] needed it." Det känns ju inte alls orimligt att Cobain tänkt sig att byta ut opium mot "drogen" litium gör referensen att religion visserligen är ett opium för folket men i vissa fall är opium eller droger nödvändiga. Det skulle ha blivit mindre tydligt om den hetat opium. Men vad Cobain tänkt är ju svårt att gissa, vi får väl tro att Azerrad har diskuterat det hela mer utförligt med Cobain och har fler indicier eller faktiskt till och med i diskussionen om låten faktiskt berört Marx uttalande.FBQ (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 21.51 (CEST)

Stadsfullmäktige

Satt och läste om Lindesbergs stadsfullmäktiges tillkomst, såg att den första stadsfullmäktige där inrättades januari 1883 efter att frågan om att ersätta den allmänna rådstun hade förts på tal första gången 1876. Jag blev då nyfiken på när möjligheten att hålla allmän rådstuga egentligen försvann, och tittade då på vår artikel stadsfullmäktige, som jag såg var mycket summarisk, och uppenbarligen har fel, då det visserligen med införandet av 1862 års kommunallagar blev möjligt att införa stadsfullmäktige men uppenbart inte obligatoriskt. Är det någon som vet hur det förhåller sig? Jag tänkte att jag själv skall ta och undersöka saken lite, men som jag har brist på tid och inte ville lägga ned arbete i onödan kunde jag ju passa på att fråga här om någon vet hur det förhöll sig.FBQ (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 21.58 (CEST)

Hittade ju snabbt själv i Ugglan: Stadsfullmäktige, den kommunala representationen för de svenska städerna, som infördes genom kommunalförordningarna af 1862. Stadens beslutanderätt skall uppdragas åt stadsfullmäktige i hvarje stad med öfver 3,000 invånare. I stad med 3,000 invånare eller därunder är det öfverlämnadt åt de vid "allmän rådstuga" röstberättigade att afgöra, huruvida de vilja öfverlåta sin beslutanderätt åt stadsfullmäktige. För ett sådant beslut fordras mer än 2/3 af de närvarandes röstetal efter röstvärdet. Är ett sådant beslut fattadt, kan förslag om dess upphäfvande icke väckas förr än 5 år därefter. För antagande af ett sådant förslag fordras så beskaffad röstöfvervikt, som nyss nämndes. Nästan alla städerna ha infört stadsfullmäktige. Ännu 1917 var det alltså valfritt, men då hade nästan alla städer infört stadsfullmäktige.FBQ (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 22.02 (CEST)

Med 1953 års kommunallag, som trädde i kraft 1955, avskaffades den helt, liksom dess motsvarighet i landskommunerna, kommunalstämman (källa: NE). /Annika (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 22.28 (CEST)

Tack!FBQ (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 23.42 (CEST)

Immanuel wallersteins död.

Frågan samlad på Persondatafrågor. Jagulin (diskussion) 2 september 2019 kl. 00.49 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Qzxw.)

Lärarlegitimationsfråga

Jag undrar hur det funkar med lärarlegitimation. För att som lärare få tillsvidareanställning och rätt att betygsätta måste man ha lärarlegitimation. Men om man undervisar i matematik åk 1-9 och har lärarlegitimation som fritidspedagog, kan man då bli tillsvidareanställd och få sätta betyg som matematiklärare i åk 1-9? Jag hittar inte svaret explicit här: [14].--LittleGun (diskussion) 2 september 2019 kl. 09.59 (CEST)

För att legitimationen ska ha lärarbehörighet krävs en lärarexamen. Man kan dock under vissa förutsättningar få en tillsvidareanställning eller anställning längre än ett år som lärare och även sätta betyg utan lärarlegitimation. Här beskrivs det mer ingående. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 2 september 2019 kl. 13.15 (CEST)

Musik

Hej Wikipedia. Har varit inne och sök fakta till Amazin Grace, det finns mycket fakta, men tyväär saknas årtalet då musiken skrevs till denna sång. Kan ni hjälpa mig att få fram årtalet är jag tacksam. Med vänlig hälsning Claes-Göran Månsson.

Hej, enligt engelskspråkiga Wikipedia så har psalmen förknippats med ett 20-tal melodier, och den mest kända är från 1835, skriven av en kompositör vid namn William Walker. Här är en länk och ett citat till den engelskspråkiga artikeln, Amazing Grace:

"It has been associated with more than 20 melodies. In 1835, American composer William Walker set it to the tune known as "New Britain" in a shape-note format. This is the version most frequently sung today."

Som källa har man längre ner i artikeln angett den här boken:

Turner, Steve (2002). Amazing Grace: The Story of America's Most Beloved Song, HarperCollins. ISBN 0-06-000219-0

--LittleGun (diskussion) 4 september 2019 kl. 18.32 (CEST)

Nja, som framgår av citatet William Walker "set in to the tune", men han hade inte själv skrivit melodin. Vem som gjort det är okänt. Den skall vara en kombination mellan två andra äldre melodier, "Gallagher" och "Saint Mary", båda utan känd kompositör.FBQ (diskussion) 4 september 2019 kl. 19.41 (CEST)

OK, oj! Tack så mycket. Läste det som "tonsatte". Sorry, tack igen och tur någonstans att jag valde att citera...--LittleGun (diskussion) 4 september 2019 kl. 19.47 (CEST)

Översättningsproblem (franska?)

Vad säger not 1 i denna artikel? (Den är sannolikt på franska) IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 11.42 (CEST)

Kan du formulera om frågan, vad är "not 1"? --Larske (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 11.52 (CEST)

Följ länken med namnet "Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1" och titta under samma rubrik som namnet på artikeln i fråga. De första orden är engelska, men sedan kommer vad som i mina ögon ser ut som franska. IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 12.00 (CEST)

Någon som faktiskt kan franska kanske vill titta på det också?

Mot latin qui signifie constance et persévérance, qualité jugée essentielle pour faire un bon astronome par Camille Flammarion qui proposa le nom. [Ett latinskt ord som betyder fasthet och ihärdighet, nödvändiga egenskaper för en bra astronom enligt Camille Flammarion som föreslog namnet.]

Edaen (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 11.53 (CEST)

Det tycker jag var en rätt bra översättning. Fasthet är kanske inte det ord jag helst hade valt men jag kommer inte på rak arm på något bättre. - Tournesol (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 13.51 (CEST)

Jag får tacka så mycket! IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 14.19 (CEST)

Google Translate ger "beständighet" som översättning för constance. Det kanske är bättre…--Paracel63 (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 20.10 (CEST)

Fast den senare betydelsen gäller nog inte om människor. Se länk.--Paracel63 (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 20.13 (CEST)

Jag testade själv Google, men fick olika svar beroende på vilket målspråk jag valde. Jag fick aldrig "beständighet", men som en kvalité eftersträvansvärd för en astronom är det nog inte en dum beskrivning. IP 62.20.170.74 (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 20.33 (CEST)

Från en fr-sv ordbok hämtar jag: ståndaktig uthållig, fast. -Wvs (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 20.51 (CEST)

Översätt constantia direkt från latin istället för omvägen över franskan. Edaen (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 21.19 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag har förstått att denna sida inte är för att tala om svWp, men vill ändå passa på att fråga:

• Är det fasthet (Q25233391) som är det korrekta objektet för uppkallad efter (P138)? Är det bra nog? Borde det vara "latinska ordet Constantia" som lexem eller en länk till [https://en.wiktionary.org/wiki/constantia ordbok}?
• Borde inte källan "Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1" följa med in till påståendet på WD, så att andra kan göra samma validering/bedömning?
  • Tyvärr står det inte skrivet som ett citat av Flammarion, utan "J. Meeus" och i sin tur A-M Combes genom referat om jag förstår rätt. Någon av dessa som kan hittas som primärkällor?
• Citatet tycker jag är trevligt och förtydligande för 315 Constantia. Är det alltför långt och stor del av boktexten för att få läggas in som citat inbäddat i referensen?
• Kan vi i så fall lägga med den översättning som Edaen gjort? Det är BY SA här, och väl inte "egen forskning" trots att vi är lite osäkra på tolkningen? Passar som helhet i referensen, men också nedkortat i löptexten.

@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Varför valde du att inte ha med källan i WD?

Nu tar jag frågan förbi "hjälp mig att förstå franskan" till "göra en bra översättning". Om ni tycker att jag gör det för krångligt är det ok att inte svara. I värsta fall gör jag själv en djärv ändring, det brukar också lösa sig. I jakt på en gemensamt godkänd översättning ser jag det som att vi söker två ord som båda betyder "constantia", längst skalan "orubblig <-> duracell-kanin":

@Edaen: Att gå från latinet är en bra idé för att få inspiration, men om det gällde att översätta citatet så är det ju franskan som är originalet. Sen tänker jag att en översättning inte måste vara helt ordagrann, utan att det är en bild som ska förmedlas till den svenske läsaren, även om det är det svårt att exakt veta vilka bilder det var menat att frammana när två ord skulle beskriva ett. Jag tycker att du lyckades bra med både fast och ihärdig, det fångar kontrasten i något konstant framåtskridande. Låt se om det blir sista ordet. Fasthet kanske idag leder tankarna till fysiskt fasthet (Q25233391), men det används ju bildligt också, och den mångtydigheten är en styrka. Ihärdig kanske är på gränsen till för starkt, övervägde du "uthållig"?

@Paracel63: Jag tycker som du att "beständig" inte passar för att beskriva mänskliga egenskaper, especiellt inte i astronomiska perspektiv. Det är dock ett ord som ligger långt ut på den "fasta" sidan, så inte fel i sig. "Stadga" är ett annat ord med fasthet, som också är bra när man håller i instrumenten. Rigorös kommer av fasthet, men har den positiva betydelsen "noggrann i arbetet", vilket kan ha varit en del av vad som anspelades på. Det är kanske att gå för långt, eftersom det ordet också kunde valts som franska.

Låter bra. Har inget att tillägga, eftersom orden ligger nära varandra. Var gärna djärv. --Paracel63 (diskussion) 1 september 2019 kl. 14.30 (CEST)

@Wvs: ståndaktig är ett fint ord, det ger mig en bild av fasthet mot motgångar, men inte stelbent oföränderlighet. Det ger också en bild av "lojal (till arbetet)". Sen är det inte ett helt modernt uttryck. Uthållig är lättare att förstå idag, har liknande ställning vid motgångar, men glider närmre det ihärdiga tycker jag. "persévérance" skulle kunna vara "uthållig", det tonar ner "strävan efter ett mål" lite.

@Tournesol: Vad säger du om valet mellan "uthållig" och "ihärdig" för "persévérance"? Kommit på något annat för "constance"?

Försökte för övrigt se om Constantia också fanns som romersk gudinna eller tematisk förebild, det låter rimligt, men hittade inget. JAGulin (diskussion) 1 september 2019 kl. 11.44 (CEST)

En personifikation av Constantia finns på romerska mynt av kejsar Claudius och av hans mor Antonia, Constantia Augusti.Se: [15] sid.924. Wvs (diskussion) 1 september 2019 kl. 14.39 (CEST)

@Jagulin: Jag lade inte in källan, för att det är bökigt att ange källor på Wikidata. Hade jag haft boken i min hand hade jag lätt kunnat lägga upp den, men nu har jag bara diffusa länkar till Google books som jag inte vet om de är särskilt beständiga. Så i princip har jag bara Wikipedia som källa, och det är en källa man både kan ha och mista. Och visst vore det bra att kunna ange "det latinska ordet constantia" istället för "fasthet". Men det går såvitt jag vet inte att ange ett lexeme som värde i denna property. Man får skapa ett nytt objekt om ordet, och det brukar inte vara så populärt bland de renläriga på Wikidata att skapa objekt om ett adjektiv. Det kräver närmast att det finns ett uppslag på Wikiquote eller liknande. IP 62.20.170.74 (diskussion) 1 september 2019 kl. 15.25 (CEST)

Nu har jag lagt ni citat i artikeln och i ny referens på WD. Att det är lite bökigt på att skriva i WD kan jag hålla med om, men weblänkar tycker jag inte måste misstros bara för att de kan försvinna. Och jag tycker att "imported from svWp" är bättre än ingen källa när jag i efterhand vill verifiera en uppgift. Då kan jag ju gå till svWp för att se om det fanns någon källa där, i stället för att börja söka utan ledtråd. JAGulin (diskussion) 14 september 2019 kl. 09.12 (CEST)

"Konstans" heter det på svenska. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 14 september 2019 kl. 11.16 (CEST)

Betongbåten i Ljungskile

Någon som vet något om betongbåten som låg på grund i viken Ljungs kile till åtminstone slutet av 1960-talet? /Ascilto (diskussion) 18 september 2019 kl. 16.13 (CEST)

Se här. --Larske (diskussion) 18 september 2019 kl. 16.38 (CEST)

Christl Hass eller Christl Haas? (skidåkare & OS-vinnare)

Vad hette hon? Christl Hass eller en:Christl Haas? Nu ändrade jag namnet i texten, men inte själva artikelnamnet. Tänkte att det bäst jag kollar med andra först... // Zquid (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 16.37 (CEST)

Haas är det riktiga efternamnet, som i angivna källor och på de andra språkversionerna. Jag flyttade artikeln till Christl Haas. /JohanahoJ (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 18.39 (CEST)

Bourgogne eller Bourgogne?

@Voyager85: och alla andra: I 374 Burgundia (disk • historik • logg) anges att artikelsubjektet är namngivet efter Bourgogne. Efter att jag läst källan så vill Europa Universalis-spelaren i mig ändra till Burgund istället. (Burgund = Bourgogne en français) Wikidata länkar samma som oss, men utan källa. Synpunkter? IP 62.20.170.74 (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 08.30 (CEST)

Jag noterar att Burgund (Q25765) är instans av (P31) historisk aspekt (Q17524420) och att de Wikipediaartiklar som är kopplade dit i sina titlar har en blandning mellan om det handlar om ett geografiskt objekt (region/område) eller historien om detsamma, se översikten nedan:

		Språkutgåvor
Wikidataobjekt	Etikett	#	svwiki	enwiki	dewiki	frwiki	eswiki	etwiki	nowiki	dawiki
d:Q1173	Bourgogne	117	Bourgogne	Burgundy	Burgund	Bourgogne (ancienne région administrative)	Borgoña	Burgundia	Bourgogne	Bourgogne
d:Q25765	Burgund	16	Burgund	History of Burgundy	Burgundische Geschichte	Histoire de la Bourgogne	Historia de Borgoña	Burgundia ajalugu	Burgund	Burgund

--Larske (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 08.52 (CEST)

Efter att ha läst lite mer i artiklarna, så är min misstanke att det kan finnas många fler artiklar runt ämnet. (Suck) IP 62.20.170.74 (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 09.02 (CEST)

Den var lite lurig, det finns till och med länkar som säger Bourgogne men som pekar på sidor med stavningen Burgund. Då upptäckten gjordes i slutet av 1800-talet, bör det vara Burgund anspelas. Att det finns flera artiklar om gamla regioner eller kungadömen, är ett återkommande problem. En stor orsak till detta är att man drar de historiska gränser vid olika tidpunkter på olika språk. Detta ställer till det för Wikidata och blir en svaghet för Wikidata. Voyager85 (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 12.14 (CEST)

Burgund/Bourgogne är svårt som ämne att öht definiera. Till och med när man spelar EU är landet svårfångat. IP 62.20.170.74 (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 13.45 (CEST)

Cherrypicking av kakor

Var håller kakorna till nu för tiden? Jag jobbar ju från hemdatorn, och ibland ger det de mest vansinniga resultat för vilka annonser som poppar upp. Häromdagen fick jag avhysa en hyrbil från en fastighet. Idag överöses jag med reklam från Avis. Liknande saker händer hela tiden. Jag är inte intresserad av att tömma datorn på kakor. Jag vill bara rensa ut de besvärligaste. Det gick för 20 år sedan. Går det alls idag? IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 08.56 (CEST)

Med webbläsaren Chrome så går det: Inställningar/Avancerad/Inställningar webbplatser/Cookoie och webbplatsdata/Visa all Cookies och webbplatsdata. Så listas dom i bokstavsordning, jag lyckas inte sortera i datumordning.--LittleGun (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 12.16 (CEST)

Trollpipistrell

Finns det någon förklaring varför trollpipistrell (tidigare trollfladdermus) heter som den heter i nordiska språk? Den källa som syftar på det aktuella namnet skriver bara att den heter så sedan 1930-talet, men inte varför. Letade en stund med Google men kom inte fram till en bra förklaring. Det enda som jag kan tänka mig är att namnet syftar på artens grova skrynkliga hud. Det tyska namnet är Rauhautfledermaus (fladdermus med grov hud). --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 21 oktober 2019 kl. 16.43 (CEST)

Hmm. Jag tänkte jag skulle titta hos Sven Nilsson om han förklarade det, men ser att han inte alls nämner namnet, han kallar den för Nathusius' Flädermus. Han noterar att de flesta inte kan skilja den från Lite Brun Flädermus (det som nu kallas Dvärgpipistrell) och att den först nyligen observeras som en ny art. När jag tittade på Google books konstaterar jag att Nathusius' Fladdermus ännu användes på 1960-talet. Trollfladdermus som namn hittar jag första gången 1974.FBQ (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 00.07 (CEST)

Nu trodde jag först att du tänkte att det var ett gammalt folkligt namn. Nu ser jag ju att det inte nödvändigtvis var vad du tänkte. Jag fick dock ingen vägledning till vem som uppfann namnet. Det kan ju ha skapats redan på 1930-talet men först på 1970-talet fått genomslag. Namnet Rauhautfledermaus verkar dock ha funnits längre, hittar ett belägg från 1907.FBQ (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 07.32 (CEST)

Tack @FBQ:! Kanske kan du tillfoga en kort rubrik om det tidigare namnet enligt dina källor? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 22 oktober 2019 kl. 17.55 (CEST)

Jag skall se vad jag kan göra.FBQ (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 14.29 (CEST)

Skulle ju vara bra med en utveckling av bakgrunden ifall någon skulle hitta en källa, få se om jag får fram någon. Namnet Nathusius fladdermus (eller motsvarande på tyska) har ju säkert använts första gången av Alexander Keyserling och Johann Heinrich Blasius då de beskrev arten vetenskapligt 1839. Men de namngav den efter Hermann von Nathusius, troligen för att han tidigare beskrivit arten. Det kunde ju vara intressant att hitta en källa till det.FBQ (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 13.04 (CEST)

Världslaget VM 1958 / All-Star Team 1958

Är Världslaget VM 1958 och All-Star Team 1958 samma pris? Enligt Svenska Fotbollförbundet blev Orvar Bergmark och Lennart "Nacka" Skoglund uttagna i Världslaget VM 1958, men detta nämns endast i svenskspråkiga källor. I engelskspråkiga källor och på en:FIFA World Cup awards#All-Star Team nämns andra spelare, bland annat Gunnar Gren i "All-Star Team".

Är detta två olika priser eller ett faktafel? Tacksam för svar. Mvh Fredde^✔ 27 oktober 2019 kl. 10.55 (CET)

Jukebox

När jukeboxen började masstillverkas från 1930-talet, såldes den då under den beteckningen? -- KlasHass (diskussion) 3 november 2019 kl. 00.10 (CET)

en:Jukebox#Notable models tyder på att "jukebox" inte verkar ha ingått i något modellnamn, men det kanske inte riktigt är svar på din fråga, eller förvånande? Jag menar, "mobiltelefon" ingår ju inte Nokia 3310.

Då blir frågan om tillverkarna på något sätt använde "jukebox" i sin marknadsföring, och svaret på den frågan verkar vara "ja"! Om du till exempel googlar på "jukebox ad" och klickar på "Bilder" så ser du det. Exempel på reklamtext från [16]: "The music of Wurlitzer pianos, accordions, electronic organs and juke boxes is heard "'round the world". Wurlitzer is America's largest manufacturer of pianos all produced under one name... also America's largest manufacturer of accordions and juke boxes." Nirmos (diskussion) 3 november 2019 kl. 04.24 (CET)

Ja, fast reklamtexterna från ebay är från 1940-talet, jukeboxen är en Wurlitzer 1015 som kom 1946. Enligt engelskspråkiga wikipedia dyker ordet Jukebox upp första gången 1940. Något vedertaget allmänt namn verkar inte ha förekommit, de har kallats "selectophone" och "audiophone".FBQ (diskussion) 3 november 2019 kl. 07.58 (CET)

Tack för feedback. -- KlasHass (diskussion) 4 november 2019 kl. 16.21 (CET)

Barnsjuksköterska

Vi har skickat in bidrag för Barnsjuksköterska samt Riksföreningen för Barnsjuksköterskor men inte fått dessa godkända. Vad göra?

Med Vänlig Hälsning Birgitta Kerstis Styrelseledamot för Riksföreningen för Barnsjuksköterskor Universitetslektor & Barnsjuksköterska Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV Mälardalens Högskola

Om ni följer länken till sidan Barnsjuksköterska ser ni att sidan raderats av Användare:Yger med motiveringen "reklam och ej globalt". Sidan var alltså skriven på ett sätt som inte passar i ett uppslagsverk (och ur en synvinkel annan än globalt perspektiv, men det är en bisak här).

Vanligen rekommenderas man att inte skriva om ämnen som står en själv nära (se Wikipedia:Intressekonflikter), och detta gäller i synnerhet för den som är ovan med hur artiklarna brukar utformas här. Det är bra att läsa åtminstone den sidan och Wikipedia:Relevans.

Tänk att ni är redaktörer för ett uppslagsverk (t.ex. Nationalencyklopedin) och bland artiklarna ni skall skriva råkar det finnas en som handlar om ert yrke och er förening. Skulle ni då skriva på det sättet ni skrev? Skulle ni bli förvånade om artikeln refuserades? (Jag har inte nu möjlighet att se artikeln, så jag kan inte ta ställning i sak, men utgår från att Yger gjorde en saklig bedömning.)

Det finns ingen förhandscensur på Wikipedia, så att "skicka in bidrag" och "inte fått dessa godkända" visar på ett missförstånd. Artikeln publiceras så snart ni trycker på "Publicera sida". Sedan kan vem som helst som ser en artikel som inte verkar passa som uppslagsverksartikel anmäla den för radering, och första bästa administratör som ser det gör en bedömning.

--LPfi (diskussion) 6 november 2019 kl. 11.30 (CET)

Jag agerade dåligt med återkopplingen. Visst fanns det oacceptabla meningar som "vill du bli medlem? ... " och artikeln handlade om föreningen Riksföreningen för barnsjuksköterskor inte om barnsjuksköterskor. Men när jag nu försökte återskapa och fixa till så ser jag att hela texten är kopierad från föreningen hemsida, och det kan vi aldrig acceptera då det är ett potentiellt brott mot upphovsrättslagarna. I dessa fall räcker det inte med att ni uppger att det är ni som äger upphovsrätten och skrivit det som står på hemsidan. all signaturer är anonyma och vi har som hård regel att alltid radera kopierad text. Kopiering klan accepteras om det på hemsidan att texten är fri under vissa ((CC-)licenser, eller via en krånglig procedur via erkännande via mail. Yger (diskussion) 6 november 2019 kl. 11.58 (CET)

En orsak att vi inte brukar bry oss om huruvida texten verkligen är fri att använda är att text som lämpar sig för en förenings webbplats ytterst sällan är lämplig i ett uppslagsverk. Det är dessutom mycket lättare att formulera om texten än att försäkra sig om att upphovsrättsägarna (som kan vara de enskilda författarna) är villiga att tillåta fri användning. --LPfi (diskussion) 6 november 2019 kl. 13.06 (CET)

Publicering av historiska texter

Jag arbetar för närvarande med att transkribera en stor avskriftssamling inom ett historiskt ämnesområde. Jag vill göra den tillgänglig för allmänheten på nätet. Helst vill jag publicera materialet på ett sådant sätt att jag fortlöpande kan lägga in kommentarer och förklaringar. Jag vill därför inte publicera en pdf utan tänkte mig något slags webbpublicering av wikimodell. Givetvis skulle jag kunna göra detta på en egen domän, men jag skulle hellre vilja att materialet kan finnas kvar även om jag skulle falla ifrån. Jag tittade därför på Wikisource, men eftersom mitt material inte är publicerat utan en avskriftsamling passar det inte där. Finns det någon som har tips om ett liknande forum där man kan lägga ut transkriberade och kommenterade källtexter?--Skogsfrun (diskussion) 4 november 2019 kl. 11.54 (CET)

Hur gammalt talar vi om? IP 62.20.170.74 (diskussion) 4 november 2019 kl. 12.37 (CET)

Avskriftsamlingen innehåller texter från 1600-talets mitt till 1800-talets slut.--Skogsfrun (diskussion) 4 november 2019 kl. 12.46 (CET)

Har du kollat med Wikisource? Främst vill de väl undvika att bli en publiceringskanal för originalverk. Ett annat tänkbart projekt i Wikimedia-familjen är Wikibooks. De har ju inte specialverktyg som src, men beroende på vad det handlar om och hur du tänkt göra kan de passa. Lämpliga externa webbplatser har jag ingen koll på. --LPfi (diskussion) 4 november 2019 kl. 15.36 (CET)

Det skulle underlätta om du anger vilken typ av texter handlar det om. Äldre (fria) opublicerade texter skulle kunna vara möjliga att lägga upp på Wikisource om det finns ett allmänintresse. Möjligheten att kommentera är dock rätt begränsad så i så fall är nog Wikibooks bättre.--Thurs (diskussion) 4 november 2019 kl. 15.56 (CET)

Dessutom, är texterna redan transkriberade och saknar faksimil skiljer sig inte redigeringen mellan Wikibooks och -source så mycket att det ska ha någon betydelse även om du kanske har behov av att föra över några mallar till WB.--Thurs (diskussion) 4 november 2019 kl. 16.10 (CET)

Jag tror just det här med "publicerat" blir ett mindre problem om texterna är så här gamla. Då är nog det här med "kommentarer och förklaringar" ett större problem. Jag tycker den biten låter som något i gränslandet mellan Wikiversity och Wikibooks. IP 62.20.170.74 (diskussion) 4 november 2019 kl. 17.06 (CET)

Så här står det i Wikibooks:Hjälp, avsnittet "Passar min bok på Wikibooks": [17]:

Existerande (utgivna) texter som inte är avsedda att ändras hör hemma på Wikisource. Kommenterade upplagor av existerande verk kan passa i endera projektet. Erfarenheten av sådant arbete torde vara större på Wikisource.

Min fetning, såklart. Verkar som man ska börja att kolla med Wikisource. Kan man göra det i två steg, publicera det gamla verket och sen skapa ett nytt kommenterat?--LittleGun (diskussion) 4 november 2019 kl. 17.23 (CET)

@LittleGun: Thurs är en mångårig administratör på Wikisource, så de är redan med i den här diskussionen. IP 62.20.170.74 (diskussion) 4 november 2019 kl. 18.00 (CET)

@LittleGun: Svenskspråkiga Wikisource har inte någon större erfarenhet av kommenterade verk och kommentarer är över huvud taget sällsynta undantag. Det hela beror på vad det är för texter och hur omfattande kommentarerna är och utan någon närmare kunskap om materialet går det inte att ge något definitivt svar.--Thurs (diskussion) 4 november 2019 kl. 18.45 (CET)

Tack för alla reaktioner och kommentarer! Det rör sig om en omfattande äldre samling av avskrifter ur domboksprotokoll som rör ett avgränsat ämnesområde av intresse för forskningen (anledningen till att jag inte talar riktigt klarspråk är att jag inte hade tänkt offentliggöra hela projektet än). Avskrifterna gjordes i början av 1900-talet, medan originaltexterna är från mitten av 1600-talet till slutet av 1800-talet. Anledningen till att jag avfärdade Wikisource är att jag läste "Vad Wikisource är", under rubriken "Vad får inte finnas här": "Originaltexter som inte tidigare publicerats". Vad gäller kommentaren från LittleGun, om man kan först publicera det gamla verket och sedan skapa ett nytt kommenterat, så är det förstås möjligt. En viktig del för mig är dock att materialet ska vara sökbart, varför jag använder modern stavning. Att göra två olika transkriptioner klarar jag knappast eftersom materialet är så omfattande. Sedan kanske inte kommentarer var rätt ord för det jag tänkte mig. Vad jag skulle vilja ha är en wikistruktur, där namn, platser och intressanta företeelser förses med wikilänk som leder till separata artiklar om respektive person etc. Alltsammans skulle inte bli "klart" i första taget, utan kunna utvecklas med tiden.--Skogsfrun (diskussion) 5 november 2019 kl. 07.02 (CET)

Wikibooks har jag inte tittat på, ska göra det också!--Skogsfrun (diskussion) 5 november 2019 kl. 07.02 (CET)

Publicering behöver inte betyda tryckt i massupplaga. Ett domboksprotokoll är en offentlig handling som också måste anses vara offentliggjord. Men om du tänker länka till och skriva "separata artiklar om respektive person etc" är dock inte Wikisource rätt ställe i alla fall.--Thurs (diskussion) 7 november 2019 kl. 16.51 (CET)

Tack för upplysningarna!--Skogsfrun (diskussion) 8 november 2019 kl. 11.10 (CET)

Adress i vilket distrikt

Finns det något enkelt sätt att ta reda på till vilket distrikt en specifik adress hör? Sedan 2016 folkbokförs nyfödda på kommun och inte på distrikt vilket hade varit det logiska och konsekventa sättet att föra över folkbokföringen från de tidigare församlingarna till de nuvarande distrikten. Det hade gett kontinuitet. Jag vägrar acceptera det, så därför frågar jag inte längre Skatteverket efter födelsehemort (nu kommunen, tidigare församlingarna) för födda fr.o.m. 2016 utan efter moderns bostadsadress. /Ascilto (diskussion) 7 november 2019 kl. 19.19 (CET)

Jag testade Lantmäteriets Min fastighet, men där räcker det inte med adress, man måste känna till fastighetsbeteckningen. Oklart också om distrikt verkligen anges där. /Ascilto (diskussion) 7 november 2019 kl. 19.26 (CET)

hitta.se brukar jag hitta fastighetsbeteckningar hos, åtminstone i glesbygd. Hur korrekta de är, vågar jag inte svara på. 62 osv (diskussion) 7 november 2019 kl. 20.44 (CET)

Jag kom på två fusk. Man kan söka på adress i Sveriges befolkning 1990 och då får man fram såväl fastighetsbeteckning som dåvarande församling. Sedan kan man jämföra med distriktskartorna i våra distriktsartiklar. Lite grovhuggen abrovinkel och det borde finnas ett mer direkt sätt, t.ex. på Latnmäteriets hemsida, men den är extremt svårgenomtränglig. Det är inte någon pedagog som gjort deras användargränssnitt. /Ascilto (diskussion) 7 november 2019 kl. 21.49 (CET)

Har nu fått svar från Lantmäteriet. Goddag Yxskaft, ungefär. Men jag drar slutsatsen att de inte har någon sådan publik tjänst. Uselt. /Ascilto (diskussion) 8 november 2019 kl. 17.59 (CET)

Är en person svärson/dotter om denne har aldrig träffat den andres föräldrar?

Jag vet inte om det är rätt plats att ställa denna typ av frågor men nån får väl flytta den om det finns mer lämpligare plats.

Jag håller på att skriva en artikel om en person och där artikelsubjektet var gift med en som avled. De gifte sig 1996 men var artikelsubjektet svärson/dotter till den andres föräldrar när den andres far avled 1967 medan modern avled 1990. De två träffades första gången 1991 så artikelsubjektet har ju inte ens träffat någon av föräldrarna en enda gång. DIEXEL (diskussion) 12 november 2019 kl. 21.25 (CET)

I helgen träffade jag en man i 35 årsåldern som pratade om sin mammas man, nästan markerat inte "min styvpappa". Jag uppfattade mamman gift om sig när sonen flyttat hemifrån och det blir då onaturligt prata om honom som "pappa". Samma kan det väl vara här. Om de var över vanlig giftasaålder (bortåt 40) är det konstigt kallas (svär)son och kalla de andra (svär) föräldrar. Medan jag kan tänka mig de kallas Svärson om de gifter sig i 20 årsåldern, även om föräldrarna är döda.Yger (diskussion) 12 november 2019 kl. 21.52 (CET)

En liknande sak har jag observerat gällande (ingifta) mostrar och farbröder. Min mammas bror kallar jag naturligtvis morbror. Och jag kan också kalla hans hustru för moster. MEN, bara om jag känner och träffar personen i fråga. Jag har (haft) en morbror som jag aldrig träffat. Han är förstås fortfarande min morbror, men hans hustru kallade jag inte moster.

Jag har sett ett liknande beteende även när det gäller "svåger/svägerska". Min far refererade till min mosters man som sin "svåger", trots att det krävdes två giftemål för att koppla samman dem. Men liknande relationer där de inte umgås eller känner varandra betraktas inte alls som svågrar/svägerskor. 62 osv (diskussion) 13 november 2019 kl. 06.48 (CET)

Min far och mor träffade varandra länge efter att mina farföräldrar var döda. Min mor hade ett ansträngt förhållande till min fars äldre ogifta systrar, där de äldsta var jämnåriga med hennes föräldrar. Jag har brukat säga att hon hade sina svägerskor i svärmors ställe. Jag har uppfattat "svär"-relationen likställd med det engelska "in-law", dvs en släktskap baserad på legala åtgärder (äktenskap), och att min mors svärföräldrar var döda, när on gifte sig med min far. Roufu (diskussion) 13 november 2019 kl. 08.33 (CET)

Självklart skulle jag säga. På samma sätt som farföräldrar eller morföräldrar är det även om de avlidit innan deras barnbarn fötts. Själv har jag aldrig mött mina svärföräldrar även om en av dem fortfarande är i livet. /ℇsquilo 13 november 2019 kl. 09.49 (CET)

Jag håller med Esquilo. Svärmor/Svärfar betyder helt enkelt partnerns föräldrar. Själv skulle jag för övrigt betrakta två systrars makar för svågrar på samma sätt. Det är en annan sorts "bestämning" än mammas-nya-kille, bonuspappa, plastpappa, styvfar, pappa eller ingifta mostrar. Själv skulle jag tycka det var konstigt att kalla mammas nya kille för bonuspappa eller styvpappa om han inte haft någon del i min uppfostran eller barndoms familjeliv.--LittleGun (diskussion) 13 november 2019 kl. 10.19 (CET)

Som faktafråga finns det nog ingen exakt definition för komplicerade fall, men som många andra här skulle jag säga att svärfamilj går på "släktskap". Det är helt ok att inte väga in ålder, bekantskap eller om de är i livet. Det är inte heller viktigt vad personerna själva tycker, svWp går på fakta. Släktskap brukar röra sig om arv och miljö. En svärson ärver inte i laglig mening, men i praktiken kan det vara utan betydelse. Att gifta in sig i ett namn, kontaktnät eller gamla pengar kan ge relevans utan direkt kontakt. Utifrån sett är det ändå rollen som svärson eller ingift som förklarar sambandet.

Låt mig också nämna frågan du inte ställde: Hur man formulerar artikeln utan att fastna i definitionen. På vilket sätt är förhållandet relevant för artikeln? Behöver det vara med? Fungerar det att skriva "partners föräldrar"? Det är väl också ok att formulera det precis så som du tycker (eller utelämna) och låta wikigemenskapen finna den slutliga formuleringen. JAGulin (diskussion) 13 november 2019 kl. 12.44 (CET)

Matfråga 1 - Fried cauliflower

Jag hittade artikeln Fried cauliflower på en-wp, och undrar vad ett artikelnamn på sv-wp skulle bli. Det verkar som artikeln handlar om både stekt och friterad blomkål, eller kanske fattar jag fel. Jag är inte direkt någon mästerkock, och blomkål har jag bara ätit kokt och i gratäng. Finns det någon här som är kunnig i alla sätt man kan tillreda denna grönsak? // Zquid (diskussion) 18 november 2019 kl. 15.26 (CET)

Friterad blomkål är vanligt på kebabrestauranger, men brukar då oftast vara panerad, till skillnad från bilden på enwp. Blomkål kan tillagas på en mängd sätt, förutom kokt, gratinerad och friterad även grillad eller ugnsbakad, eller stekt som i indiska curryrätter. /Ascilto (diskussion) 18 november 2019 kl. 15.48 (CET)

Matfråga 2 - Persiljerot

Är detta persiljerot? Och är persiljerot en slags persilja, eller nåt annat? (Persiljerot är fn omdirigerat till Persilja). // Zquid (diskussion) 18 november 2019 kl. 15.32 (CET)

Det är svårt att skilja persiljerot från palsternacka på utseendet - de smakar helt olika, så bilden kan visa både palsternacka och persiljerot. Persiljerot och bladpersilja är olika förädlingar av samma ursprungsväxt, så omdirigeringen är korrekt. /Ascilto (diskussion) 18 november 2019 kl. 15.44 (CET)

Sveriges första kvinnliga idrottare inom ridsport

Sveriges första prisbelönta kvinna inom ridsporten, Gunnel Hasselrot, har inga levnadsår i sin artikel. Är de kända? Samma gäller för Marie-Louise Adlercreutz, som 1894 blev den första kvinnan i Sverige att delta i ridsport offentligt. Jag har letat, men inte hittat dem. Känner någon annan till dem? --Aciram (diskussion) 21 november 2019 kl. 19.09 (CET)

Tråden kopierad till WP:Persondatafrågor#Gunnel Hasselrot och Marie-Louise Adlercreutz - svara gärna där. / Anhn (diskussion) 21 november 2019 kl. 21.56 (CET)

Förväxling?

Var Anna Diedrich verkligen syster och inte brorsdotter till Hulda Lundin och därmed även Augusta Lundin? Åldersskillnaden vore väldigt stor, och Annas föräldrars namn står inte i artikeln: dessutom var Hulda Lundin inte skådespelare, som det står i Annas artikel. Är det frågan om en förväxling eller fellänkning på grund av liknande namn?--Aciram (diskussion) 21 november 2019 kl. 21.24 (CET)

Tråden kopierad till WP:Persondatafrågor#Anna Diedrich - syster eller brorsdotter till Hulda lundin? - svara gärna där. / Anhn (diskussion) 21 november 2019 kl. 21.56 (CET)

401 Ottilia

Google hjälper mig inte alls med tyska språket i källa 2. Någon som kan förklara vem Ottilia är? 62 osv (diskussion) 25 november 2019 kl. 07.01 (CET)

Det var nog ett bindestreck som ersatte uteslutet led som ställde till det när det skulle överföras till engelska. Originalet bör ha varit "Für den Planeten wurde der in der Schwarzwald- und Vogesensage eine Rolle spielende Name Ottilia gewählt". Ottilia är alltså en figur som förekommer i en saga från schwarzwald och vogeserna.

andejons (diskussion) 25 november 2019 kl. 08.17 (CET)

Sage kan också översättas med 'sägen' på svenska. Ottilia kan syfta på Ottilia av Alsace som det finns helgonsägner om i de områdena t ex de:s:St. Ottilien (Schreiber).--Thurs (diskussion) 25 november 2019 kl. 22.17 (CET)

Tidzon Turkiet

Tidzonen för Turkiet varierar i olika dokument mellan UTC+2 och +3. Vilket är det som gäller?

Sedan hösten 2016 verkar Turkiet köra med UTC+3 permanent. Tidigare användes östeuropeisk tid med sommartid, det vill säga UTC+3 på "sommaren" och UTC+2 på "vintern". - Tournesol (diskussion) 27 november 2019 kl. 23.47 (CET)