Burgund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hertigdömet Burgunds flagga
Historisk karta över de karolingiska rikena, med övre och nedre Burgund, år 888

Burgund är en historisk region i dagens Frankrike och Schweiz. Det historiska landskapet Bourgogne och dagens något större region Bourgogne, vars namn betyder Burgund på franska, utgör dock bara en del av de territorier Burgund som tidigare existerat.

Historia [redigera]

Burgunderna lär enligt osäkra källor ha utvandrat från Bornholm och under 200-talet befann de sig vid floden Main. Under folkvandringstiden överskred de floden Rhen och fick tillåtelse av romarna att slå sig ned i området mellan Genèvesjön och Medelhavet. Det kungarike de grundade, Kungariket Burgund, erövrades av frankerna under 500-talet. När sedan frankernas rike delades upp i tre delar vid fördraget i Verdun år 843 kom större delen av det gamla burgunderriket att höra till Lothar I:s del av riket; det delades så småningom i två delar, Cisjuranska eller Nedre Burgund och Transjuranska eller Övre Burgund. En mindre del av det gamla Burgund kom att höra till det västfrankiska riket; härav uppstod det franska hertigdömet Burgund, en av Frankrikes historiska provinser.

År 933 slogs Nedre och Övre Burgund ihop till konungariket Burgund med huvudstad i Arles. Efter Rudolf III:s död övergick riket till det tysk-romerska riket som dock förlorade det. Burgund splittrades i olika grevskap och biskopsdömen. Under 1300- och 1400-talen uppstod ånyo ett stort, i praktiken självständigt burgundiskt rike som förutom det franska hertigdömet Burgund innefattade bland annat Luxemburg, Brabant och Flandern. Hovet i Dijon var omtalat över hela Europa för sin kultur och konst. Hertig Karl den djärve (franska: Charles le Téméraire) försökte genom att erövra Lothringen skapa ett sammanhängande rike vilket utmanade den franske kungen Ludvig XI. Efter stora framgångar dödades han i ett fältslag vid Nancy 1477 och Frankrikes kung tog hertigdömet. Karl den djärves dotter Maria gifte sig med en österrikisk ärkehertig, senare Maximilian I, som kom i besittning av det burgundiska arvet efter hennes död. Hans sonson Karl V tog tillbaka hertigdömet 1526 men tvingades återlämna det tre år senare. Karl V fortsatte dock att använda den nominella titeln Hertig av Burgund.

Under medeltiden fanns det flera inflytelserika kloster i regionen, till exempel Cluny, Citeaux och Vézelay. Bourgogne har även fått sin beskärda del av förfall och endast sex av från början 32 tempel och herrgårdsbyggnader finns idag kvar. Av dessa är tre öppna för allmänheten.

Se även [redigera]