Wikipediadiskussion:Projekt biografier

(Träder in i ett stort tomt projekt. Mina steg ekar mellan projektets kala väggar...)

Här finns visst ingenting... Skulle det kunna vara en idé att flytta hit exempelvis diskussionerna på Wikipediadiskussion:Allmänintresse kring personer? Sedan kan man kanske resonera kring riktlinjer för hur biografier skall kategoriseras. Eller finns det inget intresse för detta projekt?//°C 29 augusti 2004 kl.12.35 (CEST)

OK, nu flyttar jag hit allt från Wikipediadiskussion:Allmänintresse som är relevant i sammanhanget. Se nedan.//°C 30 augusti 2004 kl.14.38 (CEST)

Var går gränsen för det allmänna intresset egentligen?

Denna diskussion har flyttats till Wikipediadiskussion:Allmänintresse från Wikipedia:Bybrunnen

(Nu andra gången flyttad, från Wikipediadiskussion:Allmänintresse till Wikipediadiskussion:Projekt Biografier, se anmärkning ovan)

Jag har funderat över hur pass okänd man behöver vara för att sakna allmänintresse. Jag vill helt enkelt veta var gränsen går mellan att sakna allmänintresse och att inte göra det. I fallet Pär Mårts hade jag uppenbarligen fel men hur blir det med till exempel Daniel Sörensen. Då kan väl deltagare i varenda lekprogram på TV dyka upp med sina biografier eller har jag fel.--Softssa 12 april 2004 kl.18.00 (CEST)

Jag har inte hängt med ang. Pär Mårts, men just denne person måste väl ha ett allmänintresse. Med tanke på de oerhörda mängder spaltkilometrar som boulevardpressen sedan ägnar deltagare i "lekprogrammen" på TV, så utgår jag från att även dessa personer, typ Rebekka i Big Brother, har en form av allmänintresse.

Rudolf 1922 12 april 2004 kl.18.06 (CEST)

Sedan finns det fall såsom Roland Svensson (Astrofysiker) som gör det lite svårare eftersom det rent naturligt inte finns något allmänt intresse, i alla fall inte i samma grad som för Daniel Sörensen. Detta beror som alla säkerligen vet på televisionens oerhörda genomslag.--Softssa 12 april 2004 kl.18.12 (CEST)

Intressant frågeställning! Dokusåpakändisar kan sägas vara av intresse eftersom de är offentliga personer. Tränaren ovan är också en offentlig person. Antagligen förekommer hans namn i sportpressen. Astrofysikern kan även han sägas vara av intresse, eftersom han antagligen har presterat något utöver det vanliga iform av ventenskapliga artiklar eller vetenskapligt arbete. Gränsen går när vi tar upp personer som t.ex. tränarens fru som inte är en offentlig person. Då kan vi hamna i klammeri med PUL. Detta gäller naturligtvis inte historiska personer där det mycket väl kan vara intressant med äkta hälfter. Alltså så kallat intressanta personer (som kan få en egen artikel) är:

1. Offentliga personer
2. Personer som utfört något extraordinärt (t.ex. författare, idrottsmän, vetenskapsmän)
3. Historiska personer (eventuellt även fruar, barn, släktingar etc. om dessa kan anses vara intressanta).

Personer som absolut inte bör tas med är:

1. Släktingar till offentliga personer som i sin tur inte är offentliga eller har utfört något extraordinärt.

// Wellparp 12 april 2004 kl.20.47 (CEST)

• Jag håller med om Wellparps tre punkter. Jag ser inga som helst problem med att ha med Pär Mårts, Daniel Sörensen och Roland Svensson (Astrofysiker) i en encyclopedi som denna. Mårts och Svensson är helt okända namn för mig men är säkert kända för ishockeyintresserde respektive (svenska) akademiker inom astrofysik. Sörensen känner jag inte till alls förutom till namnet och att jag vet att han vann Big Brother något år. För andra kanske han är betydligt mer känd. Jag kan erkänna att när jag skapade artikeln Daniel Sörensen var det lite grann på skämt faktiskt, för att se om någon reagerade mot att en så pass "trivial" person fick en plats i denna encyclopedi. Det var det ingen som gjorde. Inte då. Och jag tycker som sagt att han kan få vara kvar. Det gör mig heller ingenting om någon nu får för sig att skapa hundra nya artiklar om diverse personer i olika TV-program. Plaudite 28 april 2004 kl.22.17 (CEST)

Allmänintresse: Personer

Ska vi ha speciella kriterier för personer i olika yrken?

Allmänintressanta politiker

Politiker är förvisso offentliga personer, men vilka politiker platsar i Wikipedia? Här är en lista i "rangordning". Var ska gränsen dras?

1. Regeringsmedlemmar, nuvarande
2. Regeringsmedlemmar, före detta
3. Riksdagsledamöter, nuvarande
4. Riksdagsledamöter, före detta
5. Landstings/region/kommunpolitiker (fullmäktige), ordförande +kommunstyrelseordf, nuvarande
6. Landstings/region/kommunpolitiker (fullmäktige), ordförande +kommunstyrelseordf, före detta
7. Landstings/region/kommunpolitiker (fullmäktige), övriga, nuvarande
8. Landstings/region/kommunpolitiker (fullmäktige), övriga, före detta
9. Landstings/region/kommunpolitiker ej invalda i fullmäktige, nuvarande
10. Landstings/region/kommunpolitiker ej invalda i fullmäktige, före detta

Jag tycker gränsen ska dras efter punkt 5 och definitivt efter punkt 6. Politiker som även är kända för något annat kan naturligtvis finnas med i Wikipedia ändå. /ShineB 8 maj 2004 kl.15.48 (CEST)

Intressanta synpunkter. Enligt min uppfattning sa kan man val integrera all slags information i ett uppslagsverk (beroende pa lagrings kapaciteten). Anvandarnas intresse ar ointressant sa lange som man inte oroar sig over finansiellt stod eller reklamverksamhet. Ar inte ett uppslagsverks syfte att lagra information om allting? Vem skall bedoma vad som ar viktig information? --Bluefin 16 maj 2004 kl.07.12 (CEST)

Jag anser att syftet med ett uppslagsverk inte är att lagra information utan att vara en plats där man kan hämta information. Om alla lägger in all information om allt (lite tillspetsat) kommer det att vara omöjligt att hitta det man söker utan att tvingas skumma igenom mängder med artiklar. Sjö 17 maj 2004 kl.15.39 (CEST)

Idrottare

Är alla svenska idrottare som tävlar/tävlat i sin idrotts högsta serie allmänintressanta? Eller det kanske blir för stort då? Typ alla som någon gång varit reserver i elitserien i cricket, undervattensrugby eller andra inte alltför stora sporter... --TKU 25 augusti 2004 kl.10.42 (CEST)

Musikartister och liknande

Det känns som att musikartister och dito grupper utgör en ganska stor del av de tveksamma artiklarna.

Ett förslag till policy är att en svensk artist eller grupp ska ha skivkontrakt för att få vara med på wikipedia, alternativt ha fått stor medial uppmärksamhet.--TKU 25 augusti 2004 kl.10.37 (CEST)

Vad tycker vi om utländska artister? --TKU 25 augusti 2004 kl.10.30 (CEST)

Akademiska personer

Är en professorstitel tillräckligt för att få vara med på Wikipedia?--TKU 25 augusti 2004 kl.10.31 (CEST)

Allmänt om icke-kändisar

Det verkar av diskussionen om Knut Emil Sonck (se Wikipedia:Sidor som bör raderas) som om hela begreppet om "allmänintresse" närsomhelst kan åsidosättas om artikeln är "tillräckligt fin". Verkar i så fall rimligt att slopa hela allmänintresseregeln.

För egen del kan jag inte se hur Knut Emil Sonck på några som helst villkor kan platsa på Wikipedia, men någon slags konsekvens måste finnas - ska såna artiklar tillåtas får vi dumpa "allmänintresse" (i form av egenskap hos objektet) som kriterium åtminstone för personartiklar. // OlofE 28 augusti 2004 kl.15.56 (CEST)

Finns det sedan tidigare några konkreta riktlinjer för vilka personer som skall anses ha allmänintresse? Det skvalpar ju tydligen omkring en massa gamla artiklar som inte uppfyller något rimligt krav på detta. Frågan är bara var gränsen skall dras. Man kan ju inte bara säga att det skall vara "kända" personer så där i största allmänhet - det är en väldigt subjektiv bedömning.//°C 28 augusti 2004 kl.16.21 (CEST)

Det finns diskussionen här ovan och Wikipedia:Vad Wikipedia inte är, där bl a följande står, "Biografiska fakta bör ingå i Wikipedia vad gäller t.ex. personer som ofta nämns i olika sammanhang för sina bedrifter. Mindre omtalade personer kan nämnas i samband med ett relaterat artikelämne. Självbiografier passar inte i en encyklopedi." Det kanske finns andra diskussioner i ämnet också. Engelska wikipedia har möjligen några mer detaljerade regler. Någon modifikation av riktlinjerna baserad på artikelns kvalitet eller (estetiska eller annan) attraktionskraft känner jag inte till. // OlofE 28 augusti 2004 kl.16.47 (CEST)

Om vi nu bortser från frågan om kvalitet, så återstår problemet att "personer som ofta nämns i olika sammanhang för sina bedrifter" inte är en särskilt användbar utgångspunkt om den inte kompletteras med mer konkreta råd. En början:

• Om en person omnämns under egen rubrik antingen i allmänna encyklopedier eller i nationella biografiska uppslagsverk (SBL eller dess utländska motsvarigheter), då kan personen anses vara odiskutabelt kvalificerad.
• Om en person omnämns (mer än i förbigående) i en allmän historiebok eller en introducerande handbok av det slag som används på exempelvis universitetens A- och B-kurser, bör personen också anses kvalificerad. (Det överlappar förmodligen en del med det första kriteriet, men kan inkludera en del personer som ännu inte har hunnit komma in i långsamt utgivna uppslagsverk.)

Ovanstående (som säkert kan kompletteras) gäller historiska personer. När någon inte uppfyller något av ovanstående kriterier, kan man säkert från fall till fall argumentera för en persons medtagande utifrån vad som har skrivits på annat håll, i t.ex. vetenskapliga tidskrifter (men då bör man kunna ge litteraturhänvisningar). Det är betydligt svårare med nu levande och verksamma personer, men även där kan man nog finna några kriterier som åtminstone kan sättas som "golv".//°C 28 augusti 2004 kl.17.11 (CEST)

---

Allt ned till hit hitflyttat//°C 30 augusti 2004 kl.14.38 (CEST).

---

Om ingen annan nu visar något intresse för detta, tänker jag snart lägga ut ett första utkast till riktlinjer i enlighet med det som jag har skrivit ovan. Det kanske provocerar någon att ha mer generella synpunkter på frågorna.//°C 30 augusti 2004 kl.19.17 (CEST)

---

Om kategorisering efter nationalitet etc

När skall man kategorisera personer efter nationalitet eller liknande kriterier?

• Att kategorisera författare efter språk är kanske mest naturligt, eftersom man då slipper problem med nyzeeländska författare som bor i England och andra sådana (lätt funna) exempel. Kategorierna kan då kompletteras med listor.
• Konstnärer och arkitekter? Ja, åtminstone under vissa perioder har det varit betydande skillnad mellan olika nationella och regionala traditioner. Även när teknik och stil inte skiljer sig, kan motivvalet göra det, med Bengt Erland Fogelberg eller Anders Zorn som svenska exempel. Dagens metropolitiska arkitekter som sitter i London, New York eller Tokyo och ritar skyskrapor och museibyggnader över hela världen kanske är svåra att ordna in i en nationell tradition, men i de flesta fall tror jag att detta är relevant.
• Forskare? Nja, här finns knappast något skäl att göra det, forskning har i allmänhet varit internationell. Jag tycker inte att det är maningsfullt att exempelvis kategorisra en viss matematiker som tysk, polack eller amerikan. Däremot kanske man i listor kan ordna forskare som hör till vissa skolbildningar, i anslutning till universitetens artiklar vilka forskare som har varit verksamma just där o.s.v.
• Regenter och andra kungligheter, politiker, militärer, diplomater och personer verksamma i högre ämbeten? Ja, i princip ganska oproblematiskt, även om viss dubbelkategorisering kan krävas när stater slås samman eller delas, någon prins i ett land blir kung i ett annat o.s.v.

Hur skall man kategorisera personer efter nationalitet

• Storbritannien, England eller Skottland? Kan vara besvärligt. Är Walter Scott eller Robert Burns skotska författare eller brittiska? Till saken hör att England och Skottland varit enade i ett "Förenat kungadöme" (men under två olika namn) sedan 1707, men att Skottland har haft egen lagstiftning under hela den tiden och i hög grad behållit sin egen identitet.
• Flandern, Belgien eller Nederländerna? Södra Nederländerna blev spanska/habsburgska Nederländerna (till skillnad från de nederländer som under ett 80-årigt krig frigjorde sig från Spanien) och så småningom södra delen av republiken Nederländerna (som samtidigt blev kungadömet Nederländerna), för att senare bryta sig loss och bli Belgien. (Detta var starkt förenklat och inte uppkollat i detalj.) Kan flamländska konstnärer från 1500-talet kategoriseras som belgiska? Om de bosatte sig i norra Nederländerna (vilket många gjorde om de var preotestanter), förvandlas de då från flamländare till nederländare? Nederländska Wikipedia har faktiskt inte klarat av att kategorisera dessa saker konsekvent.
• Finlandssvenskar? Stina Ekblad är f.n. kategoriserad som svensk skådespelerska.

Det finns säkert andra problem. Synpunkter?

//°C 31 augusti 2004 kl.16.22 (CEST)

• På tal om problem: är folk som är födda i det som idag är "västra Polen" att betrakta som tyskar eller polacker? \Mike

Nationalitetsfrågan bör bedömas efter sin tid. Vi har ju sett tragiska exempel på "släktforskning" där personer som levde för 500 år sedan plötsligt utnämns till albaner. Dagens "Västra Polen" känns inte som något bra exempel. Om man vet att någon på 1800-talet föddes i Schlesien eller Pommern så kan man ange detta i artikeln. Först om man är säker på att personen ifråga uppfattade sig som just etnisk tysk eller etnisk polack bör man ta nästa steg och utdela en etnisk nationalitet. Ett faktum i detta sammanhang är att många etniska polacker på statsnationalitetens grund mot slutet av 1800-talet upplevde sig som lojala tyska undersåtar. De talade alltså polska och var katoliker, men saknade dagens nationalitetsuppfattning. //Rudolf 17 april 2005 kl.10.33 (CEST)

Utformning av biografier

Hur ska den inledande meningen i en biografi skrivas? Jag förespråkar hela meningar istf. kommaseparerade listor över titlar och bedrifter etc. Jämför:

• "Dick Harrison, född 1966, är historiker och professor i historia vid Lunds universitet sedan 2003." med
• "Lars-Olof Larsson, född 1934, historiker; universitetslektor i Växjö 1970-1994, professors namn 1985."!

Jag tycker Dicks variant är trevligare att läsa medan Larssons inledning mer påminner om ett konventionellt uppslagsverk som hela tiden måste hushålla med spaltutrymmet. Narym 21 september 2004 kl.22.21 (CEST)

Varför inte låta samtliga biografiska artiklar bestå av en enda hel mening! ;-) Lamré 21 september 2004 kl.22.30 (CEST)

Tja, viktigast är i alla fall att inledningen koncist förklarar vad det är för typ man skriver om och åtminstone ger en antydan om på vilket sätt han/hon är intressant. Det kan man ju göra även med en fullständig mening utan att det blir för pratigt, så där har du en poäng. Å andra sidan tycker jag att den kortare, "staplade" varianten är bättre när inledningsmeningen är kortare och det kan kännas artificiellt med en "riktig mening" (fiktivt exempel):

*Franz Friedrich von Besserwissern, född 1756, död 1834, preussisk fältmarskalk.

I ett sådant fall skulle det inte bli bättre om man skrev:

*Franz Friedrich von Besserwissern, född 1756, död 1834, var en preussisk fältmarskalk.

//°C 21 september 2004 kl.22.44 (CEST)

Komma- och semikolonseparation i första meningen kan höja stilen och kännas mer encyklopedisk. Resterande delar av artikeln kommer ju sedan att bestå av fullständiga meningar. // Rudolf 17 april 2005 kl.10.27 (CEST)

Fullständiga namn

Jag måste faktiskt komma med en invändning med jämförelsen i artikeln om NE och fullständiga namn. På wiki finns ju uppslagsordet längst upp, så jag tycker att det blir kaka på kaka att skriva till exempel

Dag Hammarskjöld, född xxx, fullständigt namn Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld

eller

Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld (fult)

eller

Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld (onödigt, tilltalsnamnet framgår av artikelnamnet)

Vad tycker ni andra?//--IP 17 april 2005 kl.09.51 (CEST)

Bara för att du frågar, så gjorde jag en "vetenskaplig" undersökning hemma i bokhyllan. Om man ska gå på majoritetsbeslut, så vinner tyvärr principen att helt utelämna mellannamnen. Förskräckande många uppslagsverk gör så och nämner bara "Dag Hammarskjöld" och "August Strindberg" utan Hjalmar Agne Carl och Johan. Men jag tycker det vore synd att utelämna denna kunskap från Wikipeda, när nu utrymmet inte kostar något. Jag är den som i november 2004 författade rekommendationen om "Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld" (enbart tilltalsnamnet i fetstil) och även om jag givetvis inte har mer rösträtt än någon annan i utformningen av regler så står jag fortfarande fast vid denna åsikt. Det är emellertid svårt att hitta föredömen att hänvisa till som gör på detta vis. Den tryckta NE gör det ibland, men inte konsekvent. De enda jag kan hitta är Dansk biografisk Haandleksikon och Dansk skønlitterært Forfatterleksikon, båda redigerade av Svend Dahl och Povl Engelstoft. Det borde kunna betyda att samma princip används i andra utgåvan av Dansk biografisk leksikon, men den har jag tyvärr inte tillgång till. Din föreslagna variant med hela namnet i fetstil men tilltalsnamnet dessutom i kursiv tycker jag är svårläst, vilket delvis kan bero på det teckensnitt jag använder i min webbläsare. Jag har sett att en del artiklar använder formuleringar som "fullständigt namn" (som jag tycker känns otymplig) eller "född ...", men det är ju inte så att kungen är född till Carl Gustaf Hubertus och sedan har ändrat sitt namn till Carl XVI Gustaf. Om någon ändrat namn kan man givetvis skriva så, men då bör det väl helst också framgå när ändringen ägde rum. Snyggast tycker jag det vore om hela Wikipedia kunde enas om en standard. Hur har man gjort på andra språk? --LA2 18 april 2005 kl.00.59 (CEST)

I Svenskt biografiskt lexikon, som jag delvis har använt som skrivnorm, skriver de Hammarskjöld, Dag Hjalmar Agne Carl och sedan framgår av artikeltexten att Dag är tilltalsnamnet. I Svenska män och kvinnor skriver de Hammarskjöld, D a g Hjalmar Agne Carl. Men det jag har emot wikinormen, som den är nu och som jag inte kände till, är att artikelnamnet ju redan består av tilltalsnamn och efternamn, så det framgår där. Jag tycker att det är en onödig upprepning att inleda artikeln med artikelnamnet och sedan förtydliga. Titta på Dag Hammarskjöld och Trajanus. Samma inkonsekvens finns även vad gäller hur datum skrivs, inom parentes, med eller utan bindestreck mellan födelsedatum och dödsdatum, med eller utan kors för dödsdatum. Vi kanske borde ha en omröstning om olika alternativ så att det blir konsekvent i alla fall, för nu har alla sitt eget sätt att skriva.//--IP 18 april 2005 kl.09.05 (CEST)

Ännu ett skrivproblem är hur man skriver att någon varit född med ett annat namn, och antingen tagit sig ett namn eller gift sig. Ta Ruben Rausing född Andersson t ex, eller Marie-Louise Ekman, född Fuchs, gift De Geer, gift Bergenstråhle, gift Ekman, känd som Marie-Louise De Geer, Marie-Louise De Geer-Bergenstråhle, och Marie-Louise Ekman. Hur ska det skrivas?//--IP 18 april 2005 kl.09.21 (CEST)

SBL använder de principer som slogs fast när utgivningen började 1918 (band 1, Abelin-Anjou) och Svenska män och kvinnor (1942-1955) är också tämligen föråldrat. S p ä r r a d stil var en kvarleva från frakturstilen (som saknade möjlighet till kursivering) som tyvärr överlevde ända in på 1950-talet, men som därefter inte används i något lands typografi. Mina danska förebilder är förvisso lika gamla. Vi borde ha nyare förebilder att hänvisa till och detta borde vara NE, men tyvärr är den sällan en förebild. Det mest logiska vore att söka en gemensam standard för hela Wikipedia och dokumentera den på meta.wikipedia.org. Jag tror att tyska Wikipedia har den mest systematiska ansatsen idag. Men inte ens där råder någon enighet i markeringen av tilltalsnamn, se den här diskussionen. --LA2 18 april 2005 kl.11.54 (CEST)

Hur skall man kategorisera personer efter nationalitet?

Frågan har ställts högre upp på denna diskussionssida där det också finns flera relevanta frågeställningar att ta hänsyn till. (Se Wikipediadiskussion:Projekt Biografier#Om kategorisering efter nationalitet etc.) Skälet till att börja om under en ny rubrik är att fullfölja målsättningen om att utarbeta någon form av riktlinjer för kategorisering av personer efter nationalitet vilken kan inkluderas i Wikipedia:Projekt Biografier. Detta kan sedan användas som underlag till en mer konsekvent behandling av nationalitet och relaterade begrepp i biografiska artiklar och därigenom bidra till att höja den innehållsmässiga kvaliteten.

Nedan följer en skiss över frågeställningar om några grundläggande begrepp. Syftet är att ställa ett antal relevanta frågor som bör kunna besvaras på något sätt innan arbetet med en modell kan börja.

Nationalitet

• Nationalitet i bred betydelse medger att det finns flera olika faktorer som kan vara avgörande för nationalitet: ursprung, "nationalitet", etnicitet, medborgarskap, etc.
• Nationalitet i en något smalare definition, eller enligt ursprunglig betydelse, anger tillhörighet till en viss folkgrupp; exempelvis gruppen "svenskar". Detta är betydelsen av nationalitet i begreppet nationalstat. Befolkningen i en nationalstat domineras av en nationalitet, men det innebär inte att den ensam utgör den enda befolkningsgruppen.

Etnicitet

• Etnicitet är nära relaterat till nationalitetsbegreppet men är inte identiskt med detta. Går det exempelvis att hävda att den fransktalande befolkningen i den kanadensiska provinsen Quebec är av kanadensisk nationalitet men av fransk etnicitet? Är finlandssvenskarna en svensk etnisk minoritet eller finländsk språklig minoritet?

Medborgarskap

• Medborgarskap är en juridisk definition av nationalitetsbegreppet. Detta begrepp medför exempelvis att minoriteter slås ihop med den dominerande gruppen i nationalstater. Exempelvis blir alla samer med svenskt medborgarskap enligt denna definition svenskar. Bör det vara så?
• Stater som inte är nationalstater får ett gemensamt nationalitetsbegrepp som inte existerar fristående för någon enskild grupp. Består befolkningen i Schweiz av schweizare eller av tyskar, fransmän, italienare och rätoromaner?
• Självstyrande länder som inte är suveräna stater har sällan separat medborgarskap i jämförelse med moderlandet. Bör befolkningen på Grönland, Aruba, Puerto Rico, etc klassificeras som danskar, holländare och amerikaner?
• Olika kategorier av medborgarskap, eller förekomst av olika typer av skyddsvärd status. Hur klassificeras exempelvis de som i juridisk mening är av brittisk nationalitet och har rätt till brittiskt pass, men som ej har rätt till uppehållstillstånd eller medborgarskap?
• Hur skall statslösa kategoriseras?

Ursprung

• Var man är född till skillnad från var man är är bosatt eller medborgare, mfl kan vara avgörande för hur nationalitet skall uppfattas. Skall exempelvis enskilda idrottsutövare som är födda i Sverige men sedan bosatta i Monaco, uppfattas som svenskar eller monegasker?
• Var man är bosatt till skillnad från var man är född, medborgare, har för etnicitet eller nationalitet. Vilken nationalitet skulle exempelvis anges för en kurdisk författare bosatt som flykting i Sverige?

Religion

• Kan religiösa grupper sägas utgöra nationaliteter? Frågan kan vara kontroversiell på flera plan.

Historiskt perspektiv

• Hur skall nationalitet kategoriseras ur ett historiskt perspektiv?
• Går det kategoriskt avgöra om man skall utgå från historiska gränsdragningar och statsbildningar, fanns det överhuvud taget något nationalitetsbegrepp? Vilken nationalitet hade exempelvis en person från Transkarpatien inom dubbelmonarkin Österrike-Ungern?
• Skall dagens stater och gränser spela in överhuvud taget. Vilken nationalitet har Immanuel Kant som hela livet verkade i den stad som idag är känd som Kaliningrad?

Modeller

• Hur bör en klassificeringsmodell se ut? Kan en modell utgå från ett enda kriterium, eller bör en sammansatt modell användas?
• Om en sammansatt modell används hur kan man avgränsa och förhindra att det utvecklas till en uppsättning av separata särfall?
• Finns den redan etablerade modeller som kan användas? Hur fungerar modellen i så fall? Varför passar modellen här?
• Finns det redan en systematisk modell i bruk? Vad är styrkor och svagheter med modellen? Används flera olika modeller?
• Hur skall en modell implementeras?

Det finns flera andra olika frågeställningar. En övrig frågeställning är huruvida nationalitet skall syfta vidare till en något av begreppen nation, land, stat eller nationalitet. Skall exempelvis beteckningen "svensk" i en biografi länka vidare till Sverige, svenskar, svenskhet, svenska språket, svensk kultur eller något annat? Etc. Bidra gärna med dina egna synpunkter, kommentera och utveckla vidare. Grip 23 september 2005 kl.09.08 (CEST)

Titlar och en:honorific

Hej, ibland anges titlar och tilltals-beteckningar (H.E. och sådant) på de engelska sidorna. Skulle tro att de är lite petigare med sånt än vad vi är. Högvördige biskop känns lite passé. Jag undrar två saker:
1) Har vi några bra översättningar på titlar och tilltal.
2) I vilken utsträckning skall vi ange titlar o.dyl.? I artikelnamnet, på första raden, varje gång namnet förekommer i artikeln?
/Johan Jönsson 22 januari 2006 kl.10.34 (CET)

Flytta hit information från Wikipedia:Historia standard

Wikipedia:Historia standard verkar ha spelat ut sin roll, jag föreslår att informationen om hur vi hanterar gamla kungar och liknande flyttas hit och till andra mer aktuella sidor som:Wikipedia:Namngivning/Personer, Wikipedia:Biografiska artiklar och Wikipedia:Projekt medeltiden./Johan Jönsson 6 februari 2006 kl.20.31 (CET)

Flytta ut riktlinjerna

Eftersom Wikipedia:Biografiska artiklar skapades i juli 2005, kunde man nog arbeta på att flytta ut riktlinjerna (för hur biografiska artiklar ska skrivas) dit och i stället göra ett riktigt "projekt" (med deltagare!? och målsättningar) av den här sidan. --LA2 19 augusti 2006 kl. 07.27 (CEST)

Riktlinjer för partners och barn i biografiska artiklar?

Jag har tittat på en del biografiska artiklar om ffa äldre svenska kungligheter och andra betydande personer och noterat att det saknas konsekvens på var och hur i artikeln äktenskapspartner(s) och barn nämns; utöver att äktenskapspartner vanligen nämns tidigt i artiklar om kvinnor, men ibland inte alls i artiklar om män - och det är inte någon lyckad princip i mitt tycke. Finns det några riktlinjer för detta eller kan vi utforma sådana riktlinjer? Jorva 25 december 2007 kl. 02.56 (CET)

Oftast brukar det väl vara lämpligt att i introt ange födelse- och dödsår följt av "kändisanledning", för att längre ner i artikeln gå in på familjeliv. Ibland kan det infogas i texten om karriären, men om det inte är lämpligt kan man ha en egen rubrik vid namn familjeliv. /Grillo 18 maj 2008 kl. 15.23 (CEST)

En skånsk banbrytare i amerika

Vet inte om någon läser här men en bra artikel om biografin önskas! Tanzania 5 maj 2009 kl. 17.53 (CEST)

Upprepade hänvisningar till samma källa

I policyn Artiklar om nu levande personer sades att kontroversiella uppgifter som upprepande hänvisar till samma källa skall strykas. Jag ändrade formuleringen, men är inte nöjd.

Jag antar att punkten är avsedd att punkten är avsedd att hjälpa vid något specifikt problem (skandaljournalistik?), men kanske trovärdiga källor är en tillräcklig medicin? Jag kan inte se någon väsentlig skillnad mellan en kontroversiell uppgift som hittas bara i en källa och flera kontroversiella uppgifter som hittas i denna samma källa. Menar vi att kontroversiella uppgifter alltid skall stödas av mer än en källa eller annars raderas?

Diskutera gärna på policyns diskussionssida. Jag fick inget svar då jag tog upp problematiken där.

--LPfi 26 april 2010 kl. 10.23 (CEST)