Zebror

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Zebra)
Hoppa till: navigering, sök
Zebror
Grantzebra
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Uddatåiga hovdjur
Perrisodactyla
Familj Hästdjur
Equidae
Släkte Hästar
Equus
Undersläkte Zebror
Hippotigris
Vetenskapligt namn
§ Hippotigris
Hitta fler artiklar om djur med
Grantzebra (Equus quagga granti)
Zebror i Jerusalems Zoo dricker vatten

Zebror alternativt sebror (Hippotigris), i singularis: zebra alternativt sebra, är en släktgrupp eller ett undersläkte i familjen hästdjur som omfattar fyra arter och ett flertal underarter, som alla kännetecknas av att de har kroppar med tydligt markerade ljusa strimmor mot en mörkare bakgrund.[1] Det är den enda grupp av vilda hästdjur som inte räknas som utrotningshotade, möjligen med undantag av arten grevyzebra.

Innehåll

[redigera] Systematik

Taxon i undersläktet:

[redigera] Utbredning och bete

Zebran lever på den afrikanska kontinenten där den är en av de vanligaste gräsätarna. Zebran är ett flockdjur, och en zebrahjord leds vanligen av en hingst och ett äldre sto. Zebror lever i huvudsak av blågräs, som är ett magert bete. Detta bete ratas av till exempel antiloper och gnuer.

[redigera] Utseende och kamouflage

Zebrornas kroppslängd varierar mellan 2 och 2,5 meter, och de har en höjd på cirka 1,5 meter. En ny studie visar att zebror är svarta med vita ränder och inte tvärtom som tidigare antagits. De väger 200–300 kilogram. Alla zebror har en mörk grundfärg, som beroende på art är svart, brun, eller sandfärgad.[1] Över denna mörka grundfärg löper sedan vita eller ljust grå ränder, som på buken kan löpa samman till sammanhängande fält. Tidigare trodde vetenskapen att förhållandet var det omvända; att zebrorna alltså hade en ljus grundfärg med mörka ränder. Embryologisk forskning har emellertid visat att detta var ett felaktigt antagande.[1] Även svansen och manen är färgade, och det finns en fin hårtuss längst ner på svansen. Ett sätt att skilja olika zebraarter från varandra är genom att titta på hur strecken på bakbenen lår och länd ser ut. Stäppzebror har ett tunt "skuggstreck" mellan de fylliga svarta strecken. Bergszebror har bara helsvarta streck. Grevyzebran har fler tunnare streck som går ihop från tre olika riktningar mitt på låret.

Människan är zebrans farligaste fiende. Näst efter människan kommer lejonet. Zoologer tror att zebrornas ränder är ett slags skyddande kamouflage, då de vertikala ränderna hjälper zebrorna att smälta in bland högt gräs. Lejon är färgblinda, och kan därför ha svårt att se en zebra som står i högt gräs. Ränderna hjälper också zebror som befinner sig i öppen terräng, förutsatt att flera zebror är samlade i flock. För ett lejon kan en grupp zebror tack vare ränderna se ut som ett enda stort djur, och det blir svårt för lejonet att skilja ut ett enskilt bytesdjur.

[redigera] Fortplantning

Stoet föder ett eller i mycket sällsynta fall två föl vartannat år. Det nyfödda fölet börjar äta gräs efter ett par veckor, men får också di av modern tills det är ett drygt år gammalt.

[redigera] Zebror i fångenskap

Försök har gjorts att tämja zebror för att använda dem som rid- och dragdjur, men försöken har inte fallit särskilt väl ut. Man har dock funnit att hybrider mellan zebra och tamhäst är enklare att hantera än renrasiga zebror, och att de dessutom oftast är immuna mot många sjukdomar. Detta eftersom zebror i motsats till tamhästar har ett naturligt skydd mot många av de sjukdomar som kan drabba hästdjur i Afrika.

En hybrid mellan en zebrahingst och ett häststo kallas på engelska zorse. En hybrid mellan en zebra och en åsna kallas på engelska zonkey.

[redigera] Källor

  1. ^ [a b c] Donald R. Prothero; Robert M. Schoch (2002). Horns, Tusks, and Flippers: The Evolution of Hoofed Mammals. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-7135-2 

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk