Hoppa till innehållet

Marine Le Pen: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Luke (Diskussion | Bidrag)
fix död länk
Rad 47: Rad 47:
| religion =
| religion =
| namnteckning =
| namnteckning =
| url = http://www.marinelepen2012.fr/actualites/ {{död länk|datum=2015-02}}
| url = http://www.marinelepen.fr/
| fotnot =
| fotnot =
}}
}}

Versionen från 23 februari 2015 kl. 00.54

Marine Le Pen

Marine Le Pen (2014)

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
16 januari 2011
Företrädare Jean-Marie Le Pen

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
14 juli 2009
Tid i befattningen
20 juli 200413 juli 2009

Ledamot av regionfullmäktige i Nord-Pas de Calais
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
26 mars 2010

Ledamot av regionfullmäktige i Île-de-France
Tid i befattningen
28 mars 200421 mars 2010

Ledamot av regionfullmäktige i Nord-Pas de Calais
Tid i befattningen
15 mars 199828 mars 2004

Ledamot av kommunfullmäktige i Hénin-Beaumont
Tid i befattningen
23 mars 200824 februari 2011

Född Marion Anne Perrine Le Pen
5 augusti 1968 (55 år)
Neuilly-sur-Seine, Hauts-de-Seine
Nationalitet Frankrike Frankrike
Politiskt parti Front National
Alma mater Universitetet i Paris
Yrke Advokat
Relationer Jean-Marie Le Pen (far)
Webbplats http://www.marinelepen.fr/

Marine Le Pen, född 5 augusti 1968 i Neuilly-sur-Seine, är en fransk politiker och partiledare för det franska högerextrema[1][2][3][4][5][6][7][8] partiet Front National (FN). Hon är den yngsta dottern av tre till partiets grundare Jean-Marie Le Pen samt moster till Marion Le Pen.

År 1976, när Marine var åtta år gammal, utsattes familjen Le Pens bostad i Paris för ett bombattentat. Detta, tillsammans med den atmosfär av fruktan och intimidation hon tvingades utstå från skolkamrater och lärare, är två saker Le Pen uppger har format henne mest under uppväxten.[9]

Utbildning och början av karriären

Le Pen är utbildad jurist vid Université Panthéon-Assas. Hon arbetade en tid som advokat, innan hon blev chefsjurist för Front National 1998–2003.

Politisk karriär

Le Pen med Volen Siderov

Marine Le Pen har varit folkvald politiker sedan 1998, då hon för första gången valdes in som regionfullmäktige i Nord-Pas-de-Calais. Vid valen 2004 blev hon i stället regionfullmäktige i Parisregionen, men kunde återvända till Nord-Pas-de-Calais efter regionvalen 2010. Le Pen valdes också till Europaparlamentariker i valen 2004, och igen 2009.

Marine Le Pen är sedan den 16 januari 2011 partiledare för Front National, efter att hennes far Jean-Marie Le Pen avgått från posten. Hon kandiderade i det franska presidentvalet 2012 och fick där 6,4 miljoner röster (17,90 %) vilket var Front Nationals dittills bästa valresultat.[10]

Ideologiska ställningstaganden

I en intervju med The Daily Telegraph uttryckte Marine Le Pen djup oro över islamiseringen av det franska samhället och menade att islams ständigt tilltagande politiskt-religiösa krav hotar civilisationens överlevnad. Le Pen underströk dock att hon och Front National inte motsätter sig islam utan enbart islamiseringen av Frankrike. [11]

Sedan Marine Le Pen gick med i partiet har hon förespråkat tolerans för abort och homosexualitet, vilket särskilt retat upp några av de mer traditionella katolska väljarna. Hon anser också att antisemitism är oacceptabelt i det moderna franska samhället.[12][13] Hon har medvetet arbetat för att utvidga Front Nationals väljarbas till grupper som traditionellt inte attraherats av fransk nationalkonservatism och har vunnit framgångar både bland judiska och homosexuella väljare; bägge grupper som känner sig hotade av de uppfattar som aggressiv islamism.[14]

Marine Le Pen har sagt att hon kommer se till att Frankrike lämnar Euron som valuta och återgår till den franska francen inom sex månader om hon vinner presidentvalet. I samma tal nämnde Le Pen även att hon har för avsikt att förstatliga energibolaget GDF-Suez, lägga höga importavgifter på utländskt producerade basprodukter som textilier samt att utöka det statliga stödet till inhemska företag.[15] Le Pen har också sagt sig vara motståndare till turkiskt medlemskap i EU och hon har benämnt EU som en totalitär struktur av överstatlighet på väg mot undergång.[16] Vänsterradikala Syrizas valseger i Grekland 2015 hyllades av henne som "en seger för demokratin".[17] Med anledning av Ukrainakrisen har Marine Le Pen har anklagat EU för att vara "amerikanska lakejer", som medverkar i USA:s försök att starta ett krig i Europa.[18]

Marine Le Pen anser att en palestinsk stat bör bildas.[19]

Presidentvalet 2017

Vid en opinionsundersökning några veckor efter terrorattentaten i Paris 2015, fastställde opinionsinstitutet att om det hade varit presidentval skulle Marine Le Pen ha fått 29-31 % av rösterna i första omgången. Hon skulle därmed ha fått flest röster och gått vidare till andra omgången. Efter henne kom i opinionsundersökningen kom Nicholas Sarkozy, medan det sittande presidenten François Hollande inte skulle ha tagit sig vidare till andra omgången.[20] [21] [22]

Referenser

  1. ^ http://www.ne.se/nationella-fronten , läst 2013-10-24
  2. ^ http://www.independent.co.uk/news/world/europe/national-fronts-ken-and-barbie-ruse-set-for-win-frances-far-right-could-gain-another-mp--in-a-leftwing-stronghold-8669762.html
  3. ^ http://www.businessweek.com/articles/2013-05-07/far-right-parties-surge-in-britain-and-france
  4. ^ http://www.thelocal.fr/20130605/far-right-national-front-as-popular-as-major-french-parties
  5. ^ http://www.dw.de/frances-le-pen-hails-far-right-notre-dame-suicide/a-16827986
  6. ^ http://www.presstv.ir/detail/2013/06/24/310565/eu-fuels-front-national-in-france/
  7. ^ http://www.france24.com/en/20130705-marine-le-pen-jean-marie-le-pen-lifted-immunity-european-parliament-street-prayers
  8. ^ http://www.france24.com/en/20110421-marine-le-pen-france-opinion-poll-presidential-election-sarkozy-strauss-kahn
  9. ^ http://www.guardian.co.uk/world/2011/jun/26/marine-le-pen-far-right
  10. ^ ”Front National gjorde rekordval”. Expo. 23 april 2012. http://expo.se/2012/front-national-gjorde-rekordval_4951.html. Läst 14 juni 2012. 
  11. ^ http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/france/8225697/National-Fronts-Marine-Le-Pen-to-prove-formidable-rival-to-Nicolas-Sarkozy.html
  12. ^ http://www.helium.com/items/2075795-marine-le-pen-replaces-father-as-new-head-of-frances-far-right-national-front-party
  13. ^ http://www.guardian.co.uk/world/2011/mar/21/marine-lepen-defends-republic
  14. ^ Rachel Haliburton, "How Marine Le Pen is winning France’s gay vote", The Spectator 24 January 2015 2015-02-22.
  15. ^ http://www.worldbulletin.net/?aType=haber&ArticleID=72268
  16. ^ http://www.youtube.com/watch?v=cQ25lTFGrBs
  17. ^ ‘Monstrous democratic slap to EU’: Le Pen hails Greek anti-austerity party victory 2015-02-22.
  18. ^ Le Pen says Washington attempting to start ‘war in Europe’ 2015-02-22.
  19. ^ Marine Le Pen calls for establishment of Palestinian state 2015-02-22.
  20. ^ Le choc : Marine Le Pen à 30% ! 2015-02-22.
  21. ^ Marine Le Pen Leads French Presidential Poll 2015-02-22.
  22. ^ Marine Le Pen Leads French Presidential Poll With 30% of Vote 2015-02-22.

Bibliografi

Självbiografi

Externa länkar