Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum

Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum
Ájttes entré.
Information
Typ av museumKultur- och naturhistoriskt museum
PlatsJokkmokk, Sverige Sverige
AdressKyrkogatan 3
Koordinater66°36′15″N 19°50′32″Ö / 66.60417°N 19.84222°Ö / 66.60417; 19.84222
Etablerat1989
Besökare per år52 170 (2017)[1]
Webbplats
Officiell webbplats
Ajtte, Svenskt fjäll- och samemuseum
Org.nr898500-5183
TypStiftelse
HuvudkontorSverige Jokkmokk, Sverige
NyckelpersonerJan Olov Westerberg
Styrelseordförande[2]
BranschMuseiverksamhet
Specialiserad butikshandel - övriga
Antal anställda20–49 – SCB, 2015
Historik
Grundat17 december 1983
Övrigt
WebbplatsOfficiell webbplats
FotnoterStatistik från 2015.[3]
Basutställning om samiskt nomadliv.
Diorama om fjällnatur.
En förrådsbod (ájtte på lulesamiska) utanför Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum.

Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum är ett stiftelseägt kultur- och naturhistoriskt museum i Jokkmokk.

Ájtte är specialiserat på fjällvärldens kultur och natur och är huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige. Det fungerar också som informationscentrum för fjällturism. Ordet ájtte står för en typ av förrådsbodlulesamiska.

De nuvarande basutställningarna på museet består av Tidens gång, Nybyggarliv, Dräkt och Silver, Laponia, Att reda sig, Trumtid, En isande vandring. LaponiaMania, Duodje – samiskt hantverk och På väg.

Ájtte öppnade i juni 1989 och har ungefär 25 anställda. Det drivs av en stiftelse, som bildades 1983 av svenska staten, Norrbottens läns landsting, Jokkmokks kommun, Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam. Enligt finansieringsavtal från samma tidpunkt förbinder sig staten, landstinget och kommunen att anslå medel som var resultatet av en vattendom ("Sjöfallsdomen"). Regeringen utser styrelsens ordförande och tre av ledamöterna. Pengarna från staten, som utbetalas via Vattenfall AB, utgör ungefär hälften av museets driftsbudget.[4]

Jokkmokks fjällträdgård[redigera | redigera wikitext]

Ájtte har sedan 1995 en fjällbotanisk trädgård vid Kvarnbäcken i Jokkmokk, där fjällväxter från olika miljöer odlas. I trädgården finns även en av Axel Hambergs hundraåriga forskarstugor från Sarek.

Biologiska samlingar[redigera | redigera wikitext]

Museet har ambitionen att skapa representativa referenssamlingar, och har bland annat omkring 12 500 insekter (mest skalbaggar), närmare 3000 däggdjur och fåglar, och uppåt 6000 kärlväxter, mossor, lavar och svampar (2013)[5]. Museet har en konservatorsateljé, och tar hand om och behåller statens vilt inom sitt verksamhetsområde. Av varje djur sänds prover till Naturhistoriska Riksmuseets miljöprovbank, så att framtida forskare bland annat kan analysera miljögifter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Museikoordinatorsutredningens betänkandet Kraftsamling – museisamverkan ger resultat, SOU 2009:15, sidorna 142–146

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]