Sámi soga lávlla

Sámi soga lávlla eller Samefolkets sång publicerades av Isak Saba (1875-1921) i tidningen Saǥai Muittalægje den 1 april, 1906. Sámi soga lávlla sjungs på olika lokala samiska språk. Låttexten har översatts till alla större samiska språk, svenska, norska, finska och engelska.

Texten

Sámi soga lávlla.

Nordsamiska Sámi soga lávlla (mp3)


Nordsamisk Version	Svensk Översättning^[1]
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan. Duottar leabbá duoddar duohkin, jávri seabbá jávrri lahka. čohkat čilggin, čorut čearuin allanaddet almmi vuostái. Šávvet jogat, šuvvet vuovddit, cáhket ceakko stállenjárggat. máraideaddji mearaide.	Nordvart genom Karlavagnen ser du Samelandet skymta: Fjäll bak fjäll i fjärran blåna, sjöar sträcka sig vid sjöar, bergens branter, fjällens toppar höja sig mot själva himlen, bäckar brusa, skogar susa, tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.
Dálvit dáppe buolašbiekkat, muohtaborggat meariheamit. Sámisohka sieluin mielain eahccá datte eatnamiiddis: Mátkálažžii mánuheabit, giđđudeaddji guovssahasat, - ruoškkas, ruovggas rođuin gullo, juhca jávrriin, jalgadasain, geresskálla máđiid miel.	Frosten härjar här om vintern, yrsnön vräks av vilda vindar, ändock älskar sameätten denna jord av allt sitt hjärta: Månens ljus en färdman fägnar, flygga norrskensflammor fladdra, klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren, ut på insjön, över slätten, slamrar släden vägen fram.
Ja go geassebeaivváš gollut mehciid, mearaid, mearragáttiid, golli siste guollebivdit suilot mearain, suilot jávrriin. Gollin čuvget čáhcelottit, silban šovvot sámieanut, šelgot čuoimmit, šleđgot áirrut, luitet olbmát lávllodemiin geavgŋáid, guoikkaid, goatniliid.	Och när sommarns sol förgyller skogen, havet, havets stränder, guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor, gullhamn får var vattenfågel, strömmarna som silver glittra, åror blänka, stakar blixtra, under sång ses männen styra utför eda, fors och fall.
Sámieatnan sohkagoddi – dat lea gierdan doddjokeahttá goddi čuđiid, garrogávppiid, viehkes vearrevearroválddiid. Dearvva dutnje, sitkes sohka! Dearvva dutnje, ráfi ruohtas! Eai leat doarut dorrojuvvon, eai leat vieljain varat vardán sámi siivo soga sis.	Lapplands släkte, sameätten, obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder, slemma köpmän, sluga skattekrävarskaror. Hell, var hälsat, sega släkte! Hell dig fridens rot och fäste! Krigisk fejd har aldrig flammat, aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.
Máttarádját mis leat dovle vuoitán vearredahkkiid badjel. Vuostálastot, vieljat, miige sitkatvuođain soardiideamet! Beaivvi bártniid nana nálli! Eai du vuoitte vašálaččat, jos fal gáhttet gollegielat, muittát máttarmáttuid sáni: Sámieatnan sámiide!	Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!

Se även

Referenser

^ ”Sámi soga lávlla” (på norskt bokmål). Wikipedia. 2018-04-05. https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=S%C3%A1mi_soga_l%C3%A1vlla&oldid=18390713. Läst 1 januari 2019.

Externa länkar

[1] ”Sámi soga lávlla” (på norskt bokmål). Wikipedia. 2018-04-05. https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=S%C3%A1mi_soga_l%C3%A1vlla&oldid=18390713. Läst 1 januari 2019.

[1]