Älvsåkers socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Älvsåkers socken
Socken
Älvsåker kyrka.jpg
LandSverige
LandskapHalland
HäradFjäre härad
KommunKungsbacka kommun
Bildadmedeltiden
Area46 kvadratkilometer
Karta
Älvsåkers sockens läge i Hallands län.
Red pog.svg
Älvsåkers sockens läge
i Hallands län.
Koordinater57°32′32″N 12°07′11″E / 57.54222222°N 12.11972222°Ö / 57.54222222; 12.11972222
Fjäre Älvsåker.svg
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1527
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126864 (tryck "pil" för karta)
Redigera Wikidata

Älvsåkers socken i Halland ingick i Fjäre härad, uppgick 1969 i Kungsbacka stad och området ingår sedan 1971 i Kungsbacka kommun och motsvarar från 2016 Älvsåkers distrikt.

Socknens areal är 46,09 kvadratkilometer, varav 44,26 land.[1] År 2000 fanns här 3 012 invånare[2]. Tätorten Hjälmared och en del av Anneberg samt kyrkbyn Älvsåker med sockenkyrkan Älvsåkers kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Älvsåkers socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Älvsåkers församling och för de borgerliga frågorna till Älvsåkers landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Tölö landskommun som sedan 1969 uppgick i Kungsbacka stad som 1971 ombildades till Kungsbacka kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Älvsåker, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Fjäre härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[3][4]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Älvsåkers socken ligger nordost om Kungsbacka kring Kungsbackaåns biflod Lillån drygt en mil i östnordöstlig riktning. Socknen har dalgångsbygd utmed åarna omgiven av bergig skogsbygd.[5][6][1] Största insjö är Stora Djursjön som delas med Lindome socken i Mölndals kommun.

Näringar[redigera | redigera wikitext]

Förutom folkets naturliga livsuppehälle i form av jordbruk så har skogsbruk präglat socknen sedan urminnes tider. Allt ifrån timmer till Fjäre härads bondeseglares båtbyggnation på 1600-talet, via möbeltillverkning på 1800-talet till dagens trähustillverkning (A-hus), som länge har varit socknens största arbetsplats.[7][8]

Liesmide var kännetecknande för Älvsåker under 1700- och 1800-talen. Träindustrin dominerade på 1900-talet. Numera är det hästgårdarna som överväger i socknen. Det fanns år 2014 endast en mjölkproducerande gård kvar.[8]

Kvarn fanns i socknen 1960 så att även utsocknes bönder kunde få sin säd mald. Numera är ingen kvarn i bruk.[8]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationerna har förändrats kraftigt. På 1960-talet slutade tågen stanna vid järnvägsstationen. Nu finns pendeltåg på dubbelspår mellan Kungsbacka och Göteborg som i båda riktningarna stannar varje kvart vid Annebergs station i rusningstid.[8]

Likaså har genomfartsbiltrafiken flyttats under den gångna femtioårsperioden. På 1960-talet gick rikstvåan från Trelleborg till Svinesund genom socknen. Nu löper motsvarande E6/E20 motorväg långt väster om socknen och gamla rikstvåan tjänstgör som matarled norr- och söderut mot motorvägens trafikplatser.[8]

Älvsåkers hembygdsgille[redigera | redigera wikitext]

Älvsåkers hembygdsgille erhöll genom donation Lindströmsgården 1977, vilken sedan dess är centralpunkt för gillets verksamhet. Det är en gammal kringbyggd gård med portlider och stensatt gårdsplan som ligger i Lerbergs by, mitt emellan Annebergs station och Älvsåkers kyrka.[8]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns cirka 30 boplatser och en hällkista och från bronsåldern spridda gravrösen. Från järnåldern finns tre gravfält och spridda stensättningar och domarringar.[5][6][9][10]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade från 735 1810 till 1 332 1890 varefter den minskade till 851 1960 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt på nytt till 1 774 1990.[11]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1461 Elzhager) kommer från den tidigare kyrkbyn. Förleden tycks innehålla mansnamnet Elef. Efterleden är åker.[12][6]

Före 1902 skrevs namnet även Elfsåkers socken.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Älvsåker socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Älvsåker socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Lars., Ericson Wolke, (2014). Lasse i Gatan Kaparkriget och det svenska stormaktsväldets fall.. Historiska Media. ISBN 9187031949. OCLC 941603224. https://www.worldcat.org/oclc/941603224 
  8. ^ [a b c d e f] Gods och gårdar Hallands län. Bd 2, Norra Halland.. Studieförbundet Vuxenskolan Halland. 2014. ISBN 9163773635. OCLC 942602109. https://www.worldcat.org/oclc/942602109 
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Älvsåkers socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Älvsåkers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  11. ^ Folkmängd 1810-1890 Älvsåker i Hallands län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 5/7 2016)
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Karlsson, Torsten (1977). ”Älvsåkers skolhistoria.”. Vår bygd 1977 (60),: sid. 15-33 : fotogr.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 8778891
  • Lindälv, Elof; Adolfsson Ingun (1988). Lindströmsgården i Älvsåker och nordhalländsk hembygd. Kungsbacka: Nordhallands hembygdsfören. Libris 7626985. ISBN 91-7236-008-9 (inb.) 
  • Wolter, Erland (1986). ”Smeder och smide i Älvsåker under 1700- och 1800-talen”. Vår bygd 1986 (69),: sid. 58-68 : ill.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 8846172

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]