Lindome socken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lindome socken
Socken
Lindome kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Halland
Härad Fjäre härad
Koordinater 57°34′39″N 12°6′33″Ö / 57.57750°N 12.10917°Ö / 57.57750; 12.10917
Kyrkby Lindome
Area 82 km²[1]
Folkmängd 13 883 (2006)[2]
Befolkningstäthet 169 invånare/km²
GeoNames 8126756
Sockenkod 1569
Lindome socken i Fjäre härad Halland.
Lindome socken i Fjäre härad Halland.

Lindome socken i Halland ingick i Fjäre härad, ingår sedan 1971 i Mölndals kommun, från 1998 i Västra Götalands län och motsvarar från 2016 Lindome distrikt.

Socknens areal är 81,7 kvadratkilometer, varav 77,70 land.[1] 31 december 2011 fanns här 13 883 invånare.[3] Tätorten Hällesåker samt tätorten Lindome med sockenkyrkan Lindome kyrka ligger i socknen, vilken täcker samma yta som Lindome församling och de sex sydligaste koommunområdena i Mölndals kommun[4].

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Lindome socken har medeltida ursprung. Socknen var i århundraden danskt område och blev i likhet hela provinsen Halland "svensk på 30 år" i samband med freden i Brömsebro 1645. Permanent svensk blev både Halland och Lindome socken efter freden i Roskilde 1658. Gränstvisterna fortsatte dock i mindre skala – mellan län, härader, socknar och byar – och den sista gränsregleringen stadfästes först i mitten av 1950-talet.[5]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lindome församling och för de borgerliga frågorna till Lindome landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Mölndals kommun och överfördes samtidigt från Hallands län till Göteborg och Bohus län.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Lindome, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Numera (2012) definierar Mölndals kommun inte eller endast sällan före detta Lindome socken som en egen kommundel. I folkräkningar noteras dock invånarantalet enligt de fyra församlingar i Svenska kyrkan som finns i kommunen (Fässberg, Stensjön, Kållered och Lindome). De sex sydligaste kommunområdena (av totalt 28 stycken) i kommunen motsvarar dock församlingen och den gamla socknens yta.

De sex kommunområdena har följande namn, från väster räknat[4]:

  • Lindomes västra glesbygd (Lind 41)
  • Västra Lindome (P)
  • Centrala Lindome (Q)
  • Östra Lindome (R)
  • Lindomes östra glesbygd (Lind 42)
  • Hällesåker (Häll 31)

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Fjäre härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[6][7]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Lindome socken ligger mellan Kungsbacka och Mölndal kring Kungsbackaån. Socknen har dalgångsbygd utmed åarna omgiven av bergig skogsbygd.[1][8][9]

Sandsjöbacka naturreservat som delas med Kållereds och Fässbergs socknar samt Släps och Tölö socknar i Kungsbacka kommun ingår i EU-nätverket Natura 2000. Socknen är rik på mindre insjöar. De större är Nordsjön som delas med Landvetters och Råda socknar i Härryda kommun, Östersjön som delas med Landvetters socken, Västra Ingsjön som förutom med Landvetters socken även delas med Sätila socken i Marks kommun samt Stora Djursjön som delas med Älvsåkers socken i Kungsbacka kommun.

Rekreation[redigera | redigera wikitext]

Lindome har en omväxlande natur. Bohusleden passerar nära kyrkan vid Bunketorp, där IK Uvens klubbstuga ligger. Där utgår motionsslingor, runt Hassungaredssjöarna, och alldeles nära ligger också Mölndals Golfklubbs 18-hålsbana.

Sandsjöbacka naturreservat har många iordninggjorda vandringsleder. Namnet kommer från Sandsjön, nedanför den mäktiga Sandsjöbräcka (Bräckan, geologiskt en drumlin).

Det finns tre badsjöar i Lindome, varav den ena heter Södra Barnsjön[10] och ligger nära Lindome kyrka. På motsatta sidan av Lindome ligger Fagaredssjön som är en väldigt liten sjö, dock med två bryggor och vandringsleder runt.

Den tredje badsjön heter Flaksjö(n) och ligger väster om Lindome Centrum, på gränsen mellan Lindome och Kållereds socknar. Den nås i öster via Humlekärr och i väster (utan iordningställd badplats) via gården/gårdarna i Högsered.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns cirka 40 boplatser och fem hällkistor och från bronsåldern spridda gravrösen. Från järnåldern finns två gravfält och två fornborgar.[8][9][11][12]

Från åsen vid Lindome kyrka syns hur västra delen av Lindome socken domineras av skogklädda höjder.

Under äldre tid var de skogklädda bergen i nordväst, norr och nordöst gräns mot Sverige, med mer eller mindre fast gränsdragning. Den större delen av befolkningen bodde på slätten vid Lindomeån (det lokala namnet för Kungsbackaån), men de glest bebodda gränsmarkerna hade strategisk betydelse med ställvis förekomst av stationerad trupp. Exempelvis fanns reglemente om att man i äldre tid i Långås, i västligaste delen av socknen och nära till det svenska Askims socken, skulle hålla kronan med häst. Långås var ett av "skogstorpen" i Skog(s)torpa rote, där de andra "torpen" hette Hällesås, Kimmersbo, Högsered, Dunsered och (ibland) Torkelsbohög samt Fagered[13].

I både Skogtorpa och i andra delar av socknen är det vanligt med stensatta gårdsplaner vid manshus och ladugård.[14]

Lindome är kanske mest känt för sin möbelproduktion under inte minst 1800-talet till tidiga 1900-talet. Bland annat tillverkades här göteborgsstolen, ofta kallad Lindomestolen. Anledningen kan sökas i dels det magra jordbruket (möbelproduktion var för många en nödvändig bisyssla på vintern), dels i tillgång till virke, samt avsättningsmöjligheter i Göteborg. Det berättas hur man till fots transporterade varorna, för försäljning runt Järntorget.

De olika gårdarna och byarna i socknen tillverkade olika slags möbler – se möbeltillverkning i Lindome.

En annan stor binäring i Lindome var biodling. Lindome (det ursprungliga Ljunghem), med sina stora ljunghedar, gav under vissa perioder upphov till en stor produktion av ljunghonung.[15]

Lindome har på senare tid blivit känd för det uppmärksammade mord som ledde till rättegången om Lindomefallet, som med viss orätt kommit att symbolisera ett fall där två gärningsmän båda frikänns efter att ha skyllt på varandra.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade ganska regelbundet från 1 723 1810 till 12 462 1990. Den stora expansionen skedde efter 1960 då folkmängden fortfarande uppgick till 3 116.[16]

Antal invånare
Årtal 1884 1910 1969 1970 2000 2004 2006 2011
Invånare 2 823 2 657 6 763[17] 7 378[17] 12 932[2] 13 363 13 443 13 883[3]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1403 Lyngemä) kommer från den tidigare kyrkbyn. Förleden innehåller lyng, 'ljung'. Efterleden är hem, 'boplats; gård'.[9][18]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Lindome socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ [a b] ”Församlingsfolkmängd efter kön 31 december 2011”. Statistiska centralbyrån. Läst 20 februari 2012.
  4. ^ [a b] "Statistikkartor 2012". Molndal.se. Läst 2012-09-26.
  5. ^ Pettersson/Tornehed (1980), s. 9
  6. ^ Adm historik för Lindome socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ Om Hallands båtsmanskompani[död länk]
  8. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  9. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  10. ^ Norra Barnsjön är en "tvillingsjö" norr om Södra Barnsjön, mer otillgänglig och utan iordningställda badplatser.
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Lindome socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lindome socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  13. ^ "Ortnamnsregistret – Lindome socken". Arkiverad 12 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine. Sofi.se. Läst 2012-09-15. Not: Oavsett namnform med eller utan s, har namnet uttalats med stumt g. Skriftliga belägg för namnet finns i ortnamnsregistret från 1919, 1941 och 1951.
  14. ^ Pettersson/Tornehed (1980), s. 16
  15. ^ Sandklef 1936, s. 6ff
  16. ^ Folkmängd 1810-1890 Lindome i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 10/6 2016)
  17. ^ [a b] "Folkmängd 31.12.1970 enligt indelningen 1.1.1971 – Del 1. Kommuner och församlingar – sid 22." SCB, 1971. Läst 2012-01-16. ("1969" = 1969-12-31, "1970" = 1970-12-31)
  18. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Adolfsson, Ingun (2006). ”Anderstorps fabriker, Aug. Werner & Co i Lindome, under 1800-talet en av Hallands största industrier”. Vår bygd (1961-) 2006(89),: sid. 16-29 : ill.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 10454956
  • Adolfsson, Ingun (2007). ”Aug. Werner & Co. AB, 1829-1993: slutet på 164 års textilindustri i Lindome”. Vår bygd (1961-) 2007(90),: sid. 34-44 : ill.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 10454956
  • Carlsson, Bo Göran (2010; originalutgiven 2008 som [ISBN 978-91-633-3296-8]). Bilder från Lindome 1947-1972 ([Ny utg.]). Stockholm: Dejavu. Libris 11877782. ISBN 978-91-7451-138-3 
  • Eriksson, Karin (1991). ”Spelmanstraditioner i Lindome: Hällesåkers spelmanslag 40 år 1991”. Vår bygd 1991 (74),: sid. 98-106 : ill., fotogr.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 8862037
  • Hillerström, Gunnar (1992). Skolor i Lindome. [Kållered]: [G. Hillerström]. Libris 8364680. ISBN 91-630-1391-6 
  • Lindomemöbler: Mölndals museum : katalog till utställningen om lindomemöbler 27 mars-27 november 1994. Mölndal: Mölndals museum. 1994. Libris 7449930. ISBN 91-630-2474-8 
  • Nilsson, Christina (1994). Werners fabriker: en textilfabrik i Annestorp, Lindome, Mölndals kommun. Mölndal: Kultur & Fritid. Libris 7450622. ISBN 91-630-3437-9 
  • Pettersson, Astrid; Tornehed, Stig (1980). "Karlarna hövla, kvinnorna polera": möten med Lindomebygden. Stockholm: LT. Libris 8350363. ISBN 91-36-01422-2 
  • Sandklef, Albert (1936): "Om biskötseln i Halland före år 1800." i Hallands läns biodlareförbunds minnesskrift 1911-1936, Halmstad, s 3-14.
  • Sjöbohm, Anders (2003). I böckernas tid: bibliotekshistoria från Mölndal, Kållered och Lindome. Biblioteksmuseets i Borås skriftserie, 1402-8492 ; 2. Mölndal: Kultur- och fritid. Libris 9387570. ISBN 91-631-3009-2 
  • Tärby, Gunnar; Wirsin, Ingrid (1994). Lindomesnickeriet: historia och förutsättningar. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 48. Uddevalla: Bohusläns museum. Libris 7657955. ISBN 91-7686-106-6 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]