Visa källa för Åbo

{{coord|60|27|10|N|22|16|20|E|region:FI_type:city|display=title}}
{{Omdirigering|Turku|andra betydelser av ordet Turku|Turku (olika betydelser)|andra betydelser av ordet Åbo|Åbo (olika betydelser)}}
{{Kommun Finland
| vapen = Turku.vaakuna.svg
| vapenartikel = Åbo stadsvapen
| läge = Turku sijainti Suomi.svg
| bildtext1 = '''Åbos stadsvapen'''
| bildtext2 = '''Åbo stads läge'''
| Kommunnamn_svenska = Åbo stad
| Kommunnamn_finska = Turun kaupunki
| Kommunkod = 853
| Landskap = Egentliga Finland
| Latitud = 60° 27′ 10″ N
| Longitud = 22° 16′ 20″ E
| administrativt centrum = [[Åbo centraltätort]]
| areatotalt = automatisk_uppdatering
| invtotalt  = automatisk_uppdatering
| finska= 158&nbsp;343 (83,5 %)<ref name="StatcenSpråk">{{webbref | url = http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/ | titel = 011 -- Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017 | utgivare = [[Statistikcentralen]] | verk = Statistikcentralens PX-Web databaser | hämtdatum = 28 maj 2018 | språk = svenska | arkivurl = https://web.archive.org/web/20190822185042/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/ | arkivdatum = 22 augusti 2019 }}</ref>
| svenska= 10&nbsp;310 (5,5 %)<ref name="StatcenSpråk"/>
| samiska= 18 (0,0 %)<ref name="StatcenSpråk"/>
| övriga= 20&nbsp;998 (11,1&nbsp;%)<ref name="StatcenSpråk"/>
| webbplats = [http://www.turku.fi/Public/default.aspx?culture=sv-FI&contentlan=3&nodeid=23 www.turku.fi]
| direktör = [[Minna Arve]]
| Kommunfullmäktiges ordförande = Mika Maaskola ([[Socialdemokraterna (Finland)|SDP]])
| Kommunstyrelsens ordförande = [[Minna Arve]]
| Landskapsförbund = Egentliga Finland
| Regioncentrum = Åbo
| Skattebyrå = Åbo
| Sjukvårdsdistrikt = Egentliga Finland
| Försäkringskrets = Sydvästra Finland
| Nödcentral = Åbo
| Räddningsverk = Egentliga Finland
| EU-målområde = 2
|bild=Turku postcard 2013.png}}
'''Åbo''' ({{IPA-sv|ˈoːbu|fi|Åbo.ogg}}; {{lang-fi|Turku}} {{IPA-fi|ˈturku| |Fi-Turku.ogg}}) är en [[Stad (Finland)|stad]] och [[Finlands kommuner|kommun]] i [[Landskap i Finland|landskapet]] [[Egentliga Finland]]. Invånarantalet i den statistiska [[tätort]]en Åbo uppgick 2005 till 246&nbsp;312,<ref>{{webbref |författare=Statistikcentralen, Finland |url=http://www.stat.fi/ajk/tiedotteet/v2008/tiedote_001_2008-01-15_sv.html |titel=Pressmeddelande 15.1.2008|hämtdatum=5.12 2011}}</ref> vilket placerar Åbo på tredje plats tätortsmässigt efter [[Helsingfors]] och [[Tammerfors]]. Åbo stadsregion har cirka 311&nbsp;000 invånare{{källa behövs|datum=2011-12}} inklusive närliggande tätorter. Själva staden, med sina 194&nbsp;391 invånare (2020)<ref>{{Webbref|titel=Tilastotietoja Turusta 2021|url=https://www.turku.fi/turku-tieto/tilastot/tilastotietoja-turusta|verk=Turku.fi|datum=2016-01-25|hämtdatum=2021-10-24|språk=fi|efternamn=|utgivare=Åbo stad}}</ref>, är [[Finland]]s sjätte största. 5,5 procent eller cirka 10&nbsp;000 av invånarna har [[svenska]] som modersmål. Stadens språkliga status är [[tvåspråkig kommun|tvåspråkig]] med [[finska]] som majoritetsspråk.

Åbo är Finlands äldsta stad, och var fram till 1840-talet landets folkrikaste stad. Man antar att staden grundades på 1200-talet. Åbo har en lång historia och var länge maktens centrum i den finska riksdelen av [[Sverige]]. Efter [[finska kriget]] blev Finland ett [[Storfurstendömet Finland|storfurstendöme]] inom [[Kejsardömet Ryssland]] 1809, och Åbo blev dess huvudstad. Åbo förlorade dock statusen som huvudstad tre år senare när tsar [[Alexander I av Ryssland]] beslutade att flytta maktcentrumet till Helsingfors. Precis som många andra finländska kuststäder längs [[Östersjökusten]] har staden alltid haft en stor andel [[finlandssvenskar|svenskspråkiga]] invånare. Åbo är också en stor [[hamnstad]] med bland annat färjeförbindelser till [[Mariehamn]] och [[Stockholm]].

Tillsammans med [[Estland]]s huvudstad [[Tallinn]] utsågs Åbo till [[europeisk kulturhuvudstad]] 2011.

== Etymologi ==
Åbo betyder 'bosättning vid å'.<ref>Karl-Axel Benckert ''Namn på jorden'' 1992, s. 220</ref> Ån torde vara [[Aura å]]. Stadens finska namn, Turku, kommer av 'torg, marknad', genom ett [[Ryska|ryskt]] lånord.<ref name="gardberg">Gardberg, C. J.: Turun kaupungin historia 1100-luvun puolivälistä vuoteen 1366. ''Turun kaupungin historia'' 1. Turku 1971: 115 - 324</ref><ref name="gauffin">Bengt Gauffin ''Vad betyder'' 1966, s. 122 (artikeln Åbo) och s. 113 (artikeln Trieste)</ref>

== Historia ==
[[Fil:Cathedral of Turku 1814.jpg|miniatyr|stående|Kvarteren mellan kyrkan och Stortorget före Åbo brand, numera Braheskvären.]]
{{Huvudartikel|Åbos historia}}
Åbo är en av Finlands sex [[medeltiden|medeltida]] städer. Man räknar att Åbo stads historia börjar i och med att Åbo nämns i ett brev från påven [[Gregorius IX]] daterat den 23 januari 1229.<ref>{{Webbref|titel=Moderna Åbo {{!}}|url=https://mfaa.abo.fi/article/moderna-abo/|hämtdatum=2020-01-23|språk=sv-SE}}</ref> I brevet beordrade påven att biskopssätet skulle flyttas från den gamla platsen i [[Nousis]] till [[Korois biskopskyrka|Korois]] vid [[Aura å]].<ref>{{Tidningsref|författare=|datum=23.1.2020|rubrik=Hur bra känner du till Åbo stads historia?|url=https://www.pressreader.com/finland/abo-underrattelser/20190123/281809990089753|tidning=Åbo underrättelser|hämtdatum=23.1.2020}}</ref> Staden grundades på [[1200-talet]], och byggandet av [[Åbo domkyrka]] och [[Åbo slott]] inleddes på [[1280-talet]]. Åbo utgjorde administrativt och ekonomiskt centrum för den finländska delen av Sverige, med bland annat livlig handel med [[Stockholm]] och med hansestäderna [[Reval]], [[Danzig]] och [[Lübeck]]. Åbos finska namn '''Turku''' kommer från det fornryska ordet ''''tǔrgǔ'''' som betyder torg.<ref name="gardberg" /><ref name="gauffin" />

[[Johan III|Hertig Johan]] och [[Katarina Jagellonica]] höll hov på Åbo slott 1562–1563. Mot slutet av 1500-talet var Åbo en av huvudskådeplatserna för striden mellan kung [[Sigismund]] och [[Karl IX|hertig Karl]]. Under 1600-talet grundades [[Åbo hovrätt]] och [[Kungliga Akademien i Åbo]] och stadens befolkning ökade betydligt, till omkring 6&nbsp;000 personer.

Mellan [[1809]] och [[1812]] var Åbo [[huvudstad]] i Storfurstendömet Finland, men även under den svenska tiden var det den viktigaste staden i den östra rikshalvan.<ref>{{webbref |url=http://www.abounderrattelser.fi/news/2012/04/200-ar-sedan-helsingfors-blev-huvudstad.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2016-10-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161010211725/http://www.abounderrattelser.fi/news/2012/04/200-ar-sedan-helsingfors-blev-huvudstad.html |arkivdatum=2016-10-10 }} "Det var ett hårt slag för Åbo, som hade varit huvudstad i storfurstendömet efter krigsslutet 1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Också under den svenska tiden var Åbo den viktigaste staden i östra riksdelen."</ref> Åren 1812–1819 flyttades huvudstaden närmare [[Ryssland]], till [[Helsingfors]]. Tre fjärdedelar av Åbo förstördes vid [[Åbo brand]] år [[1827]].

== Geografi ==
Åbo ligger vid kusten i sydvästra Finland vid [[Aura å]]s mynning. I väst och syd är Åbo omgivet av [[Åbolands skärgård]] som omfattar över 20&nbsp;000 öar. I jämförelse med resten av Finland är vintrarna i Åbo milda och somrarna varmare. Därför växer här också sådana lövträdsarter som annars är ovanliga i Finland. Särskilt ön [[Runsala]] har stora ekskogar. Årsmedeltemperaturen är cirka 6&nbsp;[[°C]] och årsnederbörden är 700&nbsp;mm. Ett snötäcke som ligger kvar brukar vanligen komma först kring nyår, och bara varannan jul är vit. Aura å fryser ofta till så att man kan gå eller åka skidor på ån{{källa behövs|datum=2021-12}}. Isen på ån går vanligtvis i månadsskiftet mars–april.

=== Åbo stadsdelar ===
[[Fil:View from Turku Cathedral tower.jpg|miniatyr|vänster|Åbo centrum sett från [[Åbo domkyrka|domkyrkans]] torn.]]
Efter branden 1827 planerade [[Carl Ludvig Engel]] den nya stadsstrukturen i ett strikt rutmönster. Gränsen för den så kallade rutstaden sammanfaller till stora delar med Åbos gamla stadsgräns. Det finns parkområden på kullarna och vid ån. Centrala stadsdelar är I (småområdena Universitet och Sirkkala), II (Vårdberget), III (småområdena Samppalinna och Idrottsparken), [[Martinsbacken|IV (Martinsbacken)]], V (Öststranden), VI, VII, VIII (Port Arthur, eller småområdena Port Arthur och Kakola) och IX (Väststranden)<ref>{{Webbref|titel=Åbo karttjänst|url=https://opaskartta.turku.fi/IMS/sv/Map|verk=opaskartta.turku.fi|hämtdatum=2021-10-17|sid=Områdesindelningar →Åbo stadsdelar, Områdesindelningar →Småområdena, 
Namnet →Andra namn}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.turku.fi/sites/default/files/atoms/files//kaupunginosat_ja_suuralueet_turussa.pdf|titel=Kaupunginosat ja suuralueet Turussa [Stadsdelar och storområde i Åbo]|hämtdatum=17. oktober 2021|utgivare=Åbo stad}}</ref>.

Kring de centrala delarna finns småhusområden, till stor del från 1900-talets början, då de byggdes som arbetarkvarter (Port Arthur, Nummis, Raunistula). Områdena har blivit eftertraktade och dyra bostadsområden. Småhusområdet mellan centrum och stadssjukhuset byggdes efter [[Finska fortsättningskriget|kriget]] med hjälp av insamlingar i vänorten [[Göteborg]] (de så kallade Göteborgshusen).

På 1970-talet byggdes stora förorter utanför småhusområdena. De största förorterna är [[Jäkärlä]], [[Kråkkärret]], [[Pansio]] och [[Runosbacken]]. På 1990-talet byggdes det i stället mer på Åbos öar (främst [[Hirvensalo, Åbo|Hirvensalo]]), samt som förtätning av staden.

[[Kakskerta]] var tidigare en egen kommun, men slogs 1968 samman med Åbo. Öarna Kakskerta och [[Satava]] med omgivande holmar är stadsdelar i Åbo.

[[Fil:Vartiovuori.jpg|miniatyr|vänster|stående|[[Vårdbergsparken]] i Åbo.]]

Bland övriga stadsdelar, bosättningsområden, byar och egendomar kan nämnas [[Bagarla]], [[Batterihagen]], [[Beckholmen (stadsdel)|Beckholmen]], [[Friskala]], [[Fyrstranden]], [[Hallis]], [[Hammarbacka]], [[Ilpois]], [[Ispois]], [[Kanalbanken]], [[Katrinedal, Åbo|Katrinedal]], [[Korpolaisbacken]], [[Kråkkärret]], [[Kuppis]], [[Lillheikkilä]], [[Nummisbacken]], [[Parkbacken]], [[Patis]], [[Skansbacken]], [[Storheikkilä]], [[Tallbacka, Åbo|Tallbacken]], [[Vårdberget (stadsdel)|Vårdberget]] och [[Österås (stadsdel)|Österås]].

Bland öarna i Åbo finns utöver Hirvensalo, Satava och Kakskerta [[Lilla Bocken, Åbo|Lilla Bocken]], [[Runsala]] (med [[Kuva udde]]), [[Stora Bocken, Åbo|Stora Bocken]], [[Vepsarn]], fyrgrundet [[Notgrund, Åbo|Notgrund]] samt grundet [[Järngrund, Åbo|Järngrund]]. [[Slottsfjärden]] och sundet [[Långvattnet, Åbo|Långvattnet]] finns inom staden, medan fjärden [[Erstan]] skiljer Åbo öar från [[Rimito]] i väster, fjärden [[Vapparn]] i söder skiljer Åbo från [[Pargas]], och [[Lemofjärden]] skiljer Åbo öar från [[S:t Karins]].

=== Aura å ===
[[Fil:Aurongossa paistattelijat Aurajoen rannalla.jpg|miniatyr|Vårsolen lockar folk till åstranden.]]

Aura å flyter genom staden. Den är i medeltal cirka 50&nbsp;meter bred, i stadens centrum är den mellan 2,5 och 5&nbsp;meter djup, men ovanför [[Åbo domkyrka]] blir ån märkbart grundare, med vid lågt vatten synliga grund. Vid Hallis fors fanns tidigare industri, senare togs vatten för stadens behov här.

Aura å delar Åbo i två delar. Staden grundades på östsidan (det vill säga sydsidan). Där finns domkyrkan, [[Åbo Akademi]], [[Gamla Stortorget]] med mera. Stadens historia har gett upphov till att östsidan kallas "täl pual jokke" (åbofinska, betyder "på den här sidan av ån"), medan sidan med dagens Salutorg kallas "tois pual jokke" (åbofinska, betyder "på den andra sidan av ån"). Dessa namn är fasta och har ingenting att göra med på vilken sida man befinner sig. Numera finns stadens kommersiella och administrativa centrum på den västra sidan. Salutorget räknas som stadens mittpunkt.

Man kan promenera längs kajen från [[Forum Marinum]] nära [[Åbo slott]] vid [[Åbo hamn|hamnen]], förbi gästhamnen, längs kajen för förbindelse- och kryssningsbåtar, längs gågatan Västra strandgatan, som fungerar som vardagsrum för åboborna och vidare längs en strandstig förbi [[Korois]] udde uppströms från centrum. Från Hallisforsen fortsätter gångstigen genom kulturlandskap delvis ett stycke från ån. Här fanns "Kampiföri", en handdriven färja, numera ersatt av en bro, och på östra sidan ligger [[Kurala by]]backe på bekvämt gångavstånd. Ännu längre uppströms, i Ravattula, ligger ruinerna av den äldsta kända kyrkan i Finland.

Det finns elva broar samt en färja för lätt trafik över Aura å i Åbo. Sommartid trafikerar dessutom båten Pikkuföri ("lilla färjan") längs ån, beroende på vattenståndet upp till Aura- eller Dombron.

Vintertid är själva ån ett populärt promenadstråk när isarna håller. Under riktiga isvintrar plogas också en skridskobana upp på ån.

=== Runsala ===
[[Fil:Ruissalo Villa Turku.jpg|miniatyr|Villa med [[badhus]] på Runsala.]]
[[Runsala]] är en ö med naturpark i Åbo stad känd för sin natur, för villor från [[Storfurstendömet Finland|ryska tiden]] och för musikfestivalen [[Ruisrock]]. Man når enkelt ön med buss, bil och cykel och den är ett vanligt mål för cykelutfärder och promenader. Också en liten båt trafikerar från Aura å till Runsala.

Naturen på Runsala är mycket speciell för finska förhållanden, med bland annat stora inslag av ek. Naturen presenteras i [[naturum]]et Tammenterho nära bron ut till ön. Här kan man också hyra cykel. I närheten ligger en naturpark med naturstigar. Längre ut på ön finns [[Åbo universitet]]s botaniska trädgård.

Ön är ett populärt utflyktsmål. Allmänna badstränder finns i Folkparken nära fastlandet och längst ute på [[Saaro udde]], där det också finns en campingplats.

===Tätorter===
Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2012 hade [[tätort]]en [[Åbo centraltätort]] 254&nbsp;671 invånare, delad på 7 kommuner:<ref>{{webbref |url=http://pxweb2.stat.fi/Dialog/varval.asp?ma=159_vaerak_tau_341_sv&ti=T%E4torter+efter+folkm%E4ngd+och+folkt%E4thet+31%2E12%2E2012&path=../Database/StatFin/vrm/vaerak/&lang=2&multilang=sv |titel=Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012 |utgivare=Statistikcentralen |hämtdatum={{#time: Y-m-d | 2014-08-24}} |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150323054815/http://pxweb2.stat.fi/Dialog/varval.asp?ma=159_vaerak_tau_341_sv&ti=T%E4torter+efter+folkm%E4ngd+och+folkt%E4thet+31.12.2012&path=..%2FDatabase%2FStatFin%2Fvrm%2Fvaerak%2F&lang=2&multilang=sv |arkivdatum=2015-03-23 }}</ref><ref>{{webbref |url=http://pxweb2.stat.fi/Dialog/varval.asp?ma=149_vaerak_tau_321&ti=Befolkning+i+t%E4torts%2D+och+glesbygdsomr%E5den+kommunvis+efter+%E5lder+och+k%F6n+31%2E12%2E2012&path=../Database/StatFin/vrm/vaerak/&lang=2&multilang=sv |titel=Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2012 |utgivare=Statistikcentralen |hämtdatum={{#time: Y-m-d | 2014-08-25}} |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150323054815/https:/// |arkivdatum=2015-03-23 }}</ref>

*i Åbo stad låg den största delen med 170&nbsp;377 invånare
*i [[S:t Karins]] stad 29&nbsp;326 invånare
*i [[Reso]] stad 24&nbsp;017 invånare
*i [[Nådendal]]s stad 13&nbsp;778 invånare
*i [[Lundo]] kommun 12&nbsp;862 invånare
*i [[Rusko]] kommun 3&nbsp;225 invånare
*i [[Masku]] kommun 1&nbsp;086 invånare

==Politik==
===Mandatfördelning i Åbo stad, valen 1964–2021===
Statistik över [[kommunalval i Finland]] finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet. Ytterligare material finns i [[Riksarkivet (Finland)|Riksarkivet]]<ref>{{webbref | url = http://www.doria.fi/handle/10024/88401 | titel = Kunnalisvaalit | utgivare = [[Doria.fi]] och [[Statistikcentralen]] | hämtdatum = 29 november 2021 | språk = finska & svenska }}</ref>.
{{Mandattabell_Finland_start|landskap=2|vf|da|assf|sdp|grön|övr|saf|c|ungf|lfp|sfp|rn|kd|saml|sks}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=78,2|kvinnor=|1964|53|vf|17|da|0|assf|0|sdp|17|grön|0|övr|19|saf|0|c|0|ungf|0|lfp|0|sfp|0|rn|0|kd|0|saml|0|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=73,1|kvinnor=|1968|53|vf|14|da|0|assf|1|sdp|14|grön|0|övr|0|saf|2|c|1|ungf|0|lfp|5|sfp|5|rn|0|kd|0|saml|11|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=70,0|kvinnor=|1972|59|vf|16|da|0|assf|0|sdp|16|grön|0|övr|0|saf|1|c|1|ungf|0|lfp|5|sfp|4|rn|0|kd|1|saml|15|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=77,7|kvinnor=|1976|67|vf|17|da|0|assf|0|sdp|15|grön|0|övr|0|saf|0|c|2|ungf|0|lfp|6|sfp|4|rn|0|kd|2|saml|21|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=77,3|kvinnor=|1980|67|vf|16|da|0|assf|0|sdp|18|grön|0|övr|0|saf|3|c|2|ungf|0|lfp|3|sfp|4|rn|0|kd|2|saml|19|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=72,6|kvinnor=|1984|67|vf|14|da|0|assf|0|sdp|16|grön|3|övr|0|saf|5|c|3|ungf|0|lfp|0|sfp|4|rn|0|kd|2|saml|20|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=70,5|kvinnor=|1988|67|vf|8|da|5|assf|0|sdp|18|grön|1|övr|0|saf|6|c|3|ungf|0|lfp|0|sfp|4|rn|0|kd|2|saml|20|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=71,8|kvinnor=|1992|67|vf|11|da|0|assf|0|sdp|22|grön|7|övr|1|saf|1|c|3|ungf|0|lfp|0|sfp|4|rn|0|kd|2|saml|16|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=59,7|kvinnor=|1996|67|vf|11|da|0|assf|0|sdp|19|grön|5|övr|2|saf|0|c|3|ungf|1|lfp|0|sfp|4|rn|0|kd|2|saml|20|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=51,5|kvinnor=|2000|67|vf|10|da|0|assf|0|sdp|17|grön|8|övr|3|saf|0|c|5|ungf|0|lfp|0|sfp|4|rn|0|kd|2|saml|18|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=56,0|kvinnor=30|2004|67|vf|10|da|0|assf|0|sdp|18|grön|9|övr|0|saf|0|c|4|ungf|0|lfp|0|sfp|4|rn|0|kd|1|saml|19|sks|2}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=58,6|kvinnor=29|2008|67|vf|10|da|0|assf|0|sdp|15|grön|11|övr|1|saf|2|c|3|ungf|0|lfp|0|sfp|4|rn|0|kd|2|saml|19|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=55,6|kvinnor=32|2012|67|vf|9|da|0|assf|0|sdp|14|grön|10|övr|1|saf|6|c|4|ungf|0|lfp|0|sfp|3|rn|0|kd|1|saml|19|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=59,1|kvinnor=33|2017|67|vf|12|da|0|assf|0|sdp|12|grön|14|övr|0|saf|5|c|3|ungf|0|lfp|0|sfp|3|rn|0|kd|1|saml|17|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_rad|landskap=2|valdelt=55,7|kvinnor=35|2021|67|vf|11|da|0|assf|0|sdp|13|grön|10|övr|0|saf|9|c|3|ungf|0|lfp|0|sfp|3|rn|1|kd|1|saml|16|sks|0}}
{{Mandattabell_Finland_slut |
* För valet 1964 avser kolumnen SDP både [[Socialdemokraterna (Finland)|Finlands Socialdemokratiska Parti]] (SDP) och [[Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund]] (ASSF).
* Kolumnen övriga representerar:
** För valet 1964 Icke-socialistiska partier och grupper.
** För valet 1992 ''Yhteislista Puolueisiin Sitoutumattomat''.
** För valet 1996 ''Turun Parhaaksi - Yhteislista Sitoutumattomat''.
** För valet 2000 ''Kansallinen rintama - sitoutumattomat yhteislista''.
** För valet 2008 ''Yhteislista Suomen Kansan Sinivalkoiset''.
** För valet 2012 ''Yhteislista Sinivalkoiset - sitoutumattomat''.}}

==Ekonomi och infrastruktur==
=== Utbildning ===
Det första [[universitet]]et i Finland (och tredje i Sverige) grundades av [[Per Brahe d.y.]] år [[1640]] under namnet [[Kungliga Akademien i Åbo]] ({{lang-la|Regia academia aboensis}}). Efter att huvudstaden hade flyttats till [[Helsingfors]] 1812 och [[Åbo brand]] [[1827]] flyttades även universitetet till Helsingfors, för att där uppstå som ''Kejserliga Alexandersuniversitetet'', numera [[Helsingfors universitet]]. I Åbo grundades på 1900-talet två universitet och två handelshögskolor, de svenskspråkiga [[Åbo Akademi]] (grundat 1918) och [[Åbo Handelshögskola]] (grundad 1927) och de finskspråkiga [[Åbo universitet]] (grundat 1920) och [[Åbo handelshögskola]] (grundad 1950). Handelshögskolorna slogs senare ihop med universiteten (1980 respektive 2010). Vid införandet av [[Yrkeshögskola i Finland|yrkeshögskolor]] i Finland fick Åbo en svenskspråkig, [[Yrkeshögskolan Novia|Novia]], och den kommunala, i huvudsak finskspråkiga [[Åbo yrkeshögskola]].

Tio [[Gymnasium#Finland|gymnasier]] verkar i Åbo: åtta kommunala, inklusive ett kvällsgymnasium, svenskspråkiga [[Katedralskolan i Åbo]] och Turku International School, samt statliga Turun normaalikoulus och privata Turun Steiner-koulus gymnasier.<ref name=erityislinjat>{{webbref |url=https://www.turku.fi/paivahoito-ja-koulutus/lukiokoulutus/turun-lukiot-ja-erityislinjat |titel=Turun lukioiden erityislinjat |hämtdatum=2023-11-04 |utgivare=Åbo stad}}</ref> Undervisningen vid den internationella skolan ges av normalskolan genom avtal, med engelska som undervisningsspråk. Dess gymnasium följer [[International Baccalaureate Diploma Programme|IB-programmet]],<ref>{{webbref |url=https://www.turku.fi/toimipaikat/turun-kansainvalinen-koulu-turku-international-school |titel=Turun kansainvälinen koulu - Turku International School |hämtdatum=2023-11-04 |utgivare=Åbo stad}}</ref> liksom en linje vid normalskolan.<ref name=erityislinjat/>

== Demografi ==
[[File:Svensktalande i Åbo 1990-2015.png|miniatyr|höger|350px|Antal svenskregistrerade personer i Åbo 1990–2015. Under perioden ökade antalet svensktalande med cirka 1&nbsp;900 personer (23 %). ''Lägg märke till att ordinatan (y-axeln) inte börjar vid 0!'']]
I början av [[2005]] bodde 174&nbsp;824 personer i Åbo. Åbos befolkning växte fram till 1970-talet då den sakta började minska för att sedan 1990-talet börjat växa igen. Eftersom Åbo är en av Finlands största universitetsstäder flyttar många 18–30-åringar till staden; på 1990-talet ändrades lagen så att flytt för studier berättigar byte av officiell hemort. Under andra världskriget bodde det 12&nbsp;000 fler kvinnor än män i staden.

Under 1870-talet var andelen finlandssvenskar nästan hälften av befolkningen. I början av 1900-talet hade andelen sjunkit till en fjärdedel och 1950 hade den sjunkit till cirka 10 procent. Under denna tid anslöts flera områden med arbetarbosättning, vilka tillhört de omgivande landskommunerna (jfr [[Raunistula]]). Sedan 1980-talet har andelen varit strax över fem [[procent]]. Det finns cirka 9&nbsp;500 invånare av utländsk härkomst. Åbos största invandrargrupper kommer från: [[Ryssland]], [[Estland]], [[Irak]], [[Iran]], [[Sverige]] samt före detta [[Jugoslavien]].

===Befolkningsutveckling===
{{Befolkningsutveckling2
| namn = Åbo stad
| fotnot = Uppgifterna för åren 1860–1870 är tagna från ”Turun kaupungin historia 1856–1917”.<br>Uppgifterna 1975-2020 avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
| ref = <ref name="Tilastokeskus1880-1975">{{Bokref |url=http://www.doria.fi/handle/10024/91484 |titel=Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975 |hämtdatum=24 mars 2023 |datum=1979 |utgivare=[[Statistikcentralen]] |sid=38 |språk=finska & svenska | format = {{PDF}} | isbn = 951-46-4301-1 | utgivningsort = Helsingfors | serie = Statistiska meddelanden | volym = N:o 63 }}</ref><ref>{{webbref | url = https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/ | titel = 11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021 | verk = Statistikcentralens PX-Web databaser | hämtdatum = 24 mars 2023 | utgivare = [[Statistikcentralen]] }}</ref>
| inv2020 = 194391
| inv2015 = 185908
| inv2010 = 177326
| inv2005 = 174868
| inv2000 = 172561
| inv1995 = 164744
| inv1990 = 159180
| inv1985 = 161398
| inv1980 = 163680
| inv1975 = 164121
| inv1970 = 152210
| inv1960 = 124359
| inv1950 = 101824
| inv1940 = 74788
| inv1930 = 64568
| inv1920 = 51901
| inv1910 = 47777
| inv1900 = 38235
| inv1890 = 30096
| inv1880 = 22701
| inv1870 = 19617
| inv1860 = 16870
}}

== Kultur ==
=== Lokala dagstidningar ===
* [[Åbo Underrättelser]] (ÅU) (''svenskspråkig''), lokaltidning också för [[Åboland]] med en upplaga på cirka 7 400 exemplar. Finlands äldsta dagstidning, grundad 1824.
* [[Turun Sanomat]] (TS) (''finskspråkig''), upplaga cirka 110&nbsp;000, främst i [[Egentliga Finland]]. Grundad 1904.

=== Museer ===
[[Fil:Turku Museum of Art.jpg|miniatyr|[[Åbo konstmuseum]] i Puolalaparken ovanför Salutorget, i ändan av Auragatan.]]
* [[Åbo domkyrka]], Finlands nationalhelgedom, med litet museum
* [[Åbo slott]], med delar från medeltiden och från [[Johan III|hertig Johans]] tid; historiska museet
* Hantverksmuseet [[Klosterbacken]], stadsdel från 1700-talet, där hantverkare erbjuds möjlighet att arbeta och förevisa gamla arbetsmetoder
* [[Forum Marinum]] med segelfartygen [[Suomen Joutsen]] och [[Sigyn (barkskepp)|Sigyn]], minfartyg, kanonbåt, gammal hamnbogserare samt [[Göran Schildt (författare)|Göran Schildt]]s ketch Daphne och andra mindre båtar
* [[Biologiska museet i Åbo|Biologiska museet]], med dioramautställningar över finsk natur
* [[Kurala]] bybacke: husdjur, hem i 1950-talsstil, verkstad för experimentell arkeologi, temadagar kring gammalt lantbruk, hemhantverk och annat i anslutning till verksamheten
* [[Qwenselska huset|Qwenselska gården]], borgarhem från 1800-talet och apoteksmuseum
* [[Ett hem]], borgarhem från sekelskiftet 1900
* [[Aboa Vetus et Ars Nova]] i [[Rettigska palatset]], två museer under samma tak: utgrävningar av medeltida Åbo och relaterade utställningar samt museum för nutidskonst
* [[Åbo konstmuseum]], betydande samlingar av finsk nationalromantisk konst
* [[Wäinö Aaltonen]]s museum, växlande utställningar och olika evenemang
* [[Sibeliusmuseum]], bland annat en betydande instrumentsamling samt noter och manuskript av och artiklar om [[Jean Sibelius]]

=== Teatrar ===
* [[Åbo stadsteater]] (Turun Kaupunginteatteri), (''finskspråkig'')
* [[Åbo Svenska Teater]] (''svenskspråkig'')
* Flera mindre teatrar
* Sommarteatrarna på Samppalinna och Vårdberget

=== Festivaler och evenemang ===
[[Fil:Turku Medieval market, bourgeois.jpg|miniatyr|stående|Skådespelare rör sig bland marknadsbesökarna under medeltidsdagarna.]]
* Medeltidsdagarna
* Down by the Laituri (DBTL, "Längs kajen"), musikfestival i kärncentrum
* [[Ruisrock]], årlig rockfestival i Runsala folkpark sedan [[1970]]
* Åbo musikfestspel
* Åbodagen med Heikinmarkkinat på Salutorget och marknad för traditionella produkter på [[Gamla Stortorget]]
* Strömmingsmarknad, skärgårdsbor och andra säljer fisk- och hantverksprodukter vid åstranden, numera också annan försäljning
* Julstaden Åbo, [[julfrid]] har utlyst i Åbo sedan lång tid och Åbo har nu utropat sig till julstad, med rätt digert program under advent och jul.<ref>{{Bokref|titel=Stora finlandssvenska festboken|år=2020|url=https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken|medförfattare=Carola Ekrem|utgivare=Svenska litteratursällskapet i Finland|kapitel=Julfred och julfrid|efternamn=|förnamn=|författare=Anne Bergman}}</ref>

=== Viktiga byggnader ===
[[Fil:Åbo domkyrka och bron över Aura å under den svenska tiden..jpg|vänster|miniatyr|stående|[[Åbo domkyrka]] under den svenska tiden.]]
* [[Brinkala]], [[Juseliuska huset|Juseliuska]] och [[Hjeltska huset]] vid [[Gamla Stortorget]]
* [[Kakolafängelset]] på berget [[Kakolabacken]]
* [[Åbo domkyrka]], [[Mikaelskyrkan, Åbo|Mikaelskyrkan]], [[Åbo ortodoxa kyrka]], [[Åbo synagoga]]
* [[Åbo slott]]
* [[Åbo saluhall]]
* [[Åbo stadsbibliotek]]
* [[Åbo stadshus]]
* [[Åbohallen]]
{{se även|Kategori:Byggnader i Åbo}}

=== Stadsvapen ===
[[Åbo stadsvapen]] återgår på ett medeltidssigill från [[1309]]. Bokstaven A i gotisk form syftar på begynnelsebokstaven i stadens [[latin]]ska namn Aboa. Liljan är sinnebild för [[jungfru Maria]].
{{clear|left}}

=== Idrott ===
* [[Fotboll]]: [[FC TPS Åbo|TPS]] och [[FC Inter Åbo]], som spelar i [[Tipsligan]].
* [[Ishockey]]: [[HC TPS|TPS]] som spelar i [[FM-ligan i ishockey]] och [[TuTo]] som spelar i [[Mestis]].
* [[Handboll]]: [[HF ÅIFK]] och [[HC Fenix]], som 2006/2007 spelade i [[FM-serien i handboll|FM-serien]] (högsta divisionen).
* [[Amerikansk fotboll]]: [[Turku Trojans]] som spelar i högsta serien, Lönnligan (vaahteraliiga) [http://www.turkutrojans.com] [http://www.sajl.fi/sarjat/miehet/vaahteraliiga/]
*[[Korgboll]]: [[Turun NMKY]] spelade i serie B1 2017–2018

== Se även ==
* [[:Kategori:Åbo|Artiklar relaterade till Åbo]]
* [[Stockholm-Åbo (färjelinje)|Stockholm–Åbo (färjelinje)]]
* [[Åland–Finland (färjelinjer)]]

== Referenser ==
===Noter===
<references/>

=== Källor ===
* {{cite journal
 |title       = Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective
 |last1       = Linnell
 |first1      = John D.C.
 |last2       = Sollberg
 |first2      = Erling J.
 |last3       = Brainerd
 |first3      = Scott
 |last4       = Liberg
 |first4      = Olof
 |last5       = Sand
 |first5      = Håkan
 |last6       = Wabakken
 |first6      = Petter
 |last7       = Kojola
 |first7      = Ilpo
 |authorlink  = 
 |journal     = Acta Zoologica Lituanica
 |work        = 
 |year        = 2003
 |volume      = 13
 |issue       = 1
 |pages       = 27-33
 |issn        = 1392-1657
 |publisher   = 
 |location    = 
 |accessdate  = Januari 20, 2012
 |url         = http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf
 |ref         = harv
 |archiveurl  = https://web.archive.org/web/20080307025815/http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf
 |archivedate = mars 7, 2008
}}

==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Pihlman |förnamn=Aki |titel=Åbo (fi. Turku) |serie=Rapport / Museiverket. Medeltidsstaden, 99-0348204-3 ; 3 |år=1986 |utgivare=Åbo landskapsmuseum |utgivningsort=Åbo |isbn=951-9125-55-8 |libris=7984264 }}

== Externa länkar ==
* {{Commonscat|Turku}}
* {{Wiktionarypar|Åbo}}
*{{KML}}
* [http://www.turku.fi/sv Åbo] – officiell webbplats

{{Storstäder i Finland}}
{{Egentliga Finland}}
{{50 mest befolkade tätorterna i Norden}}

[[Kategori:Åbo| ]]
[[Kategori:Finlands kommuner]]
[[Kategori:Europas kulturhuvudstäder]]
[[Kategori:Orter i svenska Finland]]