Örbyhus
| Örbyhus | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala län |
| Kommun | Tierps kommun |
| Koordinater | 60°13′36″N 17°42′17″Ö / 60.22667°N 17.70472°Ö |
| Area | 164 hektar |
| Folkmängd | 2 025 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 12,35 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T0672 |
| Geonames | 2686674 |
  Örbyhus läge i Uppsala län.
| |
| Wikimedia Commons: Örbyhus | |
Örbyhus är en tätort i Tierps kommun i Uppsala län. Gränsen mellan Vendels och Tegelsmora socknar går i den lilla bäcken parallellt med järnvägen.
Några kilometer utanför orten ligger Örbyhus slott, där Erik XIV dog.
Historia
Libbarbo
Libbarbo var en gård på södra sidan om Örbyhus å som troligen byggdes redan på 1200-talet. Detta var troligtvis den enda bebyggelsen i området ända fram till järnvägsstationens byggnad. Libbarbo hade sin storhetstid under 1820-talet då det var en tätt kringbygd gård av betydelse. Libbarbo utgjorde ett eget litet samhälle med många byggnader och inhyste både pigor, drängar och flera hantverkare av olika slag. Vid Libbarbo fanns även ett soldattorp invid Nosekomen . Enligt sägen sägs det att teglet till Vendels kyrka (invigd 1310) slogs vid Libbarbo.
Järnvägen
Uppbyggnaden av samhället Örbyhus påbörjades 1874 i och med järnvägens uppkomst. Redan 1855 tillsattes en järnvägskommitté som skulle utreda dragningen av järnvägens dragning. Denna beslutade då att den norra stambanan skulle dras från Stockholm över Uppsala till Gävle. Det fanns även planer på att dra järnvägen från Uppsala via Dannemora och Tobo till Gävle och på så sätt sammanbinda Dannemora gruva med olika järnbruk. Anledningen till att en station byggdes just i Örbyhus handlar mycket om Baltzar von Platens inflytande. Han var vid den tiden greve på Örbyhus gods. Han var även statsråd och chef för Sjöfartsdepartementet. Anledningen att stationen inte ligger närmre slottet är att järnvägen hade behövt korsa Vendelsjön, vilket var omöjligt med den tidens teknik. Statens Järnvägars fjärrtåg slutade stanna i Örbyhus år 1975, men sedan 1991 trafikeras stationen av lokaltrafiken Upptåget.
Industrisamhället
Under 1900-talets början byggdes Örbyhus till ett starkt industrisamhälle med flera fabriker. Den första fabriken var en ångsåg , Örbyhus Ångsåg som tätt följdes av sängfabriken Järnsängen. 1908 uppfördes den så kallade Trösken som tillverkade tröskverk, gödselspridare och harvar. Sedan uppfördes Bröderna Larssons Skidfabrik, som förutom skidor och stavar tillverkade också kälkar och sparkstöttingar. Under sommarhalvåret tillverkade de dessutom isskåp och trädgårdsmöbler. 1911 kom AB Sängfabriken till Örbyhus, genom dotterbolaget Smides- & Järnsängsfabriks AB. Huvudprodukten vid fabriken var sjuksängar. 1931 kom Syfabriks AB Örbyhus (SABÖ) och 1935 byggdes AB Hjalmar Söderbergs syfabrik i Örbyhus.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Örbyhus 1950–2015[1][2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 196 | |||
| 1960 | 1 464 | |||
| 1965 | 1 612 | |||
| 1970 | 1 664 | |||
| 1975 | 1 810 | |||
| 1980 | 1 864 | |||
| 1990 | 1 742 | 156 | ||
| 1995 | 1 802 | 159 | ||
| 2000 | 1 871 | 159 | ||
| 2005 | 1 905 | 159 | ||
| 2010 | 1 984 | 158 | ||
| 2015 | 2 025 | 164 | ||
Kommunikationer
Med Upptåget kan man ta sig till Tierp på 11 minuter och till Uppsala på 26 minuter. Upplands lokaltrafiks busslinjer förbinder även Örbyhus med Skärplinge norrut och med Österbybruk och Gimo österut, utöver linjerna mot Tierp och Uppsala. Länsväg 292 leder västerut mot Söderfors samt österut mot Hargshamn. Länsväg C 709 förbinder Örbyhus med E4 - Motorvägen.
Sevärdheter
Örbyhus slott
Cirka tre kilometer söder om Örbyhus centrum ligger Örbyhus slott. Slottet ägdes under 1500-talet av Vasaätten. Det är känt för att vara Erik XIVs sista fängelse. Han dog på Örbyhus den 26 februari 1577, enligt traditionen av arsenikförgiftad ärtsoppa, dock anser en del forskare att arseniken mest troligt blandades i vin.[3] På slottet finns målningar av bland andra Anthonis van Dyck och Thomas Gainsborough.
Slottet som tros vara byggt på tidigt 1300-tal har ägts av bland andra Gustav Vasa, drottning Gunilla Bielke, Karl IX, drottning Kristina, drottning Maria Eleonora, Charles De Geer och greve Baltzar von Platen.
Kurirstenen
Ett stycke söder om Örbyhus slott finns ett flyttblock som enligt legenden berättar denna historia. Det sägs att vid denna sten möttes två kurirer, den ene från Örbyhus slott, den andre från Stockholm. Det berättas att Johan III gett order att hans bror, Erik XIV, ska avrättas men ångrar sig sedan varpå han skickar ett nytt bud som ska upphäva ordern. Ett stycke söder om slottet möts dock den andre kuriren av en budbärare från slottet på väg till Stockholm med bud om att Erik var död. Stenen har sedan dess kallats Kurirstenen eller Vändomstenen och fick, troligen under 1600-talet, en inskription på hebreiska.[4] Enligt en översättning av orientalisten Karl Vilhelm Zetterstéen betyder den hebreiska inskriptionen "Mördare! Du kommer på skam och fienden utrotar dig!"[5]
Evenemang
Varje år sedan 1982 firas "Örbyhusdagen" i Örbyhus. Från början var det mest lokala handlare och entreprenörer som visade upp sina verksamheter, men nu är det ett flertal som reser från andra samhällen bara för denna dag. Evenemanget är en blandning av marknad och föreningsaktiviteter. Örbyhusdagen går alltid av stapel sista lördagen i maj.
Idrott
För idrottsintresserade finns möjlighet till innebandy (TÖFF), fotboll (TÖFF), friidrott (Örbyhus IF) och golf (Örbyhus GK). Örbyhus har även en badanläggning med både utomhus- och inomhusbassäng som kallas Vendelbadet.
Se även
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ Harrison, Dick. ”Erik XIV – bildad och grym”. Populär historia. LRF Media. http://www.popularhistoria.se/artiklar/erik-xiv-bildad-och-grym/. Läst 10 februari 2012.
- ^ [1][död länk]
- ^ Bengt Järbe (1979). Sällsamheter i Uppland. Del 2. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 161. ISBN 91-29-52819-4
Externa länkar
| ||||||||||||||||
