Örlogsstaden Karlskrona
| Örlogsstaden Karlskrona | |
 Kung Karl XI pekar 19 november 1679 ut var örlogsstaden skall ligga. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 56°10′N 15°35′Ö / 56.167°N 15.583°Ö |
| Plats | Karlskrona, Karlskrona kommun, Blekinge län |
| Land |  Sverige |
| Region* | Europa och Nordamerika |
| Data | |
| Typ | Kulturarv |
| Kriterier | ii, iv |
| Referens | 871 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1998 (22:a mötet) |
  Örlogsstaden Karlskrona
.
| |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Örlogsstaden Karlskrona upptogs år 1998 på Unescos världsarvslista som objekt nr 871.
År 2020 varnade Unesco för att Örlogsstaden kan förlora sin världsarvsstatus, detta eftersom Karlskrona planerar att uppföra ett nytt kulturhus på Stortorget, liksom för rivningen av befintliga byggnader.[1][2] Bland andra menar Riksantikvarieämbetet att det kan "äventyra stadens världsarvsstatus".[3]
Motivering[redigera | redigera wikitext]
| ” | kriterium ii: Karlskrona är ett exceptionellt välbevarat exempel på en europeisk planerad örlogsstad, vilken har element från äldre etableringar i andra länder och som på sin tid stod som modell för följande städer med liknande funktioner. | „ |
| ” | kriterium iv: Örlogsbaser spelade en viktig roll i århundradena då örlogsflottorna var en betydande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar. | „ |
Områden och byggnadsverk som ingår i världsarvet[4][redigera | redigera wikitext]
Karlskrona och ön Trossö[5]
- Stortorget med Fredrikskyrkan, Trefaldighetskyrkan och Rådhuset
- Grevagården invid Fiskbron (inrymmer Blekinge Museum)
- Amiralitesparken med Amiralitetsklockstapeln
- Bataljon Sparre med Kasernbyggnaden, Örlogsbasens kanslibyggnad, Exercishuset och Östersjöskolan
- Stumholmen med Kronobageriet, Slup- och barkasskjulet, Tunnebodsmagasinet, Kronohäktet och Båtsmanskasernen (båda idag utbildningslokaler för Hyper Island), Beklädnadsverkstaden, Corps-de-garde, Marinflyget slip, Piloternas bostadshus, Hangar nr 4 Hangar nr 3, Saltkokningshuset, Kungshallsmagasinet, Bastion Kungshall med Lakegodsmagasinet, Sjukhuspaviljongen, Kokhuset, Desinfektionshuset
- Amiralitetsslätten med Högvakten och Skeppsgossekasernen Anckarstierna
- Bataljon Sparre
- Bataljon af Trolle
- Slutningsmuren
- Kungsbron med Länsresidenset och Bastion Aurora
- Amiralitetskyrkan (Ulrica Pia) nära Kungsbron
- Artillerigården och Sängpersedelförrådet
- Gamla varvet med Chapmansbostället
- Karlskrona örlogsbas och Karlskronavarvet
- Byggnadsminnen inom världsarvets område[6]:
- Bergqvistska gården
- Callerholmska schweizervillan
- Emanuelskyrkan (Metodistkyrkan)
- Flensburgska gården
- Vattenborgen (Gamla vattentornet på Trossö)[7]
- Hallströmska gården
- Hollströmska magasinet
- Hubendickska huset
- Kungshuset
- Lindströmska gården
- Lotsstugan på Stumholmen
- von Otterska gården
- Monteliuska gården
- Nordenskjöldska gården
- Palanderska gården
- Rådman Lunds gård
- Södööska gården
- Thörnska gården
Befästningsverken vid inloppet till Karlskrona[8]
- Kruthusen Koholmen, Ljungskär och Mjölnareholmen placerade på tre småöar utanför Trossö
- Befästningstornen Kurrholmen och Godnatt
- Kungsholms fort intill ön Tjurkö
- Drottningskärs kastell på Aspö
Övriga anläggningar som ingår i världsarvet[8]
- Kronokvarnen i stadsdelen Lyckeby (kvarnen malde mjöl till Kronobageriet på Trossö)
- Skärva herrgård strax utanför tätorten Nättraby (herrgård som skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman lät uppföra)
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
-
-
Slup- och barkasskjulet på Stumholmen -
-
Högvakten vid Karlskrona örlogsbas -
-
-
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Hagman, Jerker (6 september 2021). ”Experten: ”Riskerar att förlora världsarvet””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/3-fragor-om-experten. Läst 16 september 2021.
- ^ Pettersson, Lena (23 juni 2020). ”Unescos uppmaning till Karlskrona: Vänta med nya kulturhuset”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/fn-s-uppmaning-till-karlskrona-avvakta-med-nya-kulturhuset. Läst 16 september 2021.
- ^ ”Myndighet: Världsarv i fara med nya kulturhuset”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio - P4 Blekinge). https://sverigesradio.se/artikel/7583654. Läst 16 september 2021.
- ^ ”Application for inclusion on the World Heritage list - The Naval City of Karlskrona Sweden” (på engelska) (pdf). http://whc.unesco.org/uploads/nominations/871.pdf. Läst 3 maj 2011.
- ^ ”World Heritage List - Karlskrona (Advisory body evaluation)” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/archive/advisory_body_evaluation/871.pdf. Läst 3 maj 2011.
- ^ ”Blekinges byggnadsminnen”. Länsstyrelsen Blekinge län. http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/Pages/byggnadsminnen_kml.aspx. Läst 3 maj 2011.[död länk]
- ^ ”Örlogsstaden Karlskrona - ett levande världsarv” (pdf). Karlskrona kommun och Länsstyrelsen i Blekinge län. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171013091535/http://www.karlskrona.se/Global/Karlskrona%20kommun/Dokument/Se%20och%20gora/Kultur/Bes%C3%B6kscentrum/folder.pdf. Läst 3 maj 2011.
- ^ [a b] ”Naval Port of Karlskrona (Maps)” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/871/multiple=1&unique_number=1022. Läst 3 maj 2011.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Anker, Leif; Litzell Gunilla, Lundberg Bengt A. (2002). Världsarv i Sverige (1. [uppl.]). Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl. sid. 7-20. Libris 8432145. ISBN 91-7209-248-3
- Världsarv i Sverige. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. 2014. Libris 16558890. ISBN 9789172096820
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Riksantikvarieämbetet – Örlogsstaden Karlskrona
- Besökscentrum i Karlskrona (Tyska Kyrkan)
Wikimedia Commons har media som rör Örlogsstaden Karlskrona.
| |||||||||||