Höga kusten/Kvarkens skärgård

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Höga kusten/Kvarken)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Världsarv
Höga kusten/Kvarkens skärgård
Gaviksfjärden, strax söder om Nordingrå i Kramfors kommun.
Gaviksfjärden, strax söder om Nordingrå i Kramfors kommun.
Geografiskt läge
Koordinater63°0′0″N 18°30′0″Ö / 63.00000°N 18.50000°Ö / 63.00000; 18.50000 (Världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård)
PlatsKramfors kommun och Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län
Korsholm, Korsnäs, Malax, Vasa och Vörå
LandFinland Finland och
Sverige Sverige
Region*Europa och Nordamerika
Data
TypNaturarv
Kriterierviii
Referens898
Historik
Världsarv sedan2000 under namnet Höga Kusten  (24:e mötet)
Utvidgat2006 med Kvarkens skärgård.
Höga kusten/Kvarkens skärgård på kartan över Sverige
Red pog.svg
Höga kusten/Kvarkens skärgård
.
* Enligt Unescos indelning.

Höga kusten/Kvarkens skärgård (till 2008 kallat Kvarkens skärgård/Höga kusten[1]) är ett världsarv i Finland och Sverige. Det utgörs av delar av Kvarkens skärgård och Höga kusten.

Höga kusten består av ett område som omfattar 625 km² land och 800 km² hav, medan Kvarkens skärgård omfattar 292 km² land och 1652 km² hav. Kvarkens skärgård är uppdelat i två områden, ett större område som omfattar största delen av Replot, Björkö, Norrskär, Valsörarna, Mickelsörarna, Torgrund och Utgrynnan, samt ett mindre område längre söderut med Rönnskären, Bergögaddarna, Molpehällorna och en del av Halsön.

Motivering[redigera | redigera wikitext]

Höga kusten blev ett världsarv år 2000. Världsarvskommitténs motivering löd:

Området är en av de platser i världen som upplever isostatisk upphöjning som ett resultat av deglaciationen. Den isostatiska återgången är väl illustrerad och tydligheten i området utgörs av den totala isostatiska upphöjningen som, med sina 294 meter, överstiger alla andra. Området är "typområdet" för forskning i isostatiska rörelser, fenomenet har först upptäckts och studerats här.

År 2006 utvidgades detta världsarv med Kvarkens skärgård i Finland. Världsarvskommitténs motivering för utvidgningen löd:

Kvarkens skärgård med sina 5600 öar och omgivande havsområde har enastående geologiskt värde på grund av två huvudorsaker. För det första är det ett område där landhöjningshastigheten är bland de högsta i världen. Landhöjningen är pågående och är kombinerad med stora förändringar i vattenområdena efter den senaste istiden. Kvarken är tillsammans med Höga Kusten, dess svenska motsvarighet på västra sidan av Bottniska viken, nyckelområden för att förstå de processer som är kopplade till jordskorpans respons på inlandsisens avsmältning. För det andra har Kvarkenområdet en säregen samling av istida landformer, såsom De Geer-moräner, vilka ger mer regional variation till landskapet skapat av inlandsisen och förstärker inskriptionen av Höga Kusten.

Skyddade områden[redigera | redigera wikitext]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Kvarkens skärgård i Finland omfattar cirka 1940 km², varav 290 km² land och resten hav.[2][3] Området ligger i de fem kommunerna: Korsholm, Korsnäs, Malax, Vasa och Vörå.[4]

Cirka 60 % av området omfattas av andra naturskydd än världsarvet i sig.[5]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Den svenska delen av världsarvet omfattar 1 425 km² skyddade områden. Dessa är:

Kramfors kommun[redigera | redigera wikitext]

Örnsköldsviks kommun[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Decisions adopted at the 32nd session of the World Heritage Comittee (Quebec City, 2008)” (på engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). UNESCO World Heritage Centre. sid. 152. http://whc.unesco.org/archive/2008/whc08-32com-24reve.pdf. Läst 9 augusti 2012. 
  2. ^ ”Världsarvet”. kvarken.fi. http://www.kvarken.fi/varldsarvet/. Läst 15 november 2017. 
  3. ^ Kvarkens naturguide; kvarkenguide.org
  4. ^ Leena Rinkineva & Pekka Bader. Kvarkens natur. Utgitt av Kvarkenrådet, 1998. ISBN 951-53-1709-6
  5. ^ ”Hur skyddas världsarvet?”. kvarken.fi. http://www.kvarken.fi/varldsarvet/hur-skyddas-varldsarvet/. Läst 15 november 2017. 

Källor[redigera | redigera wikitext]