Övertorneå kommun är en kommun i Norrbottens län i Sverige . Centralort är Övertorneå .
Kommunen genomflyts av Torne älv , en av de stora älvar som inte är utbyggda med vattenkraftverk . Tjänstenäringarna dominerar det lokala näringslivet, de största arbetsgivarna är dock kommunen och regionen.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Kommunen har haft skiftande koalitionsstyren, största parti i kommunfullmäktige har dock i samtliga val varit Socialdemokraterna .
Kommunens område motsvarar större delen av Övertorneå socken samt Hietaniemi socken . Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Hietaniemi landskommun och Övertorneå landskommun . Den 3 juni 1870 fördes en del av Övertorneå landskommun till då nybildade Korpilombolo landskommun .
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[ 6]
Övertorneå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Övertorneå landskommun.[ 7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga .[ 8]
Övertorneå kommun gränsar till Pajala kommun i norr, Överkalix kommun i väster, Kalix kommun i sydväst, Haparanda kommun i söder samt i öster till de finska kommunerna Övertorneå och Pello . Kommunen ligger i den svenska delen av Tornedalen .
Genom kommunen flyter Torne älv [ 9] vattenkraftverk . Älven rinner ut i Bottenviken men är också källa till bifloden Muonioälven , tillsammans utgör de två älvarna gränsen mot Finland .[ 10] Puostijärvi , Penikkajärvi och Kukasjärvi .[ 11]
I kommunen finns 23 naturreservat som förvaltas av Länsstyrelsen i Norrbottens län .[ 12] Juurakkomaa naturreservat som är beläget på gränsen mellan Övertorneå och Överkalix kommuner.[ 13] Vittakero ,[ 14] Isovaara [ 15] Makkarajärvi .[ 16] Armasjärvimyren , belägen en mil sydväst om Övertorneå, var tidigare en havsvik men landhöjningen har förändrat området. På myren växer bland annat kärrbräken , en växt som annars hör hemma i södra Sverige, likväl som myggstarr , en fjällväxt.[ 17]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling – Övertorneå församling .
Distrikt inom Övertorneå kommun
Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt [ 18] Hietaniemi , Svanstein och Övertorneå .
Samebyarna Pirttijärvi , Korju och Liehittäjä täcker Övertorneå kommuns yta.[ 19]
Den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Övertorneå kommun.
Centralorten är i fet stil .
Största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Socialdemokraterna . Partiet hade även egen majoritet under mandatperioderna 1994-1998 och 2010-2014. Näst största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Centerpartiet , med undantag för valet 1998 (då Övertorneå-alternativet blev det näst största partiet). I valet 2014 fick Centerpartiet 5 fler röster än Övertorneås Fria Alternativ , men de två partierna hade samma antal mandat.
I kommunfullmäktigevalet 2010 var Övertorneå den kommun med högst andel personröster i Sverige. Av alla röster på partier som tagit mandat var 73,0 procent personröster; i hela Sverige var andelen 31,2 procent.[ 20]
Övertorneå kommun styrdes under mandatperioden 2015-2018 av en majoritet bestående av Centerpartiet , Övertorneås Fria Alternativ , Norrbottens sjukvårdsparti , Kristdemokraterna och Moderaterna .[ 21] Vänsterpartiet . Två av Sveriges riksdagspartier saknar representation i fullmäktige – Miljöpartiet och Liberalerna .[ 22]
Miljöpartiet har aldrig haft något mandat och Folkpartiet/Liberalerna förlorade sina mandat i fullmäktige vid valet 1994.
År
Partier
1992-1994[ 23]
C
ÖA
M
KD
FP
1995-1998[ 24]
S
1999-2002[ 24]
S
C
V
2003-2006[ 24]
S
NS
V
ÖA
2007-2008[ 24]
S
V
ÖA
2008-2010[ 25]
C
NS
ÖA
M
KD
2011-2014[ 26]
S
V
ÖFA
2015-2018
ÖFA
C
NS
KD
M
2018-
C
NS
KD
V
ÖFA
Presidium 2019–2022
Ordförande
NS
Tomas Vedestig
Förste vice ordförande
C
Riitta Björk
Andre vice ordförande
C
Inga Savilahti Häggbo
Källa: Kommunfullmäktiges ledamöter Övertorneå Kommun[ 27]
Mandatfördelning i Övertorneå kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S APK ÖFA SD NS ÖA Prt C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 7 14 12 1 5 39 86,1 1973 6 16 12 1 4 39 89,7 1976 6 17 12 1 3 39 90,1 1979 5 17 1 11 1 1 3 39 89,8 1982 5 18 1 10 1 1 3 39 88,0 1985 5 17 1 11 1 1 3 39 85,6 1988 4 19 11 1 1 3 39 81,0 1991 3 16 6 8 1 1 4 39 79,7 1994 3 20 4 10 2 39 81,1 1998 4 13 3 6 5 2 2 35 77,38 2002 4 13 4 4 6 2 2 35 70,90 2006 3 14 5 2 8 1 2 35 71,33 2010 4 16 1 2 6 1 1 31 77,12 2014 2 10 7 1 2 7 1 1 31 75,60 2018 1 9 1 2 3 1 6 2 25 76,20 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Centerpartiet medan Sjukvårdspartiet, Kristdemokraterna, Övertorneås fria alternativ, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna alla har en ledamot vardera.[ 28]
Presidium 2019–2022
Ordförande
C
Tomas Mörtberg
Vice ordförande
C
Robert Grape
Namn
Tillträdde
Avgick
Harry Grape (C )[ 23]
1 januari 1992
31 december 1994
Kurt A Larsson (S )
1 januari 1995
1998
Arne Honkamaa (S )
1999
september 2008[ 29] [ 30]
Linda Ylivainio (C )oktober 2008[ 31]
31 december 2010
Roland Kemppainen (S )
1 januari 2011
31 december 2014
Tomas Mörtberg (C )
1 januari 2015-
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden
C
Börje Rytiniemi
NS
Magnus Pettersson
Samhällsbyggnadsnämnden
C
Håkan Sandkvist
NS
Johan Kummu
Socialnämnden
NS
Tomas Vedestig
ÖFA
Ann-Cristin Tötterman Hjort
Valnämnden
C
Artur Andersson
ÖFA
Anna Rousu
Krisledningsnämnd
Peter Juntti (kommundirektör)[ 32]
Roland Mäki (räddningschef)[ 32]
Källa: Övertorneå kommun[ 33]
Partiernas starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018 [ redigera | redigera wikitext ] Parti Valdistrikt Kommun Starkaste Andel Andel S Övertorneå 43,31
% 36,76 % C Hedenäset 32,53
% 24,04 % NS Svanstein 13,58
% 9,95 % KD Svanstein 14,31
% 7,94 % SD Övertorneå 7,50
% 7,08 % V Svanstein 9,72
% 5,82 % Prt Hedenäset 8,06
% 4,13 % ÖFA Kuivakangas 4,80
% 3,23 % M Hedenäset 1,08
% 0,65 % MP Hedenäset 0,27
% 0,14 % FI Hedenäset 0,27
% 0,14 % L Hedenäset 0,27
% 0,07 % Data hämtat från Valmyndigheten
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Övertorneå kommun har tre vänorter.[ 34]
Tjänstenäringarna dominerar det lokala näringslivet. I början av 2020-talet svarade de areella näringarna (området i Tornedalen har bördig jordbruksmark och skogsbruket är basen för kommunens sågverksindustri) för 12 procent av arbetstillfällena. 8 procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin, som i huvudsak bestod av småföretag. Kommunen var den största arbetsgivaren tillsammans med regionen. Därutöver finns en lång hantverkstradition inom trä, läder och textil.[ 9]
Bron mellan Finland och Övertorneå centralort, sedd från Finland. Bakom bron ses Isovaara.
Kommunen är samverkar med kommunerna Pajala, Överkalix, Haparanda och Kalix i Heart of Lapland , en del av Sveriges arktiska destination Swedish Lapland , i syfte att utveckla besöksnäringen.[ 35] [ 36] Kattilakoski i Niskanpää, polcirkelpassagen i Juoksengi, Midnattssolen och utsiktsberget Luppio .
Befolkningsutvecklingen i Övertorneå kommun 1970–2020[ 37] År Folkmängd 1970
7 356 1975
6 526 1980
6 293 1985
6 181 1990
6 093 1995
6 063 2000
5 602 2005
5 229 2010
4 812 2015
4 603 2020
4 217 Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 401, eller 29,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 4 711 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 270, eller 23,56 %.[ 38]
Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna [ redigera | redigera wikitext ] Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Övertorneå kommun.[ 39]
Födelseland 31 december 2021[ 39]
Nr
Land
Antal
Andel
Andel i
1
Sverige &&&&&&&&&&&03131.&&&&&0 3 13174,35 %
80,00 %
2
Finland &&&&&&&&&&&&0779.&&&&&0 77918,50 %
1,31 %
3
Sudan &&&&&&&&&&&&&034.&&&&&0 340,81 %
0,07 %
4
Thailand &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&0 280,66 %
0,43 %
5
Eritrea &&&&&&&&&&&&&027.&&&&&0 270,64 %
0,46 %
5
Norge &&&&&&&&&&&&&027.&&&&&0 270,64 %
0,39 %
7
Afghanistan &&&&&&&&&&&&&024.&&&&&0 240,57 %
0,60 %
8
Estland &&&&&&&&&&&&&023.&&&&&0 230,55 %
0,09 %
9
Myanmar &&&&&&&&&&&&&016.&&&&&0 160,38 %
0,01 %
10
Somalia &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&0 130,31 %
0,67 %
Kommunen ingår i minoritetsspråksförvaltningsområdena för finska och meänkieli .
I Hietaniemi distrikt finns runt 45 stenåldersboplatser , vilka delvis inkluderar grop- och vallanläggningar. Därtill finns knappt 50 fångstgropar . Ett litet medeltida gravfält finns vid Kyrkudden och i distriktet finns lämningar efter samiska visten och flyttningsvägar.[ 40] byggnadsminnen återfinns biografen Röda kvarn .[ 41] kulturarv är Aunesgården , en typisk tornedalsk byggnad från 1800-talets första årtionden.[ 42] Riksantikvarieämbetet återfinns Hanhivittikko fäbod , försvarsanläggningen från andra världskriget i Isovaara , Övertorneå kyrkoby och världsarvet Struves meridianbåge .[ 43]
Andra välkända kulturinslag är träkyrkorna i Övertorneå och Hedenäset – Övertorneå kyrka respektive Hietaniemi kyrka – med unik orgel från 1600-talet.
Blasonering : I fält av silver en gående svart räv, med röd tunga, mellan tre sexuddiga röda stjärnor ordnade två och en .[ 44]
Ett 1600-tals sigill för Övertorneå kyrka innehåller ett djur, som kan tolkas som en räv . Vapnet skapades och fastställdes för Övertorneå landskommun 1949 . Det registrerades hos Patent- och registreringsverket för den nya kommunen 1974 .
^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022 Statistiska centralbyrån , 22 februari 2023, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b Kommuner, lista Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar Statistiska centralbyrån , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , läs online .[källa från Wikidata] ^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter Statistiska centralbyrån . 1952-05-19. sid. 6*. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine .^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b ”Övertorneå - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6vertorne%C3%A5 . Läst 29 maj 2022 .
^ ”Torne älv - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/torne-%C3%A4lv . Läst 29 maj 2022 . ^ ”Övertorneå · Sverige” (på sv-US). Övertorneå · Sverige . https://www.google.com/maps/place/%C3%96vertorne%C3%A5/@66.1230107,23.2685788,13z/data=!4m2!3m1!1s0x45d456d96bf0fce5:0xf2ff150238c38dfd . Läst 29 maj 2022 . ^ ”Naturreservat” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat.html . Läst 29 maj 2022 . ^ ”Juurakkomaa” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/juurakkomaa.html . Läst 29 maj 2022 . ^ ”Vittakero” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/vittakero.html . Läst 29 maj 2022 . ^ ”Isovaara” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/isovaara.html . Läst 29 maj 2022 . ^ ”Makkarajärvi” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/makkarajarvi.html . Läst 29 maj 2022 . ^ ”Armasjärvimyren” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/armasjarvimyren.html . Läst 29 maj 2022 . ^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Karta över samebyar i Norrbottens län” . Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308035926/http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/naringsliv-och-foreningar/rennaring/byar.pdf# . Läst 17 oktober 2011 . ^ SCB: Allmänna valen 2010: Del 3 Kommunfullmäktige ^ Sveriges Radio Allians tar över makten i Övertorneå (Läst 8 januari 2016)^ ”Kommunfullmäktige” . www.overtornea.se . https://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Kommunfullmaktige/ . Läst 29 maj 2022 . ^ [a b Norrbottens-Kuriren, 16 december 1991: "Borgerligt styre i Övertorneå"
^ [a b c d Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine . Läst 9 januari 2016
^ Norrländska Socialdemokraten, 17 oktober 2008: Nya majoriteten utsedd i Övertorneå Läst 9 januari 2016^ Sveriges Radio, 12 april 2011: Väljarna svek den Centerledda alliansen Läst 9 januari 2016^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter” . Övertorneå kommun. http://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Kommunfullmaktige/kommunfullmaktiges-ledamoter/ . Läst 12 juni 2019 . ^ ”Kommunstyrelsen” . Övertorneå kommun. http://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Kommunstyrelsen/ . Läst 12 juni 2019 . ^ Sveriges Radio, 19 juni 2008: Arne Honkamaa avgår som kommunalråd Läst 8 januari 2016^ Norrbottens-Kuriren, 20 juni 2008: Arne Honkamaa avgår Läst 8 januari 2016^ Sveriges Radio, 22 september 2008: Ylivainio första kvinnliga kommunalråd i Tornedalen: "Det är stort" Läst 8 januari 2016^ [a b Krisledningsnämnd/Ledningsgrupp och stabsfunktion
^ ”Nämnder” . Övertorneå kommun. http://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Namnder/ . Läst 1 oktober 2017 . ^ ”Övertorneå kommun - Vänorter” . Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524204028/http://www.overtornea.se/information/kommunfakta/Vanorter/# . Läst 24 maj 2012 . ^ ”Heart of Lapland” . www.overtornea.se . https://www.overtornea.se/sv/Naringsliv/Besoksnaring/Heart-of-Lapland/ . Läst 4 augusti 2022 . ^ [https://www.swedishlaplandvisitorsboard.com/wp-content/uploads/2022/03/SwLap-Scenariorapport-210623.pdf ”Framtider för besöksnäringen i
Swedish Lapland”]. KAIROS FUTURE
Consultants for Strategic Futures. 1 april 2021. https://www.swedishlaplandvisitorsboard.com/wp-content/uploads/2022/03/SwLap-Scenariorapport-210623.pdf . Läst 4 augusti 2022 . ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015” . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4 . Läst 2 mars 2016 . ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine . (Läst 6 december 2015)^ [a b ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021” . Statistikdatabasen Statistiska centralbyrån . https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/ . Läst 31 maj 2022 .
^ ”Hietaniemi - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hietaniemi . Läst 29 maj 2022 . ^ ”Byggnadsminnen i Norrbotten - Norrbottens museum” . norrbottensmuseum.se . https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kunskapsbank/k-maerkt/byggnadsminnen-i-norrbotten.aspx . Läst 4 augusti 2022 . ^ ”Hembygdsmuseum” . www.overtornea.se . https://www.overtornea.se/sv/Kultur--Fritid/Kultur/Hembygdsmuseum/ . Läst 4 augusti 2022 . ^ [http://www.raa.se/publicerat/varia2009_45.pdf ”Klimatförändringarnas påverkan på
Norrbottens kulturmiljöer”]. WSP. 20 juni 2019. http://www.raa.se/publicerat/varia2009_45.pdf . Läst 4 augusti 2022 . ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas” . Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php . Läst 11 december 2008 . 
Sverige
Finland
Sudan
Thailand
Eritrea
Norge
Afghanistan
Estland
Myanmar
Somalia
Wikimedia Commons har media som rör Övertorneå kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
