AGM-65 Maverick
AGM-65 Maverick | |
![]() AGM-65 Maverick | |
Servicehistoria | |
---|---|
Brukstid | augusti 1972-nutid |
Produktionshistoria | |
Tillverkare | Hughes, Raytheon Company |
Kostnad/enhet | 600 000 USD |
Produktionsperiod | 1972-1999 |
Antal tillverkade | 75 000 |
Specifikationer | |
Längd | 2,49 m (8 ft 2 in) |
Vikt | 209–304 kg (462–670 lb) |
Spännvidd | 710 mm (28 in) |
Diameter | 305 mm (12 in) |
Stridsspets | version A, B, D och H: RSV version E, F, G, J och K: spräng |
Stridsspetsvikt | version A, B, D och H: 57 kg version E, F, G, J och K: 140 kg |
Tändrör | version A, B, D och H: anslagsrör version E, F, G, J och K: fördröjd utlösning |
Motor | version A och B: Thiokol SR109 övriga: Thiokol SR114 eller Aerojet SR115 |
Bränsle | fast bränsle |
Målsökare | version A, B, H, J och K: TV version D, F och G; FLIR version C och E: Laserstyrd |
Prestanda | |
Räckvidd | 28 km |
Maxhastighet | mach 0,93 |
Precision | version A: CEP 1,5 m[1] |
AGM-65 Maverick är en amerikansk luftburen attackrobot tillverkad av Hughes
Roboten är försedd med en TV-målsökare i robotens nos och kan användas mot både rörliga och fasta mål. När piloten genomför ett anfall visas en bild från robotens TV-kamera i en liten monitor på instrumentpanelen och när väl målet är lokaliserat låser piloten robotens målsökare mot målet och avfyrar roboten. Efter avfyrningen letar sig roboten fram på egen hand till målet oavsett hur målet rör sig, medan den anfallande piloten har möjlighet att svänga undan från ett eventuellt farligt område.
Namnet Maverick betyder ungefär frifräsare eller ensamvarg.
Varianter[redigera | redigera wikitext]
- AGM-65A ursprungsmodellen med TV-målsökare
- AGM-65B förbättring av A versionen med ökad förstorning på TV-målsökarens optik för att kunna upptäcka mindre mål på längre avstånd. Började utvecklas 1975. Totalt tillverkades cirka 35 000 exemplar av A- och B-versionerna tillsammans.[1]
- AGM-65C Laserstyrd variant för US Marine Corps som ej togs i produktion på grund av den höga kostnaden för målsökaren.
- AGM-65D Första varianten med en bildalstrande infraröd målsökare som kan användas i dåligt väder och i mörker. Började utvecklas 1977, första leverans i oktober 1983 och tagen i tjänst februari 1986.[1]
- AGM-65E Laserstyrd variant för US Marine Corps med ny och billigare målsökare som togs i tjänst 1985. Första varianten med den 140 kg tunga stridsspetsen
- AGM-65F Variant för USA:s flotta som kombinerar målsökaren från D-varianten med stridsspetsen från E-varianten.
- AGM-65G Förbättrad D-variant för US Air Force men med stridsspetsen från E-varianten för att attackera större mål.
- AGM-65H Uppgraderade B- och D-varianter med CCD-målsökare.
- AGM-65J Uppgraderade F-varianter med CCD-målsökare.
- AGM-65K Uppgraderade G-varianter med CCD-målsökare.
Rb 75 Maverick[redigera | redigera wikitext]
I Sverige benämndes roboten robot 75 Maverick och 500 stycken AGM-65A beställdes 1975 och levererades under 1977–1978.[2] Roboten avvecklades då AJS 37 togs ur bruk, då den ej integrerades på JAS 39C[3] och inte heller uppdaterades till den nyare version som faktiskt var integrerad.[4]
Två stridsdelar förekom:
- RB 75: anskaffad 1977–1978: – AGM-65A med 125 lb (56,7 kg) pansarsprängstridsdel[källa behövs]
- RB 75T (tung stridsdel): anskaffad 1989–1990: – AGM-65A med 300 lb (140 kg) minstridsdel (MAW: Maverick Alternate Warhead for selectable fusing)[källa behövs]
Svenska flygplanstyper som använt Rb 75[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Raytheon AGM-65 Maverick”. Directory of U.S. Military Rockets and Missiles. http://www.designation-systems.net/dusrm/m-65.html. Läst 22 november 2009.
- ^ ”SIPRI Arms Transfers Database”. SIPRI. http://armstrade.sipri.org/armstrade/page/trade_register.php. Läst 22 november 2009.
- ^ ”Wiseman's Wisdoms: Metoden kvarstår”. http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2012/01/metoden-kvarstar.html. Läst 18 januari 2015.
- ^ Nilsson, J.K. (5 september 2013). ”Bra attackvapen till Gripen i Sverige?”. http://insatsen.blogspot.com/2013/09/bra-attackvapen-till-gripen-i-sverige.html. Läst 21 februari 2022.
|