Agnetorps socken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Agnetorps socken
Socken
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Härad Vartofta härad
Koordinater 58°10′51.96″N 13°57′36″Ö / 58.1811000°N 13.96000°Ö / 58.1811000; 13.96000
Kyrkby -
Area 38 km²[1]
Folkmängd 1 390 (1988)[2]
Befolkningstäthet 37 invånare/km²
GeoNames 8127052
Sockenkod 1845

Agnetorps socken i Västergötland ingick i Vartofta härad och är sedan 1974 en del av Tidaholms kommun, från 2016 inom Tidaholms distrikt.

Socknens areal är 38,25 kvadratkilometer land.[1] År 1988 fanns här 1 390 invånare.[2] En del av Tidaholm ligger i socknen Som sockenkyrka används Tidaholms kyrka i staden.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Agnetorps församling och för de borgerliga frågorna bildades Agnetorps landskommun. 1895 utbröts Tidaholms församling och Tidaholms köping, 1910 ombildad till Tidaholms stad. 1943 inkorporerades delar till staden. Landskommunen uppgick 1952 i Hökensås landskommun som 1974 uppgick i Tidaholms kommun.[3] Församlingen uppgick 1992 i Tidaholms församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Tidaholm, med samma omfattning som Tidaholms församling hade 1999/2000 och fick 1992, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vartofta härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente Kåkinds kompani.[5]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Agnetorps socken ligger närmast nordost och öster om Tidaholm kring Tidan och med Hökensås i öster. Socknen är en odlingsbygd kring Tidan och är i öster en skogsbygd.[6][1][2]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Från järnåldern finns gravar, stensättningar och domarring. Vid gården Nordtorp finns ett gravfält med fyra gravhögar och en stensättning, den sistnämnda något osäker på grund av gammal grustäkt, och vid Hjulåsen finns ett annat gravfält med en rund stensättning, sju domarringar och tre resta stenar. Möjligen kan några klumpstenar på platsen utgöra ytterligare en domarring. Vid Munkåsen har man hittat en skafthålsyxa av bergart, nu förkommen, och liknande fynd har hittats vid Nyholm, Leringen med mera. Vid Leringen har man under odlingsarbeten funnit en flintdolk, och vid gården Järnåsen har man hittat ett järnsvärd. Även en kolerakyrkogård finns i socknen från något nyare tid, troligen 1700-1800-tal.

[6][7][8][2]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs 1248 Angguthorpp och kommer från en gård. Efterleden är torp, 'nybygge'. Förleden innehåller möjligen ett äldre namn på en del av Tidan, Anga, 'den ångande, dimmiga' eller 'den trånga'.[9]

Förr skrevs namnet även Ångarps socken.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Agnetorp socken
  2. ^ [a b c d] Nationalencyklopedin
  3. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Regional-statistik-och-kartor/Regionala-indelningar/Forsamlingar. Läst 20 december 2014. 
  5. ^ Adm historik för Agnetorps socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Agnetorps socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Agnetorps socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]