Alexander Roslin

Från Wikipedia
Alexander Roslin
Självporträtt ca 1785.
Född15 juli 1718
Malmö, Sverige
Död5 juli 1793 (74 år)
Paris, Frankrike
BegravningsplatsMontmartrekyrkogården
NationalitetSverige Sverige
Make/makaMarie-Suzanne Giroust[1]
Konstnärskap
År aktiv1736–1793
FältMåleri
MotivPorträtt
RörelseRokoko
MecenaterAnne Claude de Caylus
Signatur
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Alexander Roslin, född 15 juli 1718 i Malmö, död 5 juli 1793 i Paris, var en svensk porträttmålare. Från 1750-talet var han i huvudsak verksam i Paris.

I Paris vann Roslin stor ryktbarhet och invaldes i franska konstakademin. Hans tidiga porträtt är utförda i ljusa och svala färger och visar på inflytande från Jean-Marc Nattier, till exempel porträttet Friherrinnan de Neubourg-Cromière (1756). Under 1760-talet märks tendenser till ett formsträngare och färgkraftigare måleri, till exempel porträttet av hustrun, Damen med slöjan (1768) och Familjen Jennings (1769).

Roslin var framför allt en mästerlig skildrare av stoffer och karnation men kunde även måla psykologiskt inträngande porträtt. Han uppvisade i sitt skapande en blandning av lyhördhet för tidens smak och stor skicklighet. Denna kombination gjorde stor lycka hos den parisiska aristokratin.

Tidiga år

Roslin var son till amiralitetsmedikus Hans Roslin och Katarina Wertmüller. Med ovanliga anlag för teckning och målarkonst lärde Roslin sig teckna av en amiralitetskapten Lars Ehrenbill i Karlskrona och började därefter öva sig i miniatyrmålning. Tanken var att han skulle utbilda sig till fartygsritare. Vid sexton års ålder blev han elev hos hovmålaren Georg Engelhard Schröder i Stockholm, hos vilken han vistades till 1741, och började måla större porträtt i oljefärg. Sistnämnda år slog han sig ned i Göteborg och flyttade året därpå till Skåne, där han stannade till 1745.

Överallt var han flitigt sysselsatt med porträttmåleri. En greve N.J. Lewenhaupt, som var anställd vid markgrevliga hovet i Bayreuth, lät Roslin måla ett porträtt av sig när han var på besök hos släktingar i Skåne och övertalade honom då att följa med honom till nämnda hov. 1745 lämnade Roslin Sverige och begav sig, efter ett par års vistelse Bayreuth, 1747 till Italien för att studera de stora mästarnas verk. Här porträtterade han bland andra 1752 den furstliga familjen i Parma men reste samma år till Paris, där han bosatte sig för gott.

I Paris

Damen med slöjan (1768). Nationalmuseum, Stockholm
Fabriksägare John Jennings, hans bror och svägerska.

I den franska huvudstaden togs han emot som en mästare i sin konst och blev 1753 ledamot av Académie royale de peinture et de sculpture. Den 8 januari 1759 gifte han sig med pastellmålaren Marie-Suzanne Giroust, även hon ledamot av Académie royale de peinture et de sculpture. Paret fick tre söner och tre döttrar. Roslin målade hennes porträtt 1768 i målningen Damen med slöjan, samt 1767 i dubbelporträttet Konstnären och hans hustru Marie Suzanne Giroust Roslin som målar porträtt av Henrik Vilhelm Peill som köptes av Nationalmuseum 2013.

Han och hans porträttmåleri kom i ropet och en betydande triumf vann han 1765, då han i tävlan med Jean-Baptiste Greuze målade en stor bild av familjen La Rochefoucauld och vann priset. Kort innan hade han utfört ett av sina främsta arbeten: målningen föreställande Ludvig XV:s mottagande vid Hôtel de Ville i Paris efter sin konvalescens i Metz. Tavlan med över trettio figurer, alla i olika dräkter, utfördes på beställning av staden Paris och sattes upp i Hôtel de Ville, men förstördes senare när byggnaden eldhärjades under Pariskommunen 1871.

Roslin målade även flera gånger den franska kungafamiljen samt en mängd främmande furstar, bland andra Gustav III och hans bröder i överläggning om en fälttågsplan, vilken nu har sin plats på Nationalmuseum. Under utförandet av dessa och en mängd andra målningar utvecklade han sin konstnärliga förmåga, i synnerhet i behandlingen av vissa tekniska detaljer. En alldeles ovanlig utmärkelse fick han 1770 och 1771, då han, trots att han var en utlänning, fick en pension och en fri bostad i Louvren. Redan 1767 hade han hedrats med att kallas till conseiller eller ledamot av Franska akademien.

Han var ofta omgiven av svenskar som var på besök i Paris och bistod även resande svenska konstnärer med råd och stöd. Åren 1774–1775 besökte Roslin Sverige, där han invalts i Konstakademien, märkligt nog som utländsk hedersledamot. Under besöket målade han då medlemmarna av kungafamiljen, sitt självporträtt och vad som är känt, endast två enskilda personer: riksrådet Carl Fredrik Scheffer och Linné.

Vid sin återresa till Paris reste han över Sankt Petersburg. Kejsarinnan Katarina II av Ryssland, av vilken han utförde flera bilder, försökte på alla sätt få honom i sin tjänst, men Roslin avböjde hennes lockande anbud och återvände till Frankrike. Här fortsatte han att arbeta till sin död.

Roslin var ledamot av Målareakademien i Wien och Konstakademien i Florens och finns representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[2] och Nationalmuseum[3] i Stockholm.

Eftermäle

Roslins huvudsakliga styrka ligger i hans överväldigande färgprakt som han förtjusade och hänförde sin samtid med. Roslin var i främsta rummet virtuosen, som på ett raffinerat sätt kunde återge stoffer. Ansiktena på hans målningar kunde vara stela och livlösa, fastän detta långt ifrån var regeln – men med överlägsen virtuositet målade han kläder – siden, guld, broderier och sammet.

Damen med slöjan är även återgiven av Postverket på ett av märkena i frimärksserien Gustaviansk konst 1972. Porträttet av Linné finns på två av de frimärken som utgavs 1939 vid Kungliga Vetenskapsakademiens 200 årsjubileum. Roslinvägen i Södra Ängby, Stockholm samt Roslins väg på Ribersborg, Malmö är uppkallade efter Alexander Roslin.

Verk (urval)

Källor

  1. ^ Union List of Artist Names, 2 mars 2019, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Göteborgs konstmuseum
  3. ^ Nationalmuseum

Litteratur

  • Alexander Roslin. Redaktör: Magnus Olausson. Stockholm: Nationalmuseum 2007. ISBN 978-91-7100-771-1
  • Olausson, Magnus, Alexander Roslin. Stockholm: Natur och kultur 2007. ISBN 978-91-27-08838-2
  • Lindberg, Anna Lena, En mamsell i Akademien. Ulrica Fredrica Pasch och 1700-talets konstvärld Stockholm: Bokförlaget Signum 2010 ISBN 978-91-86221-05-8

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alexander_Roslin&oldid=39942118”