Alfa Centauri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För datorspelet, se Sid Meier's Alpha Centauri.
Alfa Centauri
Alfa Centauris läge
Alfa Centauris läge
Observationsdata
EpokJ2000
Stjärnbild Kentauren
Rektascension 14t39m36,5/35,1s
Deklination -60°50'02/13"
Skenbar magnitud (V) -0,01/+1,34
Stjärntyp
Spektralklass G2 V/K1 V/M5
U-B-färgindex 0,24/0,64
B-V-färgindex 0,65/0,85
Variabeltyp nej
Astrometri
Radialhastighet (Rv) -21,6 km/s
Egenrörelse (μ) RA: -3678,19 mas/år
Dek.: 481,84 mas/år
Parallax (π) 747,23 ±1,17 mas
Avstånd 4,36  (1,338 pc)
Absolut magnitud (MV) +4,38/+5,71
Detaljer
Massa 1,100/0,907/0,1 M
Radie 1,227/0,865/0,2 R
Luminositet 1,519/0,500/0,00006 L
Temperatur 5 800/5 300/2 700 K
Metallhalt 130–230 % av solens
Ålder 5–6 × 109 år
Andra beteckningar
Rigil Kentaurus, Rigil Kent, Toliman, Bungula, Gl 559 A/B, HR 5459/5460, CP(D)−60°5483, HD 128620/128621, GCTP 3309.00, LHS 50/51, SAO 252838, FK5 538, HIP 71683/71681, GC 19728, CCDM J14396-6050

Alfa Centauri-systemet (α Cen, α Centauri, Alfa Centauri) är de stjärnor som ligger närmast vår sol. Avståndet är 4,37 ljusår. Stjärnan tillhör den södra stjärnhimlen, och går inte att se från Sverige.

Solen jämförd med Alfa Centaurisystemets stjärnor.

Alfa Centauri, som också kallas Rigil Kentaurus, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Kentauren och den fjärde ljusstarkaste stjärnan på natthimlen. De båda ljusstarkaste komponenterna i systemet, Alpha Centauri A och Alpha Centauri B, bildar en kompakt dubbelstjärna, eftersom medelavståndet mellan de båda stjärnorna endast är 23 astronomiska enheter. Detta är något mer än avståndet mellan Uranus och solen. Stjärnorna fullbordar ett varv runt varandra på knappt åttio år.

Alfa Centauri består egentligen av tre stjärnor, det vill säga den är en trippelstjärna. Den ljussvagaste komponenten, Proxima Centauri, är en röd dvärg som går i en avlägsen bana runt de två ljusare komponenterna, och är i sitt nuvarande banläge den närmaste stjärnan.

Exoplaneter[redigera | redigera wikitext]

Alfa Centauri A är av samma spektralklass som solen, vilket har föranlett många spekulationer rörande möjligheten att eventuella planeter där kan hysa liv.

2012 förnyade europeiska forskare hoppet om att vårt solsystem verkligen har nära grannar. I en artikel som publicerades online den 17 oktober 2012 i Nature rapporterade gruppen att en extrasolär planet hade upptäckts i bana runt Alpha Centauri B.[1] Planeten, Alfa Centauri B b, befinner den sig alltför nära sin sol för att vara inom stjärnans beboeliga zon, men enligt forskarna borde framtida mätningar kunna hitta andra planeter i systemet. Planeten har en omloppstid om 3,236 dygn och ligger omkring 0,04 au från stjärnan.

Alfa Centauri inom fiktionen[redigera | redigera wikitext]

Alfa Centauri brukar nämnas i science fiction-verk. Några exempel är Isaac Asimovs roman Stiftelsen och jorden, Philip K. Dicks roman Clans of the Alphane Moon och datorspelet Sid Meier's Alpha Centauri. Månen Pandora från filmen Avatar (2009) kretsar kring den fiktiva gasplaneten Polyfemus som i sin tur kretsar runt Alfa Centauri A.

I Douglas Adams Liftarens guide till galaxen säger Vogonerna som kommit för att demolera Jorden att planerna för demoleringen har funnits publicerade i 50 jordår på det lokala planeringsdepartementet i Alfa Centauri.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Xavier Dumusque, Francesco Pepe et al; An Earth-mass planet orbiting α Centauri B, Nature (2012), doi:10.1038/nature11572.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]