Beta Centauri

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Beta Centauri (β)
Centaurus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKentauren
Rektascension14t 03m 49,40535s[1]
Deklination-60° 22′ 22,9266″[1]
Skenbar magnitud ()+0,61[2]
Stjärntyp
SpektraltypB1 III[3]
U–B-0,98[2]
B–V-0,23[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+5,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -33,27[1] mas/år
Dek.: -23,16[1] mas/år
Parallax ()8,32 ± 0,50[1]
Avstånd390 ± 20  (120 ± 7 pc)
Absolut magnitud ()-4,53[5]
Detaljer
Massa10,7 ± 0,1[3] M
Radie7,07[6] R
Luminositet41 700[7] L
Temperatur25 000 ± 2 000[3] K
Ålder14,1 ± 0,6[3] miljoner år
Andra beteckningar
Agena, Hadar,[8] HR 5267, HD 122451, CD−59°5365, LHS 51, SAO 252582, FK5 518 , HIP 68702, GC 18971, CCDM J14038-6022[9]

Hadar eller Beta Centauri (β Centauri, förkortat Beta Cen, β Cen) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna[10] belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en skenbar magnitud på 0,61[2], är den näst ljusaste stjärnan i stjärnbilden, den tionde ljusaste på natthimlen och är klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 8,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 390 ljusår (ca 120 parsek) från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Beta Centauri har de traditionella namnen Hadar och Agena. Hadar kommer från det arabiska حضارen (med betydelsen "att vara närvarande" eller "på jorden" eller "bebyggt civiliserat område"[10]), medan namnet Agena i kan härledas från det latinska genua, vilket betyder "knän". År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Hadar för stjärnan Beta Centauri Aa den 21 augusti 2016 vilket nu är inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[12]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Beta Centauri Aa är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B1 III[3]. Den har en massa som är ca 11[3] gånger större än solens massa, en radie som är ca 7[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 41 700[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 25 000[3] K.

Beta Centauri består av tre stjärnor: Beta Centauri Aa, Beta Centauri Ab och Beta Centauri B. Alla spektrallinjer som observerats överensstämmer med en stjärna av spektraltypen B1, med endast variation i linjeprofilen varför det anses att alla tre stjärnor har samma spektraltyp. Beta Centauri A är en dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna bestående av stjärnorna Beta Centauri Aa och Beta Centauri Ab, båda med liknande massa, som kretsar kring varandra med en period av 357 dygn och en stor excentricitet på ca 0,8245.[13] De är båda Beta Cephei-variabler med flera pulsationsperioder på bara några timmar. Hela variabiliteten har inte identifierats, men är inte mer än några hundradelar av en magnitud.[14][15] Beta Centauri B är en stjärna i huvudserien av spektraltyp B1 med skenbar magnitud 4.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Hoffleit, Dorrit; Jaschek, Carlos (1991). "The Bright star catalogue". New Haven, Conn.: Yale University Observatory, 5th rev.ed. Bibcode:1991bsc..book.....H.
  3. ^ [a b c d e f g] Ausseloos, M.; Aerts, C.; Lefever, K.; Davis, J.; Harmanec, P. (August 2006). "High-precision elements of double-lined spectroscopic binaries from combined interferometry and spectroscopy. Application to the β Cephei star β Centauri". Astronomy and Astrophysics. 455 (1): 259–269. arXiv:astro-ph/0605220. Bibcode:2006A&A...455..259A. doi:10.1051/0004-6361:20064829.
  4. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966). Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds. "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities". Determination of Radial Velocities and their Applications. University of Toronto: International Astronomical Union. 30: 57. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
  5. ^ Ausseloos, M.; Aerts, C.; Uytterhoeven, K.; Schrijvers, C.; Waelkens, C.; Cuypers, J. (2002). "Beta Centauri: An eccentric binary with two beta Cep-type components". Astronomy and Astrophysics. 384: 209. Bibcode:2002A&A...384..209A. doi:10.1051/0004-6361:20020004.
  6. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/hadar. Hämtad 2019-02-22.
  7. ^ [a b] Prinja, Raman K. (1989). "Ultraviolet observations of stellar winds in Be and 'normal' B non-supergiant stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 241 (4): 721. Bibcode:1989MNRAS.241..721P. doi:10.1093/mnras/241.4.721.
  8. ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York: Dover Publications Inc, p. 154, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2010-12-12.
  9. ^ "V* bet Cen -- Variable Star of beta Cep type". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2011-12-19.
  10. ^ [a b] Hans Wehr, A Dictionary of Modern Written Arabic, 1961
  11. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  12. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 12 augusti 2018.
  13. ^ Pigulski, A.; Cugier, H.; Popowicz, A.; Kuschnig, R.; Moffat, A. F. J.; Rucinski, S. M.; Schwarzenberg-Czerny, A.; Weiss, W. W.; Handler, G.; Wade, G. A.; Koudelka, O.; Matthews, J. M.; Mochnacki, St.; Orleański, P.; Pablo, H.; Ramiaramanantsoa, T.; Whittaker, G.; Zocłońska, E.; Zwintz, K. (2016). "Massive pulsating stars observed by BRITE-Constellation. I. The triple system β Centauri (Agena)". Astronomy and Astrophysics. 588: 17. arXiv:1602.02806. Bibcode:2016A&A...588A..55P. doi:10.1051/0004-6361/201527872. A55.
  14. ^ Raassen, A. J. J.; Cassinelli, J. P.; Miller, N. A.; Mewe, R.; Tepedelenlioǧlu, E. (July 2006), "XMM-Newton observations of β Centauri (B1 III): The temperature structure in the hot plasma and the photosphere-wind connection" (PDF), Astronomy and Astrophysics, 437 (2): 599–609, Bibcode:2005A&A...437..599R, doi:10.1051/0004-6361:20052650
  15. ^ Sterken, Christiaan; Jerzykiewicz, Mikolaj (1993). "Beta Cephei stars from a photometric point of view". Space Science Reviews. 62 (1–2): 95–171. Bibcode:1993SSRv...62...95S. doi:10.1007/bf00208707. ISSN 0038-6308.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]