Allosauroider

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Allosauroidea
Stratigrafisk utbredning: Äldre jura - krita
Kopia av en allosauries kranium (San Diego Natural History Museumé).
Kopia av en allosauries kranium (San Diego Natural History Museumé).
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Kräldjur
Reptilia
Underklass Diapsider
Diapsida
Infraklass Härskarödlor
Archosauria
Överordning Dinosaurier
Dinosauria
Ordning Ödlehöftade dinosaurier
Saurischia
Underordning Theropoder
Theropoda
Infraordning Carnosaurier
†Carnosauria
Överfamilj Allosauroidea
Families
Hitta fler artiklar om djur med

Allosauroidea ("Överfamilj Andra ödlor") är en överfamilj med storvuxna theropoddinosaurier som har hittats på ett flertal kontinenter världen över. Den äldsta kända allosauroiden, Sinraptor dongi, framträdde under mellersta jura (Bathonian) i Kina, och den senast kända överlevaren av kladen är carcharodontosauriderna från yngre krita, Cenomanianskedet. Allosauroiderna delas in i 4 familjer — Sinraptoridae, Carcharodontosauridae, Neovenatoridae och Allosauridae, som inkluderar Allosaurus en av de mest kända köttätande dinosaurierna.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Allosauroiderna var theropoder som tillhörde Tetanurae, en grupp med theropoder som anses evolutionärt närmare släkt med fåglarna än med Ceratosaurus (Padian, 1999). Dom tillhörde infraordningen Carnosaurier. Allosauroiderna delas in i mindre familjer, bland annat Carcharodontosaurider och Allosaurider. Taxonet föreslogs ursprungligen av Currie och Zhao (1993; p. 2079) och noterades sedan som ett odefinierat stam-baserat taxon av Sereno (1997). Senare föreslog Sereno (1998; p. 64) en stam-baserad definition för kladen Allosauroidea som löd "Alla neotetanurer närmare Allosaurus än Neornithes." Alldeles nyligen definierade Holtz o. a. (2004; p. 100) Allosauroidea som "Allosaurus fragilis, Sinraptor dongi, deras närmaste nu levande släktingar och alla deras ättlingar."

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Allosauroider har långa, smala kranier, stora ögonhålor, händer med tre fingrar och vanligen "horn" eller dekorativa kammar på sina huvuden. Den mest berömda och bäst förstådda allosauroiden är det nordamerikanska släktet Allosaurus.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Fossila fynd antyder att Allosauroiderna var vitt utbredda över världen. Det rikliga utbudet av fossil efter Allosaurus visar att den hade spridning över USA:s delstater, bland annat Wyoming, Colorado och Utah. Det finns också fossil efter Allosaurus i Portugal, (Allosaurus europaeus), vilket visar att släktet fanns även i Europa. Man har också hittat fossil efter en sinraptorid, Metriacanthosaurus, i Europa. I Nordamerika finns det fossil efter Acrocanthosaurus. Från Asien finns lämningar efter Sinraptor och Yangchuanosaurus (sinraptorider). Fynd efter carcharodontosaurider är vanligast i Sydamerika, med fossil efter Giganotosaurus, Mapusaurus och Tyrannotitan. Dessa tros ha varit några av de största landlevande rovdjur som någonsin funnits, möjligtvis med undantag för vissa spinosaurider. Fossil efter carcharodontosaurider finns också påträffade i Afrika i form av Eocarcharia och Carcharodontosaurus. Från Australien finns fossil beskrivna som en neovenatorid, som fått namnet Australovenator.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Currie, P. J., and X. Zhao. 1993. A new carnosaur (Dinosauria, Theropoda) from the Upper Jurassic of Xinjiang, People's Republic of China. Canadian Journal of Earth Sciences 30:2037-2081.
  • Holtz, T. R., Jr. and Osmólska H. 2004. Saurischia; pp. 21-24 in D. B. Weishampel, P. Dodson, and H. Osmólska (eds.), The Dinosauria (2nd ed.), University of California Press, Berkeley.
  • Sereno, P. C. 1997. The origin and evolution of dinosaurs. Annual Review of Earth and Planetary Sciences 25:435-489.
  • Sereno, P. C. 1998. A rationale for phylogenetic definitions, with application to the higher-level taxonomy of Dinosauria. Neues Jahrbuch für Geologie und Paläontologie Abhandlungen 210:41-83.