Amos Oz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Amos Oz
Amos Oz, 7 november 2004, Literaturhaus, MünchenFoto: Shannon
Amos Oz,
7 november 2004, Literaturhaus, München
Foto: Shannon
Född 4 maj 1939 (78 år)
Jerusalem, dåvarande Palestina
Nationalitet israelisk Israel

Amos Oz, född Amos Klausner 4 maj 1939 i Jerusalem, dåvarande Palestina av rysk-judiska föräldrar, är en israelisk författare, professor i litteratur vid Ben Gurion-universitetet och samhällsdebattör. Han var medgrundade till Fred Nu-rörelsen i Israel 1978 och har länge varit en framstående förespråkare för en tvåstatslösning till den israelisk-palestinska konflikten. Han är bosatt i Tel Aviv och Arad i Negevöknen. Han är gift med Nily Oz och har två döttrar, bland annat historikern Fania Oz-Salzberger, och en son.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Amos Oz Är son till Yehuda Arieh Klausner och Fania Mussman, som flyttade till Palestina från Europa på 1930-talet. Morfadern hade en kvarn i Równe, Polen (nu Rivne, Ukraina), och flyttade med familjen till Haifa 1934. Modern Fania var svårt märkt av traumatiska upplevelser och hade svåra depressionsperioder. Hon begick Fania självmord 1951, då Amos Oz var tolv år. Han började arbeta vid en kibbutz när han var fjorton år gammal, och träffade där sin blivande hustru Nily. Han studerade sedan litteratur och hebreiska vid universitetet i Oxford och i Jerusalem. Vid sexdagarskriget 1967 stred han vid fronten i Sinaiöknen och även i kriget 1973 vid Golanhöjderna. Oz är fredsaktivist, vilket han var även före sitt deltagande i krigen. Han var för övrigt den som myntade begreppet "Make peace, not love". Han har Weidenfeldprofessuren i europeisk och jämförande litteratur vid universitetet i Oxford, är medlem i Akademin för det hebreiska språket, och har varit verksam som litteraturprofessor i Colorado College i Colorado Springs och Ben-Gurionuniversitet, Negev, Beersheba. Han har erhållit ett flertal hedersdoktorat samt hederslegionen.

Amos Oz skriver romaner och berättelser för barn och vuxna. Han har rönt Internationell framgång, och flera böcker är översatta till femton språk. Han fick Goethes kulturpris 2005.

År 2003 publicerade Amos Oz sin självbiografi, En berättelse om kärlek och mörker, som blivit en av de mest sålda böckerna i Israels historia. Det är en skildring genom ett barns ögon av en stat under bildande och av en immigrantfamilj under krig och med flyktingar.

Hans tagna efternamn Oz betyder "styrka" på hebreiska. Han var under många år medlem i Arbetarpartiet och stod Shimon Peres nära. Under 1990-talet lämnade Amos Oz Arbetarpartiet för Meretz.

Amos Oz bok Hur man botar en fanatiker har delats ut i 650 000 exemplar till Sveriges gymnasieskolor av Teskedsorden som han var med och startade.

Översättningar till svenska[1][redigera | redigera wikitext]

  • Någon annanstans (Makom ahher) (översättning från hebreiskan Viveca Heyman, 1975)
  • Min Michael (Michael sheli) (översättning från hebreiskan Viveca Heyman, 1977)
  • Intill döden (Ahavah me'uheret) (övers. från engelska av Mårten Edlund, 1980)
  • Ett äventyr i Jerusalem (Soumchi) (övers. [från engelska] av Lena Fries-Gedin, Rabén & Sjögren, 1980)
  • Onda rådets berg (Har ha-'etsah ha-ra'ah) (1981)
  • I landet Israel (översättning [från engelska] Mona Lagerström, 1983)
  • En verklig vila (Menucha n'chona) (översättning [från engelska] av Marion Wajngot, 1986)
  • Svarta lådan (Kufsah shehorah) (översättning [från engelska] av Marion Wajngot, 1989)
  • Att känna en kvinna (L'daat isha) (översättning: Mose Apelblat, 1992)
  • Det tredje tillståndet (Hamatsav hashlishi) (översättning: Ervin Rosenberg, 1993)
  • Kalla det inte natt (Al tagidi lajla) (översättning: Ervin Rosenberg, 1995)
  • Panter i källaren (Panter ba-martef) (översättning: Gidon Avraham, 1999)
  • Samma hav (Oto ha-yam) (2002)
  • En berättelse om kärlek och mörker (Sipur ʻal-ahavah ṿe-ḥoshekh) (2005)
  • Hur man botar en fanatiker (2006)
  • Rim på liv och död (Ḥaruze ha-ḥayim ṿeha-maṿet) (2008)
  • Lantliga scener (Temunot me-ḥaye ha-kefar) (2011)
  • Vänner emellan (Be’in Khaverim) (2013)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Översatta från engelska av Rose-Marie Nielsen och utgivna av Wahlström & Widstrand, om ej annat anges.