Antonym
Antonymer (”motnamn”) eller motsatsord avser ord som kan sägas stå i motsatsförhållande till varandra, alltså ord har motsatt betydelse i förhållande till ett givet ord.[1]
Även om begreppen ofta används synonymt förekommer förhållanden där vardera används snävare, även om dessa mer begränsade betydelser kanske inte gäller i alla vetenskapliga sammanhang.[2] Antonym förekommer exempelvis som synonym till gradmotsatser[3][4][2] och brittiska språkvetaren David Crystal varnar för att antonymi och antonym bör betraktas med försiktighet.[5]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Antonym är belagt i svenskan sedan 1906[1] och härrör ursprungligen franskan (franska: antonyme). Det är konstruerat efter negationsprefixet anti-, som snarast betyder ”mot”, med suffixet -onym, som härrör grekiskan och betyder ”namn” (jämför pseudonym, retronym och så vidare), alltså ”motnamn”.[6]
Dikotomi
[redigera | redigera wikitext]
- A är motsats till B.
- B är motsats till A.
En antonym anger i huvudsak vilket ord som ligger på motsatta sidan av den dikotomi som ett visst ord tillhör.[7] Exempel på antonyma ordpar:
| rik | – fattig |
| stor | – liten |
| tät | – gles |
Antonymer till ett och samma ord behöver inte vara synonyma och syfta till samma dikotomi, utan de kan relatera till olika grundbetydelser av grundordet. Både ond och äcklig är antonymer till god men de är för den sakens skull inte synonymer.
Typer
[redigera | redigera wikitext]Autoantonym (kontronym)
[redigera | redigera wikitext]Autoantonym eller kontronym kallas ord som är antonym till sig själv.[8]
Ett exempel är verbet damma som både betyder ”sprida damm” och ”städa damm”, exempelvis: städerskan dammar jämte mattan dammar.
Gradmotsatser
[redigera | redigera wikitext]Gradmotsatser är ordpar vars betydelser är motsatta lösa yttervärden som ligger på en kontinuerligt skala,[2] exempelvis:
| glädje | – sorg |
| rik | – fattig |
| rolig | – tråkig |
| smal | – tjock |
| varm | – kall |
| växande | – krympande |
Skalan gör att det finns en naturlig vaghet i förhållandet och det är svårt eller omöjligt att avgöra var gränsen mellan orden ska dras.[2] Att något inte är kallt innebär inte nödvändigtvis att det är varmt, alltså, förnekandet av det ena ordet är inte nödvändigtvis ett bejakande (bekräftande) av det andra.[2] Exempelvis är inte gammal inte nödvändigtvis samma sak som ung.
Gradmotsatser kan som en följd av detta vanligen kompareras.[2]
Komplementära motsatser (artmotsatser)
[redigera | redigera wikitext]Komplementära motsatsord eller artmotsatser (komplementaritet) innebär att motsatsen är absolut och inte ligger på ett kontinuerligt spektrum, alltså att förnekandet av det ena ordet innebär ett bejakande (bekräftande) av det andra,[7][2] exempelvis:
Komplementära adjektiv
| död | – levande – något som inte lever är dött, något som är dött lever inte[7] |
Komplementära substantiv
| man | – kvinna |
Komplementära verb
| skjuta | – draga – om en dörr inte öppnas genom påskjutning öppnas den genom tilldragning, och vice versa |
Komplementära motsatser innebär så att säga endast två lägen eller möjligheter; det finns inga mellanlägen, utan något förhåller sig antingen på det ena eller på det andra sättet. Adjektiv som är komplementära motsatser kan i normalfallet inte kompareras.[2]
Många komplementära motsatspar konstrueras med hjälp av negerande prefix.[9] Exempel:
| aktivera | – avaktivera[9] |
| formell | – informell[9] |
| gift | – ogift[9] |
Konversa motsatser (konverser)
[redigera | redigera wikitext]Konversa motsatsord eller konverser (konversitet) är ordpar som beskriver en relation eller ett skeende ur olika perspektiv[10][2] där motsatsen bara är meningsfull i samband med förhållandet mellan de två betydelserna, exempelvis:
Konversa adjektiv
| framför | – bakom – något som är framför har något bakom sig[10] |
Konversa substantiv
| far | – son [10] |
| lärare | – elev |
| maka | – make[10] |
Konversa verb
| ge | – få[2] |
| jaga | – fly[10] |
| sälja | – köpa[2] |
Reversa motsatser (reverser)
[redigera | redigera wikitext]Reversa motsatsord eller reverser (reversitet) är ordpar som uttrycker olika händelser men där skeendena kan betraktas som motsatta utan att för den skull vara varandras negationer.[10][förtydliga] Detta gäller för ordpar som:
| förlänga | – förkorta[10] |
| höja | – sänka[10] |
| klä på | – klä av[10] |
| packa upp | – packa ner[10] |
Riktningsmotsatser
[redigera | redigera wikitext]Riktningsmotsatser är konverser i förhållande till riktning,[2] exempelvis:
| framför | – bakom[10] |
| komma | – gå[2] – att komma till en plats och gå därifrån |
| upp | – ner[2] |
Annan karakteristik för motsatsord
[redigera | redigera wikitext]Ibland går det att göra en mera subjektiv kedja av ord från det ena läget till det andra. Exempelvis: urbra - bra – hyfsad – okej – halvbra – sådär – inget vidare – dålig – suger - under all kritik – sämsta tänkbara.
Några ord som bildats av ett egennamn har även motsatsord som bildats av egennamn, exempelvis:
| abderitisk | – salomonisk[11] |
| apollinisk | – dionysisk[11] |
För vissa ord är det lätt att hitta motsatsord, såsom glad jämte ledsen, men ibland kan det krävas mer tankeverksamhet, som för ordparen:
| beklagan | – lyckönskan[12] |
| blaserad | – levnadsglad[12] |
| empati | – känslokyla[12] |
| kioskvältare | – lagersuccé[12] |
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: antonym
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Betydelsefält i svenskan ur ett andraspråksperspektiv” (på svenska). sprakbruk.fi. https://sprakbruk.fi/artiklar/betydelsefalt-i-svenskan-ur-ett-andraspraksperspektiv/. Läst 30 november 2025.
- ^ John Lyons (1968). Introduction to theoretical linguistics. Cambridge University Press
- ^ John Lyons (1977). Semantics. "1". Cambridge University Press
- ^ David Crystal (2003). A dictionary of linguistics and phonetics. Blackwell Publishing
- ^ ”antonyme”. http://cnrtl.fr/definition/antonyme/. Läst 30 november 2025.
- ^ [a b c] antonym i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 14 oktober 2020.
- ^ Linguistics, vol. 125. 1974, s. 121.
- ^ [a b c d] Sjögren, Peter A. (1979). Termer i allmän språkvetenskap: ett systematiskt lexikon. Akademilitteratur. sid. 90
- ^ [a b c d e f g h i j k] Ingegerd Enström (1996). Klara verba: andraspråksinlärares verbanvändning i svenskan. Acta Universitatis Gothoburgensis. sid. 96
- ^ [a b] Jan Gyllenbok (2015). Ord till tusen - inspirationsbok i ordkunskap, ordbildning och ordanvändning i det svenska språket (4:e upplagan). ICD Publ. sid. 106–107
- ^ [a b c d] Andrea Brandhorst, Heinz-Hermann Brandhorst, Heinrich Fallner och Else Natalie Warns (red) (2013). Bibliodrama som process : leda och handleda. sid. 37–38
Skrift
[redigera | redigera wikitext]- Jan Gyllenbok (2015). Ord till tusen - inspirationsbok i ordkunskap, ordbildning och ordanvändning i det svenska språket (4:e upplagan). ICD Publ
- Linell, Per (1982). Människans språk – En orientering om språk, tänkande och kommunikation (2:a upplagan). Gleerups förlag
- Walter, Göran (2007). Ord och motsatsord – svensk antonymordbok (2:a upplagan). Bonnier
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Antonymordbok (antonym.se)
- Svenska Akademiens grammatik på svenska.se
| |||||||||||
|