Ord

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om det språkvetenskapliga begreppet. För datortermen, se Ord (datorterm). För andra betydelser, se Ordet.
Språkets nivåer
Texter
Meningar
Satser
Fraser
Ord
Morfem
Fonem

Ett ord, även kallat lexem (jämför lexikon), är inom lingvistiken ett morfem eller en sammansättning av flera morfem, som betecknar ett föremål, en händelse, ett begrepp eller dylikt. Även en bestämd klang eller ljudbild är förknippad med ett visst ord. Den disciplin som studerar ord kallas lexikologi. Inom språkvetenskapen spelar orden en viktig roll, och är de huvudsakliga komponenterna i lexikon.[1]

Svårighet i att definiera termen[redigera | redigera wikitext]

Skiljelinjen mellan ett ord och en fras är inte alltid självklar. I de flesta skriftspråken markeras gränser mellan ord med mellanrum eller interpunktion. Orddelare används i vissa språk, såsom amhariska. I andra språk, såsom mandarin, japanska och sanskrit, syns inte gränser mellan ord. Ord tenderar att vara relativt självständiga gentemot resterande text. Samma ord uttalas utan inre paus, samt skrivs i svenskan utan mellanrum mellan tecknen. Detta gäller dock inte språk där särskrivning förekommer. Det finns även svenska undantag, som i fallet överhuvudtaget och över huvud taget. Ord handlar oftast om föremål, handlingar, tillstånd eller relationer, men språk som kinesiska och agglutinerande språk som turkiska skiljer sig från dessa regler.[1]

Även i skrivsystem som använder sig av mellanrum mellan orden är inte gränsen mellan orden alltid klar, ett exempel är det engelska ordet "ice cream" (glass), som skrivs som två ord, men klassificeras som ett ord då det inte kan skrivas om som "iced cream", "cream of ice" och så vidare. Samtidigt är ett substantiv ett ord, oavsett hur långt det är. Exempelvis i svenskan går det att skapa hur långa ord som helst, genom att sätta ihop flera ord. Ett mellanrum behöver inte vara den huvudsakliga gränsen i ordet, exempelvis engelska New Yorker (New York-bo), där New York är huvudordet, inte New och Yorker.

Ordgrupper[redigera | redigera wikitext]

Ord kan delas in i tre grupper baserat på deras ursprung: arvord, lånord och nybildade ord. Arvord är ord som funnits i språket längre tillbaka än man kan härleda det och som ärvts från generation till generation. Lånord är ord som inlånats från andra språk. Svenskan har till exempel många lånord från tyskan, franskan och engelskan. Nybildade ord är ord som bildas inom ett språk när detta saknar ord för att beskriva något; vanligen genom att kombinera gamla ordstammar, men tidvis även genom att skapa nya sådana.

Nybildade ord[redigera | redigera wikitext]

Från ett ord kan oftast nya ord bildas, på olika sätt i olika språk. Från ordet hus kan man få avledningen husa, eller sätta samman det till exempelvis hushåll. Därur kan man även avleda en sammansättning, exempelvis hushålla. Nya ord kan även vara förkortningar av äldre ord, som bio av biograf och behå av bysthållare. Ibland skapas ett helt nytt ord för en ny företeelse.[1]

Relationer mellan ord[redigera | redigera wikitext]

Man talar om flera olika relationer när det gäller ord. Man kan tala om synonymer, ord som betyder samma sak (arg och ilsken) antonymer, ord som betyder motsatt sak (arg och glad), hyponymer, och så vidare. Ord kan vara homonyma med varandra; som stavas och uttalas likadant men som har helt olika betydelser, till exempel fot, där fot dels kan vara kroppsdelen, dels längdmåttet. Ett ord kan även vara polysemt, det vill säga, tydbart på flera sätt. Fotboll är där ett exempel, där det dels kan betyda själva sporten, dels själva bollen. I de flesta språk, även i svenskan, kan ett ord böjas. Både bolls, bollen, bollens, bollarna, och så vidare, är böjningar av boll, men är likväl egna ord. Grundformen boll kallas för lemma.[1]

Längsta ordet[redigera | redigera wikitext]

Det längsta ordet i ett visst språk beror på det specifika språkets regler för ordbildning. I svenskan är det möjligt att bilda ordmonster genom att konstruera ordsammansättningar av ett nästan obegränsat antal ord. Ett ordmonstrum kan dock enkelt utökas genom att sammansätta ytterligare ord. Det längsta ordet i svenska språket är enligt Guinness Rekordbok nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljningssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten (130 bokstäver).[2] Detta ord är dock konstruerat enbart för sitt eget syfte att vara långt och saknar reell mening. Realisationsvinstbeskattning (28 bokstäver) är det längsta ordet som förekommer i SAOL.[3] Det finns dock rimliga ord som är längre än 28 tecken, t ex användarvänlighetsundersökning (30 tecken).

Se även[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Allén, Sture: Ord från Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2011-04-23.
  2. ^ Guinness Rekordbok 2006, sida 142
  3. ^ SAOL på nätet