Arberesjer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flag of the Italian Arberesh.svg
Giorgio-basta.jpg Giulio Variboba.jpg F01 louis giura.jpg U1 Jeronim-De-Rada.jpg
Zef-Serembe.jpg Gavril Dara.jpg ZefSkiroi.jpg Gramsci.png
Terenc-Toçi.JPG Regis Philbin at the 2009 Tribeca Film Festival.jpg Joseph DioGuardi.jpg 20150616 - Portugal - Italie - Genève - Antonio Candreva.jpg
Antal sammanlagt
400,000 [1][2][3][4]
Regioner med betydande antal
Italien Italien
Språk

Albanska, Italienska

Religion

kristendom

Besläktade folkgrupper

Albaner

Arberesjer är en albansk folkgrupp i södra Italien. Folkgruppen kallas också för arbëreshër och flydde till Italien under 1400-talet. Detta efter att Albanien tidigare hade invaderats av det Osmanska riket. Arberesjerna kunde behålla det mesta av sin identitet och kan än idag bli identifierade som albaner, i synnerhet som den albanska prägeln kvarstår i flera områden de bebor. Den italienske statsmannen Francesco Crispi, av arberesjiskt ursprung, gjorde en stor insats för Italiens enande.

Påven Clemens XI var av arberesjiskt ursprung. Även den italienske målaren Francesco Albani var av arberesjisk börd. Bland kända adelssläkter i Italien av arberesjiskt ursprung kan nämnas Durazzo och Albani.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den tidigaste albanska utvandringen till Italien tros ha skett 1443 när albanska soldater under befäl av general Dimitri Reres blev anställda av Alfonso V av Aragonien. Dimitri Reres blev senare guvernör i Castra Reggio och grundade tretton albanska byar i Kalabrien och några fler i Sicilien. Efter att albanska militära förband 1461 avvärjde en utländsk annektering av Bägge Sicilierna belönades de albanska krigsveteranerna med nya landområden som pension. Andra stora emigrationsvåg skedde mellan åren av Skanderbegs död 1469 och det viktiga arberesjiska datumet för Shkodras fall 1479. Påven Paulus II onmämnde den arberesjiska emigrationen i ett av sina brev. Två arberesjiska utvandrare från Shkodra, som insåg faran med osmanska arméns framryckning, anlände den 28 april 1467 till Genzano di Roma och de hade med sig målningen Vår Fru av Shkodra. Denna målning är idag en viktig religiös symbol bland arberesjerna och vid klockan nio på samma datum varje år hörs kyrkklockorna ringa i staden Genzano di Roma till minne av målningens ankomst. Ett flertal av exilarberesjerna hamnade dock utspridda i södra Italien och grundade många småstäder. 1487 sökte Johan Kastriota d.y. med sitt kompani flykt[förtydliga] på italiensk mark men nekades inträde. Endast med påvens lov kunde de bosätta sig i italienska byar. En del emigration skedde även vid den totala ockupationen av de albanska områdena i början på 1500-talet men upphörde före 1800-talet. Kända adelssläkt ur det arberesjiska uttåget ur Albanien är bland andra Durazzo och Albani.

Medan Giuseppe Garibaldi, antagligen av arberesjisk härkomst, välvde en storslagen plan, ehuru han skulle befria sina landsmän från det bourbonska förtrycket, anföll en albansk çeta (väpnad grupp) på fyra hundra män den bourbonska armén i april 1860.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Albaner i Italien

Arberesjerna fördelade på regioner, nord till syd:

Byar[redigera | redigera wikitext]

Arberesjerna har två namn för sina byar, dess italienska namn och dess inhemska albanska namn. Arberesjerna (arbëreshërna) är ganska utspridda i södra Italien och är grundare av många småstäder i följande regioner:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fiorenzo Toso (2006). Baldini & Castoldi. red. Lingue d'Europa. La pluralità linguistica dei Paesi europei fra passato e presente. Roma. Sid. 90. https://books.google.com/books?id=4xNntgJm9vkC&pg=PA9. Läst 6 juli 2015. 
  2. ^ P. Bruni, red (2004). Arbëreshë: cultura e civiltà di un popolo. https://books.google.com/books?id=wmloAAAAMAAJ. 
  3. ^ ”Ethnologue: Albanian, Arbëreshë”. Ethnologue: Albanian, Arbëreshë. http://www.ethnologue.com/language/aae/***EDITION***. 
  4. ^ "Currently there are about fifty Albanian-speaking centres in Italy, with a population estimated to be around 100,000, though there are no precise figures for the actual numbers of Italo-Albanians. The most recent precise figure is given in the census for 1921; the number of Albanian speakers was 80,282, far fewer than the 197 thousand mentioned in the study of A. Frega of 1997."

    Albanian Cultural Profile. Albanian Cultural Profile. Dipartimento di Scienze Statistiche, Università degli Studi di Bari, Italia. http://www.fp6migratoryflows.uniba.it/html/AlbanianCulturalProfile.pdf.